Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swanström, Karin - Swanström, Lars - Svanström, Ragnar - Svante, pseud. för Hallbeck, Carl Svante, bd 3 s. 250 - Svante Nilsson, riksföreståndare, se Sture, s. 297 - Svantepolk Knutsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swanström
352
Svantepolk Knutsson
Karin Swanström.
engagerad vid Oscarsteatern. Åren
1933—41 var hon produktionsledare
vid ab. Sv. filmindustri. ■—■ S.
uppmärksammades redan då hon under
sitt första år vid Dramaten spelade
titelrollen i ”Vasantasena”. Hon hade
bl. a. stor framgång hos Hj. Selander
(1897—98) i titelrollen i Z. Topelius
”Regina von Emmeritz” och som
Alma i Sudermanns ”Ära”. Under
Helsingforsåren blev hon en av Sv.
teaterns främsta kvinnliga krafter och
utvecklades framför allt till en
lysande komedienn. Återkommen till
Sverige inledde hon 1906 sin femtonåriga
verksamhet som turnéledare. Hennes
repertoar innehöll ofta litterärt
vägande pjäser, bl. a. Ibsens och
Strindbergs, och själv framträdde hon både
som skådespelerska och regissör. I
sistn. egenskap gjorde hon särskilt
som instruktör för den yngsta
skåde-spelargenerationen en betydelsefull
scenpedagogisk insats. Till hennes
mest vägande roller från denna tid
höra titelrollerna i Ibsens ”Fru Inger
till Östråt” och ”Hedda Gabler”,
Magda i Sudermanns ”Hemmet”,
Henriette i Strindbergs ”Brott och
brott” och Portia i Shakespeares
”Köpmannen i Venedig”. En
gripande tolkning gjorde S. som Fru Alving
i Ibsens ”Gengångare” (mot
Alexander Moissi på Blancheteatern 1921).
S. blev ett av de bärande namnen på
Oscarsteatern under
Brunius-Ekman-epoken. Ömsom med bred komisk
fantasi, ömsom med älskvärd humor
framträdde hon i åtskilliga
uppskattade komediroller, bl. a. som Mrs
Can-dour i R. B. Sheridans
”Skandalskolan”, Carrie Lennox i Hopwoods och
Greys ”Bättre folk” och Fanny
Ca-vendish i Kaufmanns och Ferbers
”Den kungliga familjen”. — I ab. Sv.
filmindustri ägnade sig S. med stort
intresse åt de organisatoriska
uppgifterna, men hann dessutom medverka
i många av bolagets filmer. Redan i
början av 1920-talet debuterade hon
som filmskådespelerska. Sin första
större roll hade hon i Stillers ”De
landsflyktiga”. På 1930-talet nådde
hon en vidsträckt popularitet i filmer
som ”Vi som går köksvägen”,
”Swe-denhielms”, ”Äktenskapskolan” och
”Bröllopsresan”. Tekniskt rutinerad
utvecklade hon i dessa filmer
ytterligare sin komiska talang; hon
behärskade suveränt ett brett register
från folklig fars till fin komedi. ■—■
Gift 1915 med produktionschefen
Erik Stellan Claesson. H. U.
Swanström, Lars Magnus,
bokförläggare, f. 29 dec. 1868 i
Skän-ninge, f 6 april 1939 i Oslo.
Föräldrar: komministern Lars Johan S. och
Ida Johanna Albertina (Alba)
Sunde-lius. —■ Efter skolgång i Skänninge
utbildade sig S. för boktryckeri- och
bokförlagsverksamhet i Sverige,
Norge, Danmark och Tyskland. I början
av 1890-talet var han anställd i Hasse
W. Tullbergs förlagsrörelse i
Stockholm. Är 1892 köpte han tills, med
dansken Dr. phil. Fr. G. Knudtzon
Albert Cammermeyers forlag i Oslo,
till vilket han blev ensam ägare 1894.
Firman ombildades till ab. 1898 med
S. som verkst. dir. Är 1906 sålde han
förlaget till ab. Gyldendalske
Boghandel, Nordisk Forlag i Köpenhamn,
och blev dir. för denna firmas norska
avd. i Oslo. År 1915 återköpte han
sitt gamla förlag, vilket han sedan
drev till sin död. Under första
perioden som ägare av Cammermeyers
forlag kom S. att göra en betydande
insats inom norsk bokproduktion, som
förut i hög grad varit behärskad av
danskarna. Han förläde en rad
värdefulla och påkostade verk, bl. a. ”Norge
i det nittende Aarhundrede” (1—2,
1900) och startade Cammermeyers
Novelle- og Romanbibliothek, som
såldes till särskilt låga priser. Såväl
kvaliteten som böckernas utstyrsel
ägnade han stor omsorg. Särskilt i sistn.
avseende blev han en föregångsman i
Norge. Som dir. för Gyldendals filial
i Oslo utgav han bl. a. populära
min-nesuppl. av Ibsen, Björnson, Lie och
Kielland, som utgingo i för den tiden
enorma antal ex., samt en del
konstböcker. Han arbetade även på att
intressera norska pressen för
populari-sering av norsk dikt. Under de sista
tio åren av sitt liv sammanställde och
utgav han tills, med sin svärson
Conrad Boe en över hela världen nyttjad
shipping code, ”The Boe Code” och
”The New Boe Code”. — Gift 1896
med Aagot Björnson. T. M.
Svanström, Ernst Ragnar,
historiker, bokförlagsman, f. 26 juni 1904
i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Ernst Gustaf Julius S. och
Elisabet Elfling. — Efter studentex. i
Stockholm 1923 blev S. fil. kand.
1926 och fil. lic. 1932 vid Stockholms
högskola. Han var medl. av red. för
Bonniers konversationslexikon 1926-—■
29 och av red. för Sv.
medeltidsreges-ter 1928—34 samt tjänstgjorde vid
folkomröstningskommissionen i Saar
1934—35. Sistn. år inträdde han som
medhjälpare vid författandet och
utgivandet av Carl Grimbergs
världshistoria, vilket han efter Grimbergs
död 1941 övertog; han har utgivit
del 11 (1946) och 12 (1951). Sedan
1937 är han litterär chef vid P. A.
Norstedt & Söners förlag och sedan
1948 led. av bolagets styr. S. var
medarb. i Nya Dagligt Allehanda
1929—33 och i Sv. Dagbladet 1933
—34 samt var medl. av red. för
Nordens frihet 1940—45. — S. har
utgett en rad arbeten med ämnen
ur nyare europeisk historia, bl. a.
”Kring kejsaren. Tyska porträtt 1890
— 1914” (1932), ”Kampen om
freden och kolonierna. Imperialistiska
strömningar under 1800-talets senare
del” (”Vår egen tids historia”, 2,
1934; tills, med B. Enander), ”A
short history of Sweden” (s. å.; tills,
med C.-F. Palmstierna), ”Den
brittiska fronten” (1936), vilken
behandlar engelsk utrikespolitik 1900—14
med tyngdpunkten lagd på
relationerna till Tyskland, samt ”Winston
Churchill” (1945). — Gift 1935 med
Geertje (Greta) de Wrede från
Holland. H. Fr
Svante, pseud. för Hallbeck, Carl
Svante, bd 3 s. 250.
Svante Nilsson, riksföreståndare,
se Sture, s. 297.
Svantepolk Knutsson, lagman, f
1310. Föräldrar: hertig Knut av
Reval och Hedvig, dotter till hertig
Svantepolk III av Pommern. —
Hertig Knut, som var oäkta son till
konung Valdemar Seir av Danmark,
hade enligt Valdemars jordebok fått
dennes sv. gods, och detta torde vara
bakgrunden till att S. åtminstone från
1250-talets början synes ha bott i
Östergötland. Hans ställning i Sverige
förstärktes ytterligare genom
äktenskap med en syster till konung Erik
Erikssons drottning, och han synes
under mer än ett halvt sekel ha tillhört
Sveriges mest ansedda stormän. Sedan
Magnus Ladulås blivit sv. konung,
spelade S., som ju var befryndad med
både Sveriges och Danmarks regenter,
en viktig roll vid uppgörelsen med
konung Erik Klipping av Danmark
som befälhavare på det till danskarna
pantsatta Lödöse. Senare deltog han
i utfärdandet av de betydelsefulla
Alsnö- och Skänninge-stadgorna. År
1288 bortrövade Folke Algotsson S:s
dotter Ingrid och flydde med henne
till Norge, en händelse som
efterfölj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
