Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensson, Josef - Svensson, Martin - Svensson, Nils - Svensson, Olle - Svensson, Peder, i Vidderbo, fogde, bergsman, se Peder Svensson, bd 6 s. 50 - Svensson, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensson
392
Svensson
ganska ingående, och på detta område
publicerade han en del av
vetenskapligt och praktiskt värde, ss.
”Tuberkel-bacillens motståndskraft mot värme”
(1901), ”Sur 1’identité de la
tuber-culose humaine et bovine” (tills, med
S. E. Henschen och I. Jundell, 1904)
och ”An inquiry as to whether or not
the tuberculosis taint can be acquired
by the inhalation of dust containing
tubercular bacilli” (till internat.
tuberkuloskongressen i Washington
1908). Tills, med J. Vennerholm
utgav han ”Handbok i husdjurens
sjukdomar” (1892). —■ S. blev 1904 led.
av Lantbruksakad. — Gift 1895 med
Alma Svensson. N. F-m
Svensson, Nils Johan Martin, i
Kompersmåla, lantbrukare, politiker,
f. 1 sept. 1871 i Urshults skn, Kronob.
län. Föräldrar: nämndemannen Sven
Larsson och Anna Månsdotter. — S.
kem som barn till Almundsryds skn,
Kronob. län, där fadern tillträtt
gården Kompersmåla. Han genomgick
några klasser i Växjö läroverk men
återvände efter faderns död till
jordbruket och inköpte 1895
fädernegården. S. erhöll tidigt viktiga
kommunala förtroendeuppdrag, blev
nämndeman 1898, kommunalordf. 1900 och
landstingsman 1910. Vid
kommunalfullmäktiginstitutionens införande
1919 blev han fullmäktiges ordf. Åren
1936—40 var han ordf, i landstinget.
Han har därjämte varit ordf, i
Kronob. läns skogsvårdsstyr. och v. ordf,
i hushållningssällskapet samt i Växjö
stiftsråd och stiftsnämnd. Under åren
1932—41 deltog han i fem
kyrkomöten. I aug. 1914 blev S. på grund av
en avsägelse led. av Andra K., som
han därefter tillhörde till och med
1920; 1922—42 var han led. av
Första K. och därunder
statsutskotts-led. 1929—39. Han var statsrevisor
1927—29, led. av statens
sjukvårds-kommitté 1929—34 och av 1931 års
Martin Svensson i Kompersmåla
prästlöneutredning. S. har länge varit
en av förgrundsmännen inom Kronob.
läns högerförb. och har även tillhört
riksdagshögerns förtroenderåd. ■—
Gift 1895 med Hilda Carlsson.
S. Sw.
Svensson, Nils, i Håslöv, bonde,
politiker, f. 14 okt. 1741 i Gustav
Adolfs skn, Kristianst. län, f 3 okt.
1815 därstädes. Föräldrar: frälseåbon
Sven Mickelsson och Elna Larsdotter.
— S. erhöll ingen annan undervisning
än i föräldrahemmet. Genom gifte blev
han 1762 självständig hemmansägare
i byn Håslöv inom fädernesocknen,
och s. å. valdes han till nämndeman
vin Villands häradsrätt. Ss. led. av
bondeståndet bevistade han samtliga
riksdagar 1769—89 jämte riksdagen
1800. Vid riksdagen 1778 var han en
av de tio inom ståndet, som stodo
faddrar åt kronprinsen Gustav Adolf,
och 1786 utnämndes han till ståndets
talman. Som Gustav III:s och J. Chr.
Tolls handgångne man var han illa
sedd inom oppositionspartiet, vars
ledare, Axel von Fersen d. ä., betecknar
honom som en ”genomdriven bov”
och hästtjuv. Vid riksdagen 1789
utsågs han av konungen under
talmannens sjukdom till dennes
ställföreträdare och kom därigenom att
underteckna förenings- och säkerhetsakten;
förfarandet stod i strid med
traditionellt bruk, enligt vilket vid dylika fall
repr. för Håbo härad i Uppland
skulle vikariera. — Gift 1762 med
Nilla Olsdotter. S. Sw.
Svensson, Olof (Olle) Anselm,
författare, f. 12 sept. 1904 i Söderala
skn, Hälsingland. Föräldrar:
skogsar-betaren Olof Georgius S. och Marta
Westling. •—• S. var verksam som
skogsarbetare i Hälsingland 1916—33
och genomgick Bollnäs folkhögskola
1924. Från 1937 har han helt ägnat
sig åt författarskap. Han är bosatt i
Sunnansjö, Grangärde skn, Dalarna,
sedan 1947. —• S. har utgivit
diktsamlingarna ”Som mitt liv” (1934),
”Spår och spillror” (1937),
”Primitiv drömkonst” (1943), ”Om hösten”
(1948) och ”Arcanum” (1950). Han
är en formellt talangfull
vildmarks-diktare av Dan Anderssons skola med
en stark förkärlek för natursymbolik
och samtidigt väl förtrogen med folk
och natur i sin hälsingska hembygd.
Ur många av hans dikter talar en
bitter känsla av hemlöshet. År 1946
debuterade S. som romanförf. med
”Hon som ville bli fri”, som skildrar
en fattig lantbrukarhustrus vardag
och hennes kamp för andlig frigörelse.
Med den följ, år utg., delvis
självbiografiska bildningsromanen ”Han ville
bli diktare” slog han definitivt
igenom. År 1948 utgav S. romanen
”Malvi och jag”, som behandlar en
särpräglad individs tragiska
undergång i sina försök till
samhällsanpass-ning, 1949 utkommo ”Ond
vandring”, en roman med drömmotiv, och
”Att missbruka livet”, som skildrar
den oengagerade jämviktsmänniskan,
1950 ”De sju järnringarna”, 1951
”Färjläge” och 1952 ”Dömd av de
dömda”, en originellt upplagd
berättelse, i vilken de diktade personerna
sitter till doms över diktaren. S. har
även medarbetat i tidn. och tidskr. ■—
Gift 1947 med Berna Hjalmarsson.
— Litt.: R. Oldberg,
”Nutidsförfattare” (1949). W. F.
Svensson, Peder, i Vibberbo,
fogde, bergsman, se Peder Svensson,
bd 6 s. 50.
Svensson, Per, skolman, botanist,
f. 3 juli 1839 i Väsby skn, Malmöh.
län, f 13 mars 1917 i Härnösand.
Föräldrar: åbon Sven Påhlsson och
Kjersti Pehrsdotter. — Efter skolgång
i Hälsingborg blev S. student vid
Lunds univ. 1864 och fil. kand, där
1875. Han tjänstgjorde från 1874
som lärare vid läroverken i
Hälsingborg, Lund, Växjö och Linköping
samt var 1881—1908 adjunkt i
matematik, naturlära och svenska vid
Högre allm. läroverket i Härnösand.
S. var en kunnig botanist, som utgav
de högt skattade arbetena ”Flora
öfver Norrlands kärlväxter” (1885)
och den väldiga ”Flora öfver Sveriges
kulturväxter” (1893). För det sistn.
arbetet, som upptar mer än 3 000
arter, företog S. resor i Sveriges alla
landskap och till länder i mell. och v.
Europa. Han bedrev därjämte
etymo-logiska studier, resulterande i
”Svenska språkets ställning inom den
germanska språkgruppen” (1896), som
röjer en vidsträckt beläsenhet i den
lingvistiska litt. —• Ogift. — Litt.:
biografi av S. Birger i Sv. botanisk
tidskr. 1918. S. L.
Per Svensson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>