Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundbäck, Gideon - Sundbärg, se även Sundberg - 1. Sundbärg, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundbärg
322
Sundbärg
Gideon Sundbäck.
satt intensivt konstruktionsarbete kom
han småningom fram till en helt ny
typ av blixtlås med lamellsystem. Han
erhöll sitt första patent 1913.
Företaget i Hoboken ombildades 1913 till
The Hookless Fastener Co. med fabrik
i Meadville, Pennsylvania, som till
1924 var ensamt i sitt slag i Förenta
staterna. S. lyckades under första
världskriget få leveranser till
amerikanska armén, och snart såldes
blixtlåsets tillverkningsrätt på förmånliga
villkor till många länder utanför den
amerikanska kontinenten. Är 1925
drog sig S. tillbaka från sin aktiva
tjänst vid bolaget (från 1928 Talon
Inc.) men kvarstod som konsulterande
ingenjör till 1939. Är 1925 flyttade
han sin verksamhet till det nybildade
Lightning Fastener Co. Ltd, St.
Ca-tharines, Ontario, Kanada, där han
sedan dess är chefsingenjör och
styr.-ordf. Talon Inc. sammanslogs 1948
med Lightning Fastener Co. S.
arbetar alltjämt på att förbättra sina
uppfinningar. Är 1937 blev han
heders-dr vid Alleghany College, och 1950
erhöll han Ing. vet. akad:s de
Laval-medalj i guld. —- Gift 1) 1909 med
Naomi Elvira Aronsson, f 1911; 2)
1916 med Marguerite Frances. ■—■
Litt.: S. Sköldberg, ”Till blixtlåsets
historia” (i Dædalus 1940). G. M-e
Sundbärg, se även Sundberg.
1. Sundbärg, Axel Gustav,
statistiker, f. 11 dec. 1857 i Leksands
skn, Kopparb. län, f 20 nov. 1914 i
Stockholm. Föräldrar:
kronolänsman-nen Anders Johan Sundberg och
Hedvig Catharina Beata Wahlbäck.
■—-Redan under skoltiden i Falun hade S.
börjat intressera sig för statistik, och
efter att ha blivit student i Uppsala
1875 utgav han följ, år sin första
statistiska skrift. Äret före sin fil.
kand.-ex. 1878 knöts han till Statistiska
centralbyrån, som han sedan kom att
tillhöra under större delen av sitt
liv, dock med avbrott bl. a. 1883—84,
då han som
fjärde-november-stipen-diat för statistiska studier vistades i
Kristiania, och 1884—87, då han var
lärare vid Södra latinläroverket i
Stockholm. I Statistiska centralbyrån
blev han aktuarie 1892 och förste
ak-tuarie 1901. Efter att ha blivit fil.
hedersdr i Uppsala 1907 och docent i
statistik vid Stockholms högskola 1903
kallades han 1910 till innehavare av
den nyinrättade professuren i ämnet
i Uppsala, den första i Sverige, men
kom endast korta tider att uppehålla
tjänsten. Han utgav för Statistiska
centralbyrån 1900—04 första
editionen av handboken ”Sveriges land och
folk” (fransk, sv. och engelsk uppl.),
var 1905—08 led. av Statistiska
kommittén och ledde 1907—13 den
officiella Emigrationsutredningen,
under senare delen av tiden utan hjälp
av sekr. Led. av Institut
International de statistique blev han 1903 och
hedersled, av Roy al statistical society
i London 1909. -— Som redan härav
framgår, var S:s verksamhet från
början till slut förbunden med den
sv. statistiken; framför allt gällde den
Gustav Sundbärg.
Sveriges befolkningsstatistik, den
äldsta i världen, och hans insatser däri
överträffade i omfång och rikedom
allt som eljest har förekommit samt
inneburo också bidrag av stor
räckvidd inom den internationella
statistiska forskningen. S. betraktade den
sv. befolkningsstatistiken med djup
vördnad, och fastän en stor del av
hans verksamhet bestod i att förbättra
dess resultat, skedde det med samma
gripenhet som en konstnär kan ägna
uppgiften att restaurera ett gammalt
mästerverk. Med ledning av detta
material tolkade han det sv. historiska
förloppet, med slutsatser också bakåt
till den äldsta tidpunkt som det 1749
tillkomna sv. Tabellverket kan kasta
ljus över. Den av politiskt skeende
ganska oberoende verklighet som en
sådan källa återger kom honom att,
ofta polemiskt, betona folkets liv i
stället för statens öden som det
grundläggande. Andra källor till samma
ämne sysselsatte honom däremot
ganska litet. S. var sålunda främst
historisk statistiker. Men fastän han
ej tillmätte den matematiska eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
