Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Svensén, Emil - Svenson, Swenson, se även Svensson, Swensson - Svenson, Axel - Swenson, David - Swenson, Edgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenson, Swenson
384
Swenson
sin fader redan i unga år i kontakt
med riksdagsmän ur
Lantmannapartiet och biträdde ofta dessa med
författande av motioner. De
gammalliberala åsikterna utgjorde också
grundelementet i hans egen
åskådning. Emellertid kom han i vissa
politiska förgrundsfrågor, framför allt
Emil Svensén.
rösträttsfrågan, i stark motsättning till
det liberala partiet. Av fruktan för
klassvälde blev han ivrig
proportiona-list, av vilken anledning han insattes
i kommittén för utarbetande av
förslag till ett proportionellt valsätt 1902
—03. Även i försvarsfrågan gick han
långt åt höger och framträdde under
första världskriget med varningar för
ryska angreppsplaner. ■—• Vid sidan
av sin publicistiska verksamhet var S.
en flitig och uppburen
populärvetenskaplig föreläsare, som på sina turnéer
besökte de flesta delar av vårt land.
I hans framställning omväxlade fakta
med roande anekdoter, ett
pedagogiskt verkningsfullt grepp, som går
igen även i hans omfångsrika
skrift-ställarproduktion, omfattande såväl
historiska som geografiska,
geopolitiska och nationalekonomiska arbeten.
Främst bland dessa böra nämnas hans
båda vitt spridda historiska
huvudarbeten, ”Svenska historien för
svenska folket” (1—6, 1914—25,
fullbordad av Olof Örström) och den tills,
med Johan Bergman utg.
”Världshistorien berättad för svenska folket”
(1—7, 1902—07; 5:e uppl., 1—8,
1922—24), där S. behandlat nya
tiden. I övrigt märkas Verdandiskriften
”Karl Ifvarsson och
landtmannapar-tiet” (1890), ”Jorden och menniskan”
(1884—88 i Sv. bibi., 2:a uppl. 1912
—13), ”Sverige och dess grannar”
(1901), ”Världsvägarna i
världshistorien” (1908), ”Världskriget och dess
orsaker” (1914), ”Kampen om
Kon-stantinopel” (1917) samt ”Från
forntid och nutid” (1919). — S.
promo
verades till fil. hedersdr i Lund vid
univ:s 250-årsjubileum 1918. — Ogift.
S. Sw.
Svenson, Swenson, se även
Svensson, Stvensson.
Svenson, A x e l Johan Fredrik,
folkskollärare, tidningsman, f. 28 mars
1852 i Borrby skn, Kristianst. län, f
14 okt. 1928 i Hälsingborg.
Föräldrar: trädgårdsmästaren Gustaf S. och
Maria Sofia Hansson. -— Vid femton
års ålder blev S. hjälplärare vid sin
hemsockens folkskola och genomgick
1869—72 Växjö
folkskollärareseminarium. Ären 1873—91 var han
folkskollärare i Ystad. Där inledde han
tidigt en omfattande verksamhet som
resetalare och broschyrförf. i
borgerligt kulturradikal, framför allt
pacifistisk, anda samt bildade från mitten
av 1880-talet ett sextiotal
rösträttsföreningar på olika håll i Skåne. Från
socialismen tog han klart avstånd
(broschyren ”Socialismen”, 1889).
Är 1891 mottog han ett erbjudande
av red. för Öresunds-Posten i
Hälsingborg, Fredrik Th. Borg, att bli fast
medarb. i hans tidning. Han blev
tidn:s red.-sekr. s. å. samt var dess
ansvarige utgivare 1892—1913 och efter
Borgs död chefred. 1895—1913. Han
tillhörde därefter red. som fast
medarb. till sin bortgång. ■—■ S.
kandiderade 1884—99 vid flera
andrakam-marval men blev varje gång utslagen
av de konservativa motkandidaterna.
Däremot var han en av de mest
uppmärksammade medl. av den första
s. k. folkriksdagen 1893 och uppges
ha varit den, som lanserade uttrycket
”folkriksdag”. — S. var stiftare och
led. av styr, för Ystads arbetarefören.
1882—91 (periodvis ordf.) samt
stiftande medl. och led. av styr, för
Hälsingborgs frisinnade fören. 1910—22.
Han var även aktiv inom den
vegetariska rörelsen och inom djurskyddet.
— Främst var dock S. tidningsman
Axel Svenson. Målning av Nils Forsberg.
och skribent. Han utgav ett tjugutal
småskrifter och broschyrer i
pacifistiska, folkpedagogiska, historiska och
statsvetenskapliga ämnen, av vilka
den mot norrmännen välvilliga
”Brödrafolkens väl” (1895) väckte mest
uppseende. Hans sista skrift bär den
för hans huvudintresse betecknande
titeln ”Fredsidéns evangelium”
(1927). Till S:s sjuttioårsdag utgav
Hälsingborgs fredsfören. ”A. S.
Minnesskrift på 70-årsdagen 28 mars
1922”. — Gift 1891 med Elvira Sofia
Thulin. — Söner till S. äro med. lic.
Evan Ebert (f. 1894), som sedan 1929
är praktiserande läkare i Göteborg
med specialitet öron-, näs- och
halssjukdomar, och pianisten Harry Ebert
(f. 1897), Stockholm. Th.
Swenson, David Ferdinand,
filosof, f. 29 okt. 1876 i Kristinehamn,
f 11 febr. 1940 i Lake Wales, Florida,
Förenta staterna. Föräldrar:
skomakaren och predikanten Gustaf
Ferdinand S. och småskollärarinnan
Augusta Maria Johansson. — Sedan fadern
1881 begivit sig till Förenta staterna
kom S. med den övriga familjen dit
året därpå. Efter studier bl. a. vid
Columbia University i New York blev
han 1898 Bachelor of Science vid
Univ. of Minnesota i Minneapolis, vid
vilket han 1901 blev docent i filosofi,
1906 assist, prof., 1913 e. o. prof, och
slutligen 1917 ord. prof. Från 1935
var han ordf, i univ:s filosofiska
fakultet. Av hälsoskäl erhöll han 1939
tjänstledighet och flyttade till
Florida där han snart avled. Läsåret
1921—22 verkade han som
gästföreläsare vid College of the City of New
York. Som univ.-lärare ägnade S.
särskild uppmärksamhet åt sv. (i
första hand Boströmiansk), norsk och
dansk filosofi, men det är framför allt
som introduktör och uttolkare av
Sören Kierkegaards skrifter han gjort
sig känd. Han var en framstående
religiös förkunnare inom
kongregationa-listernas samfund. — Gift 1913 med
Lillian Marvin, som om S. utgav
”The Faith of a Scholar” (1948).
T. M., O. R. L.
Swenson, Karl Ed gar,
tjänsteman, tidningsman, f. 8 sept. 1893 i
Enköping. Föräldrar: järnarbetaren
Karl Viktor S. och Anna Wilhelmina
Hellström. — S. avlade studentex. i
Västerås 1914 och var 1915—16
anställd vid Allm. sv. elektriska ab.
(ASEA), varefter han 1916—17 var
knuten till Umeå elektricitetsverk.
Han återvände sedan till ASEA, där
han 1917—21 var chef för
debite-ringsavd. Sistn. år emigrerade han till
Förenta staterna och var till 1933
föreståndare för Swedish Bureau,
Foreign Language Information
Service i New York, från 1927 i egenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
