Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Swederus, Georg - Swedin, Bertil - Svedlund, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swedin
376
Svedlund
Georg Swederus.
Stora Rösiö i Östergötland, varefter
han i Stockholm ägnade sig åt
skriftställen. På anmodan av några
fabriks-idkare stiftade S. 1831 Sv.
industri-fören., vars sekr. han var till 1833.
Åren 1832—33 var han även sekr.
hos Manufaktur-societeterna och 1834
—41 ombudsman för dessa, i vilken
egenskap han hade uppsikt över
för-tullningen av fabriksvaror i
Stockholms packhus; 1841—44 vistades
han på allm. uppdrag i Berlin för att
undersöka verkningarna av
näringsfrihetens införande. Han tillhörde
Nya Dagligt Allehandas red. 1847-—•
48, var föreståndare för Prins Carls
inrättning för vanvårdade barn 1851
—55 samt sekr. och kamrerare i
jäm-vägskommittén 1855—56. År 1872
sändes han i statligt uppdrag till
Paris för att undersöka
kommunar-dernas syften. Som han icke hade
någon stadigvarande tjänst utan oftast
var hänvisad att leva på sin penna
och därjämte led av nervsvaghet och
melankoli, befann han sig på
ålderdomen i ganska stort armod, innan
riksdagen 1881 efter motion av S.
A. Hedlund beviljade honom en
statspension. ■— S. har författat ett 40-tal
skrifter i historiska, ekonomiska och
sociala ämnen. Viktigast äro hans
avh:ar om industriell utveckling och
samhällsekonomi, där han framträder
som målsman för en sv. utopism. S.
var vän av närings- och handelsfrihet
och vann stort erkännande hos
bruks-idkarna för sina förtjänster om
järnregleringens avskaffande. Men han
hade även blicken öppen för det
industriella systemets avigsidor och
krävde garantier till skydd för
arbetarna. Han ivrade även för
avskaffande av stattorparsystemet.
Statshushållningen måste enligt S. utgå från
moraliska rättsprinciper och kan då
icke fördraga ”det hyrda
slavtillståndet”, d.v. s. lönearbetet. För att
Undgå att de fättiga exploaterades av de
rika uppmanar han till bildande av
associationer, vilka skulle driva
företagen gemensamt och dela vinsten
lika och visade häri beröringspunkter
med de samtida franska utopisterna,
särskilt Fourier, men enligt S. borde
endast förvärvandet vara gemensamt,
ägandet däremot individuellt. Han
ville icke sammanblandas med
socialister och kommunister, för vilka han
särskilt efter besöket i Paris
eftertryckligt varnade. Däremot var han
intresserad av den kooperativa idén
och stod i slutet av 1860-talet som
medinbjudare till en uppköpsfören. i
Stockholm. —• Bland S:s skrifter
märkas ”Skandinaviens jagt, djurfänge
och vildafvel jemte jagtlexicon”
»(1832), ”Om näringsväsendet i
Sverige år 1840” (1840), ”Om
fattigväsendet” (1847), ”Den fattiges
försvar emot rikedomen. 1.
Eganderät-ten.” (1850), vilken blev enskilt
belönad av Oscar I, och ”Sveriges krig
och politik åren 1808—15” (1—3;
1864—65) samt ett stort antal
skrifter om järnvägar, tillkomna i
samband med S:s arbete i järn
vägskommittén, och brännvinsbränning, där
han påvisar bränningens skada för
jordbruksnäringen. — S:s
självbiografi i manuskript jämte brevsamling
förvaras i K. bibi. — Gift 1826 med
Catharina Elisabeth Wenus. T. M.
Swedin, Nils Bertil Heribert,
läkare, biokemist, f. 8 febr. 1909 i
Stockholm. Föräldrar: konstnären
Nils Elias Jonathan S. och Emma
Valborg Jönsson. — Efter studentex.
1929 blev S. med. kand. 1932,
disputerade 1936 och blev med. lic. 1937,
allt i Stockholm. Han bedrev studier
i kemi och matematik vid Stockholms
högskola 1929 och vid Tekn.
högskolan 1935—36. S. var amanuens i
kemi vid Karol. inst. 1933—38 och
är docent i fysiologisk kemi där sedan
1938. Han var tf. lärare i kemi med
läkemedelslära och metallurgi vid
Tandläkarinst. 1936—41, assistent
vid Medicinska Nobelinst:s
biokemiska avd. 1938—40 och
underläkare vid Karol. sjukhusets
medicinska klinik 1940—45. Sedan 1945
är han laborator i klinisk kemi vid
Karol. inst. och överläkare vid Karol.
sjukhuset. S. har företagit studieresor
till Estland, England och de
skandinaviska länderna. I sin
vetenskapliga produktion har han behandlat
ämnen främst inom biokemi och
invärtes medicin. Bland hans arbeten
märkas drsavh. ”Untersuchungen iiber
den Aggregationsmechanismus der
Erythrozyten” (1936), som handlar
om blodsänkan, samt en serie skrifter
om histaminasenzymet, vilket utgör
ett av organismens viktigaste
avgiftande system. — Gift 1935 med
Ingrid Elisabeth Lindberg. S. L.
Axel Svedlund.
Svedlund, Axel, ingenjör,
industrimän, f. 8 okt. 1891 i Norra Ny
skn, Värml. län. Föräldrar:
lantbrukaren Jöns S. och Kristina Nordqvist.
■—■ Efter avslutade studier 1912—13
vid Tekn. skolan i Hässleholm blev S.
anställd som ritare och konstruktör
vid sin broder Oscar S:s maskinfirma
i Katrineholm. Firman innehade
agenturen för en engelsk
gasmotor-fabrik, och under arbetet med de
importerade gasmotorerna väcktes S:s
intresse för generatorgas- eller
gengasproblemet. Då första världskrigets
utbrott 1914 stoppade all import,
började S. konstruera gengasmotorer och
gengasaggregat; fabriken, som 1915
ombildades till ab. med namnet ab.
Svedlunds gasmotorer, kunde snart
leverera sina första gengasmotorer och
gasgeneratorer. Krigsslutet medförde,
att bensin åter blev tillgänglig, och
detta i samband med den ekonomiska
depressionen gjorde fortsatt arbete
omöjligt. Fabriken i Katrineholm
ned-lades, och S. drog sig tillbaka till sin
födelsetrakt, där han 1923 köpte
Åleby gård i Sunne skn. Han
fortsatte emellertid sina
gengasexperiment, och 1924 tillverkades den första
träkolsgeneratorn med omvänd
förbränning. År 1928 sålde han gården
för att i Örebro återuppta
fabrikationen av gengasaggregat. Han
konstruerade nu en gasgenerator för
traktorbruk, och efter praktiska prov med
densamma grundades 1929 ab.
Gasgenerator i Örebro med jägmästaren
Henrik Dieden som huvudintressent
och styr.-ordf. samt med S. som tekn.
chef; 1941 blev han verkst. dir. i
bolaget. Rörelsen övertogs 1950 av ab.
Axel Svedlund och System Svedlund
ab med S. som huvudintressent och
ledare. För att stimulera allmänhetens
intresse för inhemskt bränsle beslöt
1932 års riksdag att medge halv skatt
för gengasfordon. S :s företag hade till
en början framgång, men därpå följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
