Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenson, Gunnar - Svenson, Göthe - Swenson, Hakon - Svenson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenson
386
Svenson
talen ersatts av en mera samlad,
summerande verkan. Kompositionernas
stramhet och vegetationens
modelle-ring genom färgvalörer vittna om
Cé-zannestudier. En intim stämning och
rofyllt allvar prägla hans många
interiörer, trädgårdsbilder o. dyl. med
flickor eller kvinnor. Det
Cézanne-mässiga, nästan kubiserande, strikta
uppbyggandet präglar framför allt
landskapen; detta stildrag har med
åren mer och mer accentuerats. S.
har också flitigt nyttjat teknikerna
akvarell och blyertsteckning. —
Under 1930-talet representerade S., i
motsats till de dominerande
primiti-vistiska och färgromantiska
strömningarna, fransk tradition och
formtukt och koncentration på de rent
måleriska problemen. S. är repr. på
Nat. mus. och ett flertal
landsorts-museer. — Gift 1928 med Lydia
Leontina Haglund. — Litt.: artiklar
i Konstrevy av Ingrid Rydbeck 1935,
Edvard Wallenqvist 1938 och Emmy
Melin 1949. R. S.
Svenson, Göthe Wilhelm,
skeppsbyggare, f. 25 sept. 1828 i Karlskrona,
f 25 aug. 1906 i Stockholm.
Föräldrar: kofferdikaptenen Karl Olof S.
och Helena Sofia Lilja. — Vid
femton års ålder antogs S. som elev vid
Skeppsbyggeriinst. i Karlskrona och
utexaminerades därifrån 1849 som
skeppsbyggmästare. Under närmare
tjugu år hade han sedan anställning
vid privata verkstäder och varv i
Sverige, först som ritare vid Motala
mekaniska verkstad 1849—54, sedan som
skeppsbyggmästare vid Lindholmens
mekaniska verkstad i Göteborg 1854
—57, därpå som fartygskonstruktör,
senare som arbetschef vid Nyköpings
mekaniska verkstad 1857—66, och
1867—68 som föreståndare för
Oskarshamns mekaniska verkstad. Under
dessa år inom den privata industrien
byggdes under S:s ledning ett
femtiotal fartyg av trä eller järn, de flesta
ångfartyg av hans egen konstruktion.
Flera blevo använda på Östersjön eller
Atlanten, andra på inre vattenvägar i
Sverige och Ryssland. S. utnämndes
1868 till ingenjör vid den då
nybildade Mariningenjörstaten,
tjänstgjorde 1868—75 som verkstadsingenjör
vid flottans varv i Karlskrona och
befordrades därefter till dir. vid nämnda
stat och chef för ingenjördep. vid
Karlskrona station. Är 1881
utnämndes han till överdir. och därmed även
till chef för Marinförvaltningens
in-genjörsavd., från vilka befattningar
han avgick 1898. — S. var en skicklig
skeppskonstruktör, och han skapade
örlogsfartygstyper med vackra linjer
och goda egenskaper. Vid hans
inträde i flottans tjänst hade i England
nyss framkommit en ny kanonbåtstyp,
som väckt stor uppmärksamhet. S.
fick 1872 i uppdrag att studera
frågan och konstruerade då den s. k.
Blendatypen, av vilken, med mindre
variationer, nio kanonbåtar byggdes.
För utredning av för sjöförsvaret
lämpliga fartygstyper tillsattes 1879
en kommitté, i vilken S. blev den
konstruktive initiativtagaren.
Kommitténs förslag följ, år till en
pansarbåt för kust- och hamnförsvar ledde
till byggandet av pansarbåten Svea
1886, till vilken S. uppgjort
ritningarna. Ytterligare fem pansarbåtar
byggdes sedan av i huvudsak samma typ.
En annan del av S:s verksamhet, som
även blivit betydelsefull för vår flotta,
gällde ordnandet av örlogsvarven och
arbetet där. Redan 1871 uppgjorde
han förslag till nya verkstäder och
fartygsbyggnadshallar på Karlskrona
varv; då förslaget kort därefter
realiserades, koncentrerades varvsdriften i
möjligaste mån i närheten av de nya
dockorna. S. var ledamot av
kommittéerna för utredning av Stockholms
flottstationsfråga 1899—1900 och
1904—06. Han blev hedersled, av
Ör-logsmannasällskapet 1882 samt led.
av Krigsvet. akad. 1884 och av Vet.
akad. 1889. — Gift 1) 1856 med
Ebba Amalia Maria Atterbom, f
1857; 2) 1859 med hennes syster
Hedvig Catharina Fredrika Atterbom.
N. Lll
Swenson, Carl Hakon,
affärsman, f. 15 april 1883 i Ljusnarsbergs
skn, Örebro län. Föräldrar:
kyrkoherden Carl August S. och Hildegard
Clara Sofia af Sillen. — Efter
läro-verksstudier i Västerås fick S. 1898
plats hos handlanden Erik
Andersson där. Denne övertog 1900
grosshan-delsfirman Manne Tössberg, där S.
anställdes och 1902 blev kontorschef
och prokurist. Är 1913 blev S.
delägare i firman. Hos S. uppstod idén
til! en ny företagsform inom den sv.
detaljhandeln, ett köpmannaägt parti-
Hakon Swenson.
handelsföretag, avsett som en motvikt
mot konsumentkooperationen. År 1917
förelåg en plan till ett sådant
företag, och s. å. bildades i Västerås ab.
Hakon Swenson, vars verkst. dir. S.
var till 1949. Företaget har blivit en
allt viktigare länk i den mellansv.
varudistributionen. Vid
Hakonbola-gets start voro 250 aktiva
detaljhandlare delägare i bolaget. Är 1950 ägde
över 4 000 köpmän 85 % av det till
10 milj, uppgående kapitalet. Bolaget
har 28 kontor i 10 landskap. Den
av S. gestaltade företagsformen,
vanligen kallad Hakonsystemet, har
uppmärksammats i hela landet och flera
liknande företag ha bildats
(Speceris-ternas varuinköp i Stockholm, ab. Eol
i Göteborg och Nordsv. köpmannaab.
i Östersund). Dessa bolag grundade
1939 tills, med Hakonbolaget under
S:s medverkan en intressegemenskap,
Inköpscentralernas ab., Ica, vars säte
numera är förlagt till Stockholm. •—
Gift 1911 med Marja Lindström.
G. M-e
Johan V. Svenson.
Svenson, Johan Victor,
industrimän, f. 14 febr. 1863 i Stockholm, f
31 okt. 1938 i Nacka. Son till Anna
Christina Svensdotter. -— Vid elva
års ålder anställdes S. som lärling
hos plåtslagare Ramsin i Stockholm,
där han arbetade till 1878. Han
utbildade sig därefter till maskinist
på handelsfartyg. Åren 1880—87
tjänstgjorde S. vid örlogsflottan,
varunder han 1883—85 deltog i
ång-fregatten Vanadis’ världsomsegling.
Sedan S. lämnat flottan, inköpte han
den Ramsinska verkstaden. I slutet
av 1880-talet kom han i kontakt med
uppfinnaren av ett nytt
fotogengas-kök, filaren Frans W. Lindqvist (bd
5 s. 6). Tills, med denne påbörjade
S. tillverkningen av gasköket, vars
namn blev ”Primus”; firman kallades
J. V. Svensons fotogenköksfabrik. Då
den emellertid för en tillverkning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
