Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stråle, ätter - 1. Stråle, Olof - 2. Stråle, Vilhelm - 3. Stråle, Holdo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stråle
277
Stråle
sonsons sonson till honom var
landshövdingen, friherre Gabriel
Gabriels-son Gyllengrip (bd 3 s. 184). En
brorson till ovannämnde Christopher
Andersson Grip, fogden i Östbo och
Västbo härader, Peder Börjesson S.
(f 1640), valdes vid 1627 års
riksdag till huvudman för ätten S. af
Sjöared.
1. Stråle, Olof, krigare,
ämbetsman, godsherre, f. 1578, f 1648.
Föräldrar: befallningsmannen Anders
Svensson S. och Anna Olofsdotter. —
S:s fader tillhörde hertig Karls
anhängare, och S. själv studerade, bl. a.
i Wittenberg, på hertigens bekostnad.
Han synes åren 1599—1601 ha varit
fogde på Kronoberg men användes
samtidigt för andra uppdrag. Han
sändes sålunda 1600 på en
beskickning till Prag och Wiener-Neustadt.
Under kriget i Livland 1601 och följ.
år anförtroddes honom militära
uppgifter; bl. a. var han en tid
ståthållare på Dorpat. Är 1603 blev han
hov-junkare hos hertig Karl och 1607
tjänstgjorde han som härold vid
dennes kröning. S:s diplomatiska
erfarenhet utnyttjades 1610, då han deltog
i en beskickning till Frankrike och
Generalstaterna. Då under
kalmarkriget ståthållaren på Älvsborg, Nils
Bengtsson (senare adlad
Silfverbiel-ke), tillfångatagits av danskarna,
utnämndes den militärt oerfarne S. i
okt. 1611 till hans efterträdare.
Utnämningen blev hans olycka. Efter 19
dagars belägring tvangs nämligen S. i
maj 1612 att uppge fästningen till
danskarna. Om anledningen till
kapitulationen är ej mycket känt. S. var
själv sårad, och besättningen vägrade
att efterkomma hans order. Kort efter
krigets slut ställdes han på grund av
sin kapitulation inför domstol, men
målet fick bero, och S. utnämndes
1614 till vicepresident i den
nyinrättade Svea hovrätt. När Älvsborg 1619
återställts till Sverige, blev S. ånyo
domförd för sitt uppgivande av
fästningen, denna gång inför Svea
hovrätt, som förstärkts med bl. a.
åtskilliga rådspersoner. Särskilt Axel
Oxenstierna ansatte honom hårt under
rättegången, och S. dömdes till döden,
ett straff, som av Gustav II Adolf
lindrades till dryga böter. Redan före
rättegången hade S. begärt avsked
från hovrätten. Han satt en tid
fängslad, först på Smedjegården i
Stockholm, därefter i Västerås, men blev
1621 fri. Efter sitt fall levde S.
isolerad på sina gods i Småland. Han
erhöll 1636 öppet brev av drottning
Kristina till skydd mot sina belackare.
■—• För eftervärlden är S. mest bekant
som en svår bondeplågare.
Traditionen därom skymtar t. ex. i Vilhelm
Mobergs roman ”Rid i natt”. Av de
samtida källorna framgår, att S.
fram
gångsrikt kring sin sätesgård Ekna
lyckades samla ett godskomplex på
omkring 40 hemman. Domböckerna
vittna om en ohämmad
processlystnad, som förde honom i ständiga
tvister såväl med ståndsbröder som med
bönder. ■— Gift med Märta Stolpe.
—• Litt.: B. Broomé, ”O. S. och
Älvsborgs kapitulation” (i ”Historiska
studier tillägnade Nils Ahnlund”, 1949).
B. B-é
2. Stråle, V ilhelm, ämbetsman,
politiker, f. 22 febr. 1816 i Stockholm,
f 23 mars 1902 därstädes. Föräldrar:
justitierådet Nils Vilhelm S. och
Lovisa Regina Lagerhjelm. — S. blev
student i Uppsala 1832 och avlade
där kansliex. 1835 och hovrättsex.
1836. Efter olika domarförordnanden
och tjänstgöring i Svea hovrätt blev
han v. häradshövding 1845 och
assessor i hovrätten 1848. Han var 1851
—52 tf. polismästare i Stockholm,
1852—55 underståthållare, 1855—67
generaldir. och ordf, i Styr, över
fängelser och arbetsinrättningar samt
1867—88 landshövding i Stockholms
län. S. deltog som led. av
ridderska-pet och adeln i samtliga
ståndsriksdagar från 1840 och var led. av Första
K. 1869—96. I Stockholms läns
landsting var han ordf. 1867—87, i
hushållningssällskapet 1879—89. Är 1871
blev han led. av Lantbruksakad. ■—
S., vars anföranden städse framfördes
med patos, yttrade sig på
Riddarhuset till förmån för
representationsreformen. Senare blev han till sina
åsikter närmast konservativ med stark
känsla för kyrka och ämbetsstånd.
Trots sin långa riksdagsmannabana,
varunder han även uppnådde att bli
ålderspresident, intog han likväl icke
någon i egentlig mening framskjuten
ställning inom det politiska livet.
Större voro hans insatser inom
Stockholms kommunalförvaltning, där han
bl. a. som ordf, i kommittén för åstad-
kommande av vattenledning bidrog
till lösningen av denna fråga. ■— Gift
1) 1850 med Dorotea Adelaide
Wes-ter, f 1869; 2) 1871 med Ida
Josefina Ulrika Eugenia Henriette
Lin-dencrona. S. Sw.
Holdo Stråle.
3. Stråle, Gustaf Holdo,
industrimän, politiker, historisk skriftställare,
f. 25 juni 1826 i Stockholm, f 11
mars 1896 därstädes. Bror till S. 2.
— S. blev student i Uppsala 1844,
avlade ex. till rättegångsverken 1847
och tjänstgjorde därefter några år i
olika ämbetsverk. Är 1850 började
han delta i driften av Rörstrands
porslinsfabrik, som ägdes av hans far.
Från 1853, då fabriken övergick till
S. och hans syskon, var han dess
ledare. Företaget ombildades 1867 till
Rörstrands ab. Från 1863 var S.
administrativ och Robert Almström (bd
1 s. 71) teknisk disponent. S.
innehade sin befattning till 1893, då en
hjärtsjukdom tvang honom att avgå.
Han stod alltså vid Almströms sida
under den märkligaste
omvandlings-och framstegsperioden i Rörstrands
historia. — S. deltog i alla riksdagar
1853—66 som led. först av
ridderska-pet och adeln, från 1862 av
borgarståndet; efter representationsreformen
satt han i Andra K. 1867—69 och
1876—78 samt i Första K. 1879—87.
Han var led. av bankoutskottet 1859
—60, av statsutskottet 1862—63, av
bevillningsutskottet 1865—66, 1880
och 1881 samt av lagutskottet 1878
och 1884—87. Vid riksdagarna 1867
och 1879 valdes han till statsrevisor.
I tvåkammarriksdagen, där han var
en uppmärksammad, kvick och
slagfärdig debattör, slöt han sig först till
de ministeriella men närmade sig
sedermera Lantmannapartiet. Under
sina sista riksdagar framträdde han
som protektionist. Han var led. av
stadsfullmäktige i Stockholm 1863—
68 och 1876—90. -— Vid sidan av
Vilhelm Stråle Teckning av okänd
konstnär (över ståthållar ämbetet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
