Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedberg, The - 1. Svedbom, Per Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svedbom
366
Svedbom
der de följ, åren kommo i rask följd
en lång rad avh:ar över kolloidernas
egenskaper. Enligt egen utsago
önskade S. vederlägga Ostwald, som vid
början av 1900-talet skrev mot
atom-och molekylhypoteserna. S. kunde
också som resultat av de första årens
arbete ge ut boken ”Die Existenz der
Molekiile” (1912). Forskningarna
fortsattes, och under S:s ledning
utarbetades 1916 en elegant metod att
bestämma partiklarnas storlek i
”grov-dispersa” system, d. v. s. kolloida
lösningar med relativt stora smådelar.
Metoden grundade sig på partiklarnas
sedimentation under tyngdkraftens
inverkan; ju mindre partiklarna äro,
desto långsammare sjunka de.
Metoden är tyvärr oanvändbar, när det
gäller de egentliga kolloiderna; för
att nå resultat med dessa skulle man
behöva mångtusendubbla tyngden.
Detta kan ske genom centrifugering.
År 1922 började S. tills, med H.
Rinde sina försök att centrifugera
kolloider; metoden visade sig
användbar, och då S. 1923 vistades i
Wisconsin, byggde han tills, med J. B. Nichols
en centrifug för studiet av kolloider.
Under centrifugeringen uppstå
kon-centrationsändringar, vilka kunna
fotograferas. Men
rotationshastigheten var ännu alltför låg för att ge
resultat med sådana kolloider, som
äro osynliga i ultramikroskopet. År
1924 konstruerades en kraftigare
”ultracentrifug”, vars verkan
motsvarade en 7000-dubblad tyngdkraft, och
med den ultracentrifug, som S.
byggde i Uppsala 1925 tills, med A.
Lys-holm, erhölls ett kraftfält,
motsvarande en c:a 100 000 gånger förstärkt
tyngd. Därmed hade S. erövrat
kolloidernas hela område. Under årens
lopp har han ytterligare förbättrat
ultracentrifugen och nått
rotationshastigheter, som ge en kraft 1 000 000
gånger större än tyngden; 1 gram
skulle under dessa omständigheter ha
en verkan jämförlig med 1 ton. I
allmänhet användas dock icke så starka
kraftfält vid undersökningarna. — S.
arbetade länge i trånga lokaler i den
kemiska institutionen; först 1931 fick
han en egen institutionsbyggnad.
Mätningarna i ultracentrifug kompletteras
genom röntgenanalys och med
diffu-sicns- och elektroforesmätningar.
Dif-fusionstekniken har utvecklats av O.
Lamm, elektroforesen av A. Tiselius,
båda elever till S. — Ett
elektronmikroskop installerades på
fysikaliskkemiska institutionen i Uppsala 1944.
S. har sålunda för utforskning av
stormolekyler skapat ett laboratorium,
som med skäl kan kallas det främsta
i världen på detta område. Här har
han samlat kring sig en stor skara
både sv. och utländska
vetenskapsmän. — Betydelsefulla rön ha gjorts
ang. många viktiga äggviteämnen, ss.
de i blodet förekommande
hemoglo-bin, serumalbumin och serumglobulin;
även vegetabilisk äggvita har
undersökts, särskilt sädeskornets proteiner.
Dessa äggviteämnen ha renframställts,
så att molekylernas egenskaper kunnat
utforskas. Men icke blott dessa
ämnen, som förekomma i stora
kvantiteter och äro relativt stabila, utan även
äggviteartade enzym ha kunnat
klarläggas, fastän de finnas blott i små
mängder och äro ytterst känsliga för
yttre inverkan. Under S:s ledning ha
även forskningar bedrivits över de
äggviteartade, sjukdomsalstrande
jättemolekyler, som sammanfattningsvis
bruka kallas virus. Speciellt
barnför-lamningsvirus har varit föremål för
intensivt studiearbete; på detta
område ha A. Tiselius och S. Gard gjort
stora insatser. — Icke endast äggvita
utan även andra stormolekyler ha
varit föremål för S:s intresse; särskilt
cellulosa och en del vattenlösliga
poly-sackarider ha utforskats.
Cellulosaforskningen ger upplysningar av stort
värde för pappers- och
rayon-industri-erna, med vilka samarbete etablerats.
Även andra industrier, särskilt
gummiindustrin, ha livlig kontakt med S.
Efter utbrottet av andra världskriget
1939 ställdes vårt land inför
svårigheter att importera kautschuk, och det
blev aktuellt att undersöka
möjligheterna för inhemsk framställning av
konstgummi. På S:s laboratorium
igångsattes 1942 undersökningar över
de kemiska processer, som utnyttjas
vid tillverkning av syntetisk
kautschuk. Han valde därvid att söka
framställa det amerikanska
konstgummit neopren, som äger förträffliga
egenskaper. Sedan försöken på
laboratoriet krönts med framgång och man
erhållit sv. neopren, efter S. kallat
svedopren, överflyttades fabrikationen
till större lokaler. Sedermera ha två
fabriker för framställning av neopren
byggts vid Lj ungaverk och Stockvik i
Medelpad; båda äro nu nedlagda,
men den i Ljungaverk står alltjämt i
beredskap för eventuellt
återupptagande av verksamheten. Jämsides
med gummiforskningen ha också
studier över plaster bedrivits. — S.
har ingående studerat den fotografiska
processen. Hans sakkunskap på detta
område togs i bruk, då man önskade
reproduktioner av ”Codex argenteus”.
Den 1400-åriga silverskriften på
Bibelns purpurfärgade blad har under
århundradenas lopp blivit i det
närmaste oläslig, och vanlig fotografering
ger endast suddiga bilder. S. började
sina studier över synliggörande av
utplånad skrift 1916, arbetet fortsattes
framgångsrikt av hans lärjunge I.
Nordlund, och resultaten publicerades
1918 i Uppsala univ:s årsskrift.
Särskilt fotografier med fluorescensljus
utmärka sig för stor klarhet. Genom
detta arbete möjliggjordes
fotograferingen av silverbibeln. — Efter sitt
avsked från professuren ägnar sig S.
åt atomforskning och har därvid fått
ett mäktigt hjälpmedel i den
cyklo-tron i Uppsala, som färdigbyggdes
1951. Han har livligt intresse även
för botanik. Han har samlat ett rikt
herbarium och har tagit ett stort antal
färgfotografier av växter i naturen.
Som hobby ägnar han sig åt odling
av växter både vid sin stuga i
Upp-salatrakten och vid sitt sommarställe
vid västkusten, och han har i Sv.
botanisk tidskr. publicerat ett par
uppsatser över statistisk vegetationsanalys.
S. har ej begränsat sig till
naturvetenskap; han är väl hemmastadd inom
skönlitteraturen. Särskilt intresserad
av Strindberg har han skrivit en
uppsats ”Strindberg som kemist” (i
Forum 1918). Dessutom är han konstnär
och har ända sedan ungdomen på
lediga stunder sysslat med målning. —
S. är en fängslande föredragshållare
och skriver elegant och klart.
Vittnesbörd om hans förmåga ge hans
populärvetenskapliga arbeten
”Materien” (1912, 2:a uppl. 1919; på tyska
1914), ”Arbetets dekadens” (1915,
2:a uppl. 1920; på tyska 1923) och
”Forskning och industri” (1918).
Hans vetenskapliga produktion är
oerhört omfattande; den har
publicerats i ett tjugutal olika tidskr., t. ex.
Vet. akad:s arkiv för kemi, mineralogi
och geologi, Zeitschrift für
physika-lische Chemie, Kolloid-Zeitschrift,
Journal of the American Chemical
Society, The Journal of Biological
Chemistry, Nature m. fl. Större
arbeten av S. äro ”Die Methoden zur
Her-stellung kolloider Lösungen
anorga-nischer Stoffe” (1909, 2:a uppl.
1920), ”Kolloid-Chemie” (1925),
”Colloid Chemistry, Wisconsin
Lec-tures” (1914, utökad uppl. tills, med
A. Tiselius 1928) och ”The
Ultra-centrifuge” (1940, tills, med K. O.
Pedersen; även på tyska s. å.). •— På
sin sextioårsdag hyllades S. med en
festskrift ”The Svedberg 1884 30/8
1944”. — Gift 1) 1909—15 med
med. dr Ellenor Andrea Andreen (bd
1 s. 106); 2) 1916—38 med fil. mag.
Jane Charlotte Frodi; 3) 1938—47
med Ingrid Anna Karolina
Blom-quist; 4) 1948 med fil. mag. Karin
Margit Hallen. — En son till S. i
hans första gifte är möbelarkitekten
Johan Elias S. (f. 1913), som sedan
1944 är konsulterande arkitekt hos
ab. Nordiska kompaniet, Stockholm.
A. B.
1. Svedbom, Per Erik,
skolman, tidningsman, f. 9 jan. 1811 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
