Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sundelius, Marie - Sundell, Martin - Sundell, Olof - Sundell, Stina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundeil
327
Sundeil
emellertid på konsertestraden, och
under turnéer över den amerikanska
kontinenten befäste S. sitt rykte som
sångerska; särskild anklang vann
hennes framförande av sv. folkvisor. I
Sverige konserterade S. 1923, 1925
och 1929 samt gästuppträdde 1923
på K. teatern som Margaretha i
”Faust”, Micaela i ”Carmen”, Nedda
i ”Pajazzo”, Mimi i ”Bohème” samt
Sophie i ”Rosenkavaljeren”; särskilt
vid sina första besök vann hon
betydande framgång. Sedan 1932 är hon
bosatt i Boston, där hon undervisar
vid New England Conservatory of
Music. S. erhöll Litteris et artibus
1923. •— Gift 1906 med
sjukgymnasten, senare kanslisten Gustaf S.
(S. 1). B. Hgn
Sundeil, Ernst Martin,
kooperatör, f. 26 juli 1879 i Köping, f 5 juli
1910 i Stockholm. Föräldrar:
modellsnickaren Erik S. och Maria
Vilhelmina Öberg. — S., som tidigt blev
faderlös, blev 1892 springpojke vid
Bärgslagsbladets tryckeri i Köping,
där han småningom blev sättare.
Tidigt började han intressera sig för
folkrörelserna, först nykterhets- och
sedan fackföreningsrörelsen. Ären
1903—05 var han ordf, i Köpings
arbetarkommun, där han särskilt
främjade arbetarnas studieverksamhet.
Omkr. sekelskiftet väcktes S:s intresse
för kooperationen genom G. H. von
Koch. S. deltog 1900 i bildandet av
Köpings konsumtionsfören. och utsågs
1905 till von Kochs efterträdare som
Kooperativa förb:s sekr. och red. för
förb:s tidskr. Kooperatören, vilka
poster han innehade till sin död. — S:s
insats fick stor betydelse för den
konsumentkooperativa rörelsens
utveckling. Främst må nämnas de av honom
utarbetade mönsterstadgarna för
konsumtionsfören: arna 19Ö7, som lade
grunden för rörelsens ekonomiska
politik och förvaltning. Särskilt
betydelsefull var S:s kamp för att stävja den
Martin Sundeil.
vid denna tid mycket vanliga
konsum-tionskrediten. Vidare organiserade
han den kooperativa
sparkasserörel-sen i Sverige och grundade 1906 i
avsikt att göra även husmödrarna
delaktiga av den nya samhällsekonomiska
åskådningen en kooperativ
kvinnogil-lesrörelse efter engelskt mönster. I
den brytningstid för den kooperativa
rörelsen, under vilken hans
sekreterar-tid inföll, med hårt motstånd från
privathandlarnas sida, bl. a. med
varu-blockader 1908, kom S. att starkare
betona kooperationens samband med
den socialistiska arbetarrörelsen.
Principen att rörelsen skulle stå öppen för
alla och icke endast för de till den
socialistiska rörelsen anslutna arbetarna
följde S. dock konsekvent. — S. var
en skicklig talare och organisatör,
livlig och intellektuellt klar, glödande
entusiastisk och full av tro på
kooperationens framtid. Han satsade hela
sin styrka på uppgiften till den grad
att hälsan bröts, och han avled vid
endast trettioett års ålder. — Ett
urval av S:s skrifter och artiklar,
”Kooperationens teori och praktik”, utgavs
1911. — Gift 1899 med Ester
Hjulström. ■—■ Litt.: ”Minnesskrift över
M. S.” (Kooperatören årg. 22: 11—
12, 1935); H. Tingsten, ”Den sv.
socialdemokratiens idéutveckling” (2,
1941). K. Sn
Sundell, Olof Edvard,
arméofficer, pressbyråchef, f. 19 april 1895
i Gävle. Föräldrar: yrkesinspektören
Olof Wilhelm S. och Charlotta
(Lotten ) Karolina Lovisa Didron. -—
Efter studentex. i Skövde 1914
genomgick S. Krigsskolan och blev 1917
fänrik vid fortifikationen. Han
genomgick högre kursen vid
Artilleri-och ingenjörhögskolan 1922—24 och
var 1925—26 repetitör där. Han
gjorde trupptjänst vid Göta
ingenjörkår 1917—20 och vid Svea
ingenjörkår 1921—22 samt
tjänstgjorde 1925—27 vid Arméförvaltningens
fortifikationsdep. Han var 1927-—30
generalstabsaspirant. S. blev 1930
kapten vid Generalstaben och
tjänstgjorde bl. a. i Lantförsvarets
kommandoexpedition och som adjutant
hos chefen för Försvarsdep. 1931-—•
33. Han var lärare vid
Krigshögskolan 1934—37. Efter trupptjänst vid
Svea ingenjörkår 1935—37 kom S.
sistn. år som major till
Generalstabskåren och var 1937—40 avd.-chef vid
Försvarsstabens luftförsvarsavd. Han
utnämndes 1941 till överstelöjtnant
vid ingenjörtrupperna, tjänstgjorde
1943—44 som chef för
Ingenjör-truppskolan och återgick 1944 till
Försvarsstaben, där han s. å. efter
befordran till överste i armén blev
sektionschef och tillika chef för
press-och filmavd. Är 1946 erhöll S. den
nyinrättade befattningen som armé-
Olof Sundell.
överingenjör. Vid årsskiftet 1946—47
tog han avsked, sedan han utsetts till
verkst. dir. i Tidningarnas
telegrambyrå ab., vilken post han sedan dess
innehar. —■ S. var sakkunnig i
Luft-skyddsinspektionen 1937—40 och
rörande revision av
Tryckfrihetsförordningen 1944 samt led. av Statens
utrymningskommission 1940—41,
Statens informationsstyr. 1944—45 och
kommittén för utredning av det
psykologiska försvaret 1950. Sedan sistn.
år är han ordf, i Riksluftskyddsförb :s
arbetsutskott. Han blev led. av
Krigs-vet. akad. 1942, var 1945—47 ordf, i
Fortifikationsklubben samt tillhör styr,
för ab. Radiotjänst sedan 1947. S. var
militär medarb. i Sv. Dagbladet 1939
—40 och i Dagens Nyheter 1943—46.
I sin bok ”9 april” (1948) har han
givit en översikt över händelserna i
samband med tyskarnas ockupation av
Danmark och Norge 1940. I belysning
av de fakta, som senare blivit kända,
granskar han kritiskt bl. a. de sv.
myndigheternas reaktion inför
krigsfaran. — Gift 1920 med Karin Elsa
Lindquist. Th.
Sundell, Gerda Maria Kristina
(Stina), pianist, f. 24 jan. 1902
i Askers skn, Örebro län. Föräldrar:
folkskolläraren Lars Johan S. och
Gerda Matilda Broström. —■ Efter
skolgång i Västervik utbildades S.
1920—25 vid Musikkonservatoriet
med L. Lundberg som lärare i piano.
Hon fortsatte som Jenny
Lindstipendiat 1926—28 sina studier utomlands,
i Wien under Emil von Sauer (piano)
och Alban Berg (musikteori), i
Berlin, där hon särskilt studerade
pianopedagogik under ledning av A.
Lie-bermann, samt i Paris. Efter
framträdanden med orkester i Stockholm
1929 hade hon 1930 egen pianoafton
där och blev s. å. överlärarinna i
piano vid Stockholms privata
kon-servatorium. Sedan 1933 är S. även
överlärarinna vid Lundholms musik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
