Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömbom, Sixten - Strömbäck, se även Strömbeck - Strömbäck, August - Strömbäck, Strömbeck, släkt - 1. Strömbäck, Helge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömbäck
287
Strömbäck
varit. Vidare har S. deltagit i arbetet
med bildandet av Folkrörelsernas
konstfrämjande (1947) samt varit
medl. av dess arbetsutskott. S. var
v. ordf, i Stockholms arbetarfören:s
föreläsningsanstalt 1930’—48. Han är
led. av 1948 års konstutredning. •—
S. var Sv. museimannaförb:s ordf.
1936—38. I samband med en av
honom ledd konstutställning i Förenta
staterna 1937—38 blev han jur.
he-dersdr vid Bethany College,
Lindsborg, 1938. — Efter en studievistelse
i Egypten 1920—21 utgav S.
reseskildringen ”Egyptisk vinter” (1923)
samt det på ingående vetenskapliga
studier byggda översiktsverket
”Egyptens konst” (1928). Under 1940-talet
har S. ägnat sitt forskningsintresse
väsentligen åt det senare 1800-talets
sv. måleri, framför allt Konstnärsförb.
Är 1944 utgav han första delen av
”Konstnärsförbundets historia”, en
utredande och väldokumenterad
framställning. En monografi över Hugo
Birger utkom 1947. S. har vidare
utgivit det stora samlingsverket
”Na-tionalmusei mästerverk” (1949). Till
hans sextioårsdag 1948 samlade och
utgav tidskr. Studiekamraten ett
antal av S:s essäer, ”Nutidsmänniskan
och konsten” (även innehållande en
kort biografi av R. Hoppe jämte
bibliografi). ■— Gift 1) 1912-—23 med
Margareta (Greta) Holmgren; 2)
1928 med Maria Margareta (Greta)
Lindberg. B. R.
Strömbäck, se även Strömbeck.
Strömbäck, Karl August,
publicist, f. 6 sept. 1855 i Ystad, f 25
april 1886 i Stockholm. — S., som
uppfostrades av fostermor, gick först
i skola i Ystad och började 1871 i
Malmö högre elementarläroverk. Sin
skolgång finansierade han delvis med
privatlektioner. Efter studium av
bl. a. Buckle, Rydberg, Voltaire och
Drachmann uppträdde han snart som
sina kamraters ledare och avhånade
öppet kristendomen och den
traditionella historieundervisningen. Är 1874
relegerades han på grund av sina
avancerade levnadsvanor och sina för
skolans ledning obekväma
individualistiska tendenser. Han var 1875—77
medred. i Norra Hallands Tidn.
Vest-kusten och skrev under denna tid
även några teaterpjäser. Han
tillhörde 1877—78 red. av Dagens Nyheter
och 1878—82 red. av Nya Dagligt
Allehanda. I sistn. tidn. var han
huvudsakligen litteraturkritiker, och
det var hans snäva bedömning av
Wirséns diktning, som föranledde
hans avgång ur red. De närmaste
åren livnärde han sig på div.
korrespondenser till landsortstidn. och
övers. I Ur dagens krönika
framträdde han med uppmärksammade
artiklar, bl. a. under pseud. Fritz Krook
och Scævola. Ären 1883—85 vistades
han i London som korrespondent åt
Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidn., Aftonbladet och Sydsv.
Dagbladet. Han bedrev under denna tid
även arkivstudier, som resulterade i
”Utländska diplomaters minnen från
svenska hofvet” (1885—86). Han
blev 1886 riksdagsreferent i
Stockholms Dagblad men drabbades inom
kort av slaganfall och avled. — S. var
en påfallande begåvad och kunnig
liberal publicist, vars stora
receptivi-tet och slagfärdighet väckte
uppmärksamhet. Hans bohemiska livsföring
inverkade oftast ofördelaktigt på hans
ekonomi, och stärbhuset försattes i
konkurs. — Gift 1886 med Caroline
Emily Harvey från England. — Litt.:
”Ett publicistlif” i Ur dagens
krönika 1886. Abg
Strömbäck, Strömbeck, släkt,
härstammande från borgaren i Gävle
Erik Jonsson Snifs (var död 1647).
Hans sonson handelsmannen i Gävle,
riksdagsmannen Peter S. (f. 1664, J
1720) var den förste bäraren av
namnet och blev far till brukspatronen
Peter S. (f. 1688, J 1750), som ägde
Oslättfors bruk i Hille skn,
Gästrikland, och grundade Strömbacka bruk
i Bjuråkers skn, Hälsingland. Bland
hans söner märkas brukspatronen på
Ryd i Göteryds skn, Kronob. län,
Erik S. (f. 1720, f 1761),
grosshandlaren och tobaksfabrikören i Gävle
Fredrik Lorentz S. (f. 1723, f 1775),
som var riksdagsman och delägare i
flera järnbruk, samt brukspatronen
på Mackmyra bruk i Valbo skn,
Gästrikland, Jan Paul S. (f. 1725, f
1795). Sonsons söner till den sistn.
voro bröderna kyrkoherden i Fresta
och Hammarby, Uppland, August
Oscar S. (f. 1855, f 1932), far till
prof. Jan Paul S. (S. 2), samt
kyrkoherden i Alfta, Hälsingland, Erik
Hjalmar S. (f. 1857, f 1918), far till
viceamiralen Helge S. (S. 1) och
prof. Dag S. (S. 3). — Litt.: K. G.
Strömbeck, ”S. från Gefle” (i Sv.
släkter, 1, 1948).
^1. Strömbäck, Helge Hjalmar
Immanuel, sjöofficer, f. 26 juli 1889
i Delsbo skn, Gävleb. län. Föräldrar:
kyrkoherden Erik Hjalmar S. och
Ida Albertina Steinmetz. — S. blev
underlöjtnant vid flottan 1909,
kommendörkapten av andra graden 1933
och av första graden 1937,
kommendör 1939, konteramiral 1943 och
vice-amiral 1945. -— Efter att 1913—14
ha bedrivit ryska språkstudier samt
därefter genomgått Sjökrigshögskolan,
tjänstgjorde S. 1919—21 som
adjutant i Sjöförsvarets
kommandoexpedition samt 1921—22, 1926—28 och
1932—33 i Marinstaben. Han var
1925—31 lärare i strategi vid
Sjökrigshögskolan samt 1927—30 och
1925—31 lärare i sjökrigskonst vid
resp. Krigshögskolan och
Sjökrigsskolan. Han var sekr. i 1929 års
försvars-utredning och sakkunnig i 1930 års
försvarskommission samt sekr. för
sjö-försvarsärenden i 1936 års riksdags
försvarsutskott. Ären 1934—36 var
S. avd.-chef för Marinstabens
kom-munikationsavd. och 1937—39 för
F örsvarss tabens marinoperationsavd.
Ären 1942—45 var han chef för
Marinstaben. Sedan sistn. år är han chef
för marinen. •—■ Bland S:s
sjökom-menderingar må nämnas att han var
torpedbåtschef under världskriget
1914—18, 1931—32 fartygs- och
divisionschef på jagare, samt 1936—37
fartygschef på kryssaren Gotlands
långresa till Västindien. Åren 1939—■
41 var han flaggkapten vid
kustflottan. År 1929 var han ledare för en
rysk isbrytarexpedition i Östersjön. •—•
S. har gjort mycket vägande insatser
som utredningsman och sakkunnig,
bl. a. inom de försvarsutredningar, i
vilka han deltagit. Som chef för
marinen har han under för sjöförsvaret
ogynnsamma konjunkturer sökt hävda
sitt vapens betydelse. Sjöförsvaret
borde enligt S. utgöra Mellansveriges
huvudsakliga invasionsförsvar, och
samtidigt borde det svara för skyddet
av landets sjövägar väster ut.
Utgående från detta program har S. velat ge
sitt vapen en väsentligt större
organisation än den, som kommit till stånd
under hans ämbetstid. Han är en
trygg och förtroendeingivande
sjöofficer, vilken såväl inom som utom
sitt vapen åtnjuter stor aktning. —
Bland S:s skrifter märkas
”Sjöförsvarets utveckling” (1927 i ”Sveriges
försvar”) samt ”Sverige och
Östersjön” (1936). S. invaldes 1925 i
Ör-logsmannasällskapet och blev 1939
led. av Krigsvet. akad., vars förste
styresman han var 1949—51. — Gift
1921 med Melanie Suchy.
A. G. (T. D.)
Helge Strömbäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
