Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sundbärg, Gustav - Sundelin, släkt - 1. Sundelin, Manne - 2. Sundelin, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundelin
324
Sundelin
bruksstatistik. I
Emigrationsutred-ningens stora serie av publikationer
författade S. själv framför allt det
nära 900 sidor stora betänkandet
(1913), men i bilagorna bl. a. nr 5,
”Bygdestatistik” (1910), där den sv.
befolkningsstatistikens bidrag till de
lokala enheternas demografi
samlades. Betänkandets text innefattade 4
huvudavd:ar nämligen ”Statistisk
historik öfver Sverige sedan 1750”,
där S:s syn på det historiska
förloppet framlades, vidare ”Statistisk
öfver-sikt öfver de olika länen”, så en avd.
om ”Utvandringen och
utvandrings-lagstiftningen” och till sist
”Utvandringens orsaker samt åtgärder för dess
inskränkande”, där allt som i S:s ögon
utgjorde det sv. samhällets brister
fick passera revy. Det är givet, att
en sådan inställning som där kom
till uttryck var svårförenlig med den
positiva bedömning av utvandringen
som präglade 1880-talets
framställning av ämnet från S:s sida; nu blev
emigrationen beviset för allt som i
Sverige var sjukt. Till
Emigrationsut-redningens bilagor hörde
ursprungligen också den bok som skulle bli
bäraren av S:s rykte i stora kretsar
och som, när den gavs ut som
fristående skrift, fick titeln ”Det svenska
folklynnet. Aforismer” (1911). En
viktig del av vad som där sades om
den sv. folkkaraktären skilde sig icke
väsentligt från vad som har sagts om
många andra folk, särskilt svagheten
för det utländska och oviljan mot det
egna, och utfallen mot andra folk
voro här både flera och häftigare än
i S:s övriga skrifter. Men vid sidan
därav förekommo iakttagelser som
träffade fundamentala sidor hos
svenskarna, kanske särskilt
kombinationen av natursinne, teknisk
begåvning och frånvaro av intresse för
människornas karaktär, som motsats till
vad man kan finna hos andra folk.
Boken är det mest renodlade uttrycket
för den patriotiskt-romantiska sidan
av S:s läggning och står nära nog
ensam i hans stora produktion genom
att alldeles sakna försök till statistisk
verifiering av påståendena. — Ogift.
-— Litt.: I. Flodström, ”G. S. och
hans livsverk. En minnesskrift”
(1935). E. Hkr
Sundelin, norrlandssläkt, vars
äldste kände medl. lappen Erik Ersson
från Jokkmokks lappby blev far till
kyrkoherden i Arjeplog Nils Eriksson
S. (f. 1725, f 1805). En äldre son
till honom, borgmästaren i Umeå,
häradshövdingen i s. Västerbotten,
lagmannen Johannes S. (f. 1767, f
1825), blev far till borgmästaren i
Umeå Petrus Nicolaus S. (f. 1808,
f 1843). En yngre son till Nils
Eriksson S., Johan Nicolaus (Nils) S.,
kyrkoherde i Arjeplog och distriktsprost
över s. Lappmarken (f. 1770, f
1822), blev far till kyrkoherden i
Lycksele, kontraktsprosten Nils Johan
S. (f. 1808, f 1877), kyrkoherden i
Stensele Uno August S. (f. 1811, f
1881), klockaren i Lycksele Leonard
S. (f. 1814, f 1903) och komministern
i Umeå Ferdinand S. (f. 1819, t
1868), från vilka släktens nu
levande fyra huvudgrenar härstamma.
Bland Uno August S:s söner märkas
a) kyrkoherden i Nora pastorat av
Härnösands stift Per Alfred Nikolaus
S. (f. 1838, J 1914), b)
kontraktsprosten Immanuel S. (S. 1), som blev
far till majoren, verkst. dir. i
Al-medahl-Dalsjöfors ab. Herman
Gabriel S. (f. 1885), c) prof. Robert
S. (S. 2), far till geologen, docenten
Uno S. (S. 3), pastorn Robert S.
(S. 4), prof. Gustaf S. (S. 5) och
överläkaren Fredrik S. (S. 6) samt
d) förvaltaren vid Sandö sågverk
Jonas Oskar Engelbrekt S. (f. 1849,
f 1902), far till konsertpianisten Uno
S. (f. 1887, J 1935) och farfar till
generaldirektören Åke S. (S. 7). Till
tredje släktgrenen hörde Leonard S:s
yngste son, landsfiskalen Hugo
Ferdinand S. (f. 1865, f 1920), far till
lektorn vid Vasa högre allm.
läroverk i Göteborg fil. dr Erik
Torsten S. (f. 1900), känd som
studentsånganförare och kompositör. Till
fjärde grenen hörde en yngre son till
komministern Ferdinand S.,
flott-ningschefen i Leksand Oscar Samuel
S. (f. 1854, f 1907), som blev far
till verkst. dir. för Lanforsens kraft
ab., civilingenjören Carl Herman
Johannes S. (f. 1884). — Litt.: Karin
Sundelin, ”Pastor Uno och Catharina
Lovisa. En bok om lappmarkspräster”
(1942).
1. Sundelin, Johan August
Immanuel (Manne), präst, f. 19 jan.
1841 i Vilhelmina skn, Västerb. län,
f 27 nov. 1909 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Uno August S. och
Catharina Lovisa Grönlund. —• Efter
skolstudier i Umeå och Härnösand
avlade S. studentex. i Uppsala 1860,
teoretisk och praktisk teol. ex. 1862
samt prästvigdes följ. år. Han
tjänstgjorde i Frostviken och Östersund,
tills han 1864 blev brukspredikant
vid Graningeverken, Ångermanland.
År 1866 kom han till Härnösand som
v. pastor och var komminister där
1869—80. Åren 1872—76 var S. även
folkskolinspektör i Ångermanlands s.
och ö. kontrakt. Han avlade
pastoral-ex. 1873 och var från 1880 till sin
död kyrkoherde i Jönköping samt
från 1882 kontraktsprost i Tveta
kontrakt. — I såväl Härnösand som
Jönköping gjorde S. en högt skattad
insats som religiös förkunnare och
själasörjare. Gentemot de starka
frireligiösa rörelserna i Jönköping, som med-
Manne Sundelin.
fört ett starkt försvagande av kyrkans
ställning inom det religiösa livet,
lyckades han genom sin centralt kristna
förkunnelse och en omfattande
enskild själavård åstadkomma en
kyrklig renässans. Han var en
ledaregestalt för stiftets prästerskap och dess
repr. vid kyrkomötena 1893—1909.
År 1897 blev han teol. dr. Varmt
intresserad för skolväsendet var han
inspektor för ett flertal skolor i
Jönköping. — Gift 1864 med Fanny
Catharina Gröndahl. T. M.
2. Sundelin, Uno Robert
Ferdinand, teolog, präst, f. 24 mars 1847
i Vilhelmina skn, Västerb. län, f 5
maj 1896 i Uppsala. Bror till S. 1. —
Efter mogenhetsex. i Umeå 1866
in-skrevs S. följ, år som student vid
Uppsala univ. och blev där fil. kand,
och fil. dr 1872 samt teol. kand.
1876. Han prästvigdes 1878 och
avlade pastoralex. följ, år samt var 1881
—86 e. o. prof, i dogmatik och
moralteologi i Uppsala och från 1886
till sin död prof, där i kyrkohistoria.
Robert Sundelin (2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
