Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensson, Axel - Svensson, Birger - Svensson, Broder, riddare, se Broder Svensson, bd 1 s. 472 - Svensson, Carl - Svensson, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensson
389
Svensson
samhet. Sedan 1947 är S. led. av Sv.
bibelsällskapets styr. — S. är en
stridbar personlighet, som konsekvent
fasthållit den lutherska bekännelsen om
bibelordets auktoritet. Bland hans
arbeten märkas berättelse- och
diktsamlingar samt reseskildringar från
Etiopien. — Gift 1902 med Sabina
Charlotta Borgström. G. W.
Svensson, Sten Otto Birger,
industrimän, f. 5 april 1883 i Varberg,
t 19 okt. 1944 därstädes. — S., som
växte upp hos fosterföräldrar i
Båtsberg, Gödestads skn i Halland, blev
vid unga år springpojke och senare
hantverkslärling i Varberg, Göteborg
och Halmstad. Vid sjutton års ålder
blev han handelsresande och två år
senare startade han i Hunnestad
utanför Varberg en egen manufaktur- och
diversehandel i blygsam skala. Där
upptog S. 1904 även försäljning av
cyklar, och 1908 började han att i
egen verkstad bygga cyklar, till vilka
han köpte delar från olika fabriker.
S. å. flyttade han till Varberg och
startade med fem arbetare Sv.
cykel-depoten, som inom förhållandevis kort
tid utvecklades till en modern
industrianläggning av stora mått. Är
1917 inregistrerades varumärket
”Monark” och 1925 ändrades
firmanamnet till Sv. cykelfabriken (från 1939
ab. Cykelfabriken Monark). Vid
sidan av cykelfabrikationen tillverkade
S. bl. a. karbidlampor (under första
världskriget), motorcyklar och
radioapparater. S. startade 1935 en egen
branschtidn. Kedjan. Är 1937
förvärvades industrianläggningarna
Värnamo gummifabrik och Tobo bruk i
Te-gelsmora skn, Uppsala län. Tobo bruk
undergick genom S:s initiativ en
kraftig utvidgning och omfattar nu
radiofabrik, mekanisk verkstad, kjolnäts-
fabrik, sportvarufabrik samt
skid-fabrik (Limex-skidan). Vid S:s död
uppgick antalet anställda inom
Monark-koncernen till över 2000 och
årsomsättningen till 33 mill. kr.
Affärsorganisationen omslöt ett trettiotal
egna filialer och ett tusental
återförsäljare för enbart Monark-produkter.
Som verkst. dir. för ab. Cykelfabriken
Monark efterträddes S. av äldste
sonen, disponent Tage Warborn (f.
1914), medan sönerna Thor Warborn
(f. 1916) och Lennart Warborn (f.
1917) äro disponenter vid ab. Tobo
bruk. — Gift 1909 med Alida
Matilda Viktoria Skulander. — Litt.: A.
Sandklef, ”B. S.” (1946). Abg
Svensson, Broder, riddare, se
Broder Svensson, bd 1 s. 472.
Svensson, Carl Alfred,
fackföreningsmän, politiker, f. 9 okt. 1861 i
Söne skn, Skarab. län, t 28 maj 1925
Carl Svensson.
i Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
Sven Larsson och Maria Brita
Carls-dotter. — S. kom 1884 till Norrland
och hade anställning som plankbärare
hos Kramforsbolaget m. fl. sågverk i
Härnösands- och Sundsvallsdistrikten.
Från 1889 arbetade han vid Heffners
sågverk i Sköns skn i Medelpad, där
på hans initiativ en fackfören.
bildades 1897 med S. som ordf. Två år
senare fick han avsked från bolaget i
följd av en föreningsrättsstrid. S.
övergick därefter till stuveriarbete
men kom alltmer att syssla med
facklig och politisk agitation. Han deltog
i bildandet av Sv.
sågverksindustriar-betareförb. 1897 och var efter
vartannat ombudsman för detta förb., för
transportarbetareförb. och för
Sundsvalls samorganisation. En tid hade
han även anställning på tidn. Nya
Samhällets expedition i Sundsvall.
Han var 1912—17 och 1921—25 led.
av Andra K. och tillhörde 1908—25
Socialdemokratiska partiets styr. ■—
S. var under mer än ett kvartsekel
centralgestalten inom den norrländska
arbetarrörelsen. I Sundsvallsdistriktet
och utefter norrlandskusten var han
en pionjär för fackorganisationerna
inom så gott som alla arbetsområden.
En synnerligen omfattande
korrespondens, vilken han omsorgsfullt
bevarade i den norrländska
arbetarrörelsens arkiv i Sundsvall, visar hans
vidsträckta förbindelser och hans
intresse för allt detaljarbete inom
rörelsen. Politiskt tålde han ingen avvikelse
från den linje Branting och
partiledningen utstakat. Känd som ”den store
tigaren”, som aldrig yttrade sig i
riksdagsdebatterna, anses han likväl ha
utövat ett inflytande jämförligt med
de andra stora föregångsmännen inom
arbetarrörelsen. — Ogift. S. Sw.
Svensson, Carl Emil, ämbetsman,
politiker, bankman, f. 21 juli 1879 i
Gammalkils skn, Östergötl. län, f 24
juli 1938 i Göteborg. Föräldrar:
mjöl-naren Sven Johan S. och Klara
Eleonora Karlbom. — S. kom efter
genomgången folkskola i snickarelära,
avlade gesällprov och konditionerade
på ett flertal orter, bl. a. i
Köpenhamn, samt fick därefter anställning
vid Nordiska kompaniets
möbelverkstäder i Nyköping. Han tog där livlig
del i det socialdemokratiska och
fackliga organisationsarbetet, och 1906
blev han platsred. i Nyköping för
den nystartade Eskilstunatidn. Folket;
1911—20 var han tidn:s chefred. S.
var led. av stadsfullmäktige i
Eskilstuna 1911—20, v. ordf. 1912—14
och ordf. 1915—20 samt tillhörde
landstinget 1910—11 och 1915—22.
Han var led. av Andra K. 1909—11
och 1914—17 samt av Första K. 1918
—35. S. inträdde 1916 i
Folkhushåll-ningskommissionen och blev chef för
dess fläskavd., 1919 utsågs han till
telegraffullmäktig, och följ, år ingick
han som civilminister i första
Bran-tingska ministären. Vid
omorganisationen av dep. s. å. blev han den förste
kommunikationsministern. I andra
Brantingska ministären 1921—23 och
den Sandlerska ministären 1925—26
var han chef för Handelsdep. Ären
1923—35 var han överdir. och chef
för Kontrollstyr, (den förste
socialdemokratiske verkschefen). S., som
1927—32 var ordf, i bankoutskottet
och även var ledare för utredningen
om ny banklagstiftning, fick under
krisåren i början av 1930-talet i
uppdrag bl. a. att rekonstruera Göteborgs
handelsbank, vari staten ägde
huvudintresset. Denna uppgift löste han
med sådan skicklighet, att han 1935
kallades att bli verkst. dir. i banken,
som han därefter ledde till sin död.
— Vederhäftighet, omdömesgillhet
och saklighet voro egenskaper, som i
främsta rummet betingade S:s kar-
Birger Svensson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
