Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säflund, Gösta - Säfstrand, Ivar - Säfström, se även Sävström - Säfström, Eleonora - Säfvenbom, Johan, målare, se Sevenbom, bd 6 s. 641 - Sällberg, Thure - Sällfors, Tarras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säfstrand
408
Sällfors
och konsthistoria, ur italisk och
grekisk förhistoria samt ur latinsk
språkvetenskap och litteraturhistoria.
Bland hans skrifter märkas ”Ett nytt
stycke av Serviusmuren” (1927),
”Studier kring Forum boarium i
Rom” (1930), den prisbelönade
drsavh. ”Le mura di Roma repubblicana”
(1932), som behandlar den romerska
ringmuren, ”Ancient Latin Cities of
the Hills and the Plains” (1935) och
”Unveröffentlichte antike
Steinmetz-zeichen und Monogramme aus
Unter-italien und Sizilien . . (1937). Ett
viktigt, likaledes prisbelönat arbete
av S. är ”Le terremare delle
provin-cic di Modena, Reggio Emilia,
Par-ma, Piacenza” (1939; Skrifter utg. av
Sv. inst. i Rom, 7), som utgör en
grundläggande undersökning av
pål-byggnadssamhällena på Poslätten
under bronsåldern. Andra arkeologiska
skrifter äro ”The Dating of ancient
Fortifications in Southern Italy and
Greece” (1935), ”Bemerkungen zur
Vorgeschichte Etruriens” (1938) och
”fonisches und Dorisches in Magna
Graecia” (1939). S. har även
framträtt med populärvetenskapliga
uppsatser och radioföredrag. — Gift 1928
med Anita Blume. F. Rgn
Säfstrand, 1 v a r Arthur,
tidningsman, kyrkomusiker, politiker, f. 23
juni 1872 i Göteborg. Föräldrar:
musikläraren Carl August S. och Jenny
Strömberg. —- Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1890 inskrevs S. s. å. som
e. o. kammarskrivare vid Tullverket,
där han de följ, åren hade en del
vi-kariatsförordnanden. Han studerade
samtidigt vid Musikkonservatoriet
1891—95 och avlade sistn. år
organist-, kantors- och musikdir.-ex. Han
var tf. organist vid Karl Johans kyrka
i Göteborg 1895—98 och blev sistn.
år organist och kantor i Hörby och
Lyby förs, i Malmöh. län. Ären 1902
—10 var han red. för Hörby-Posten
Centralskåne. Efter studier vid
Göteborgs högskola och Lunds univ. blev
han 1911 fil. kand, i Lund. Sedan
sistn. år är han red. och ansvarig
utgivare av tidn. Mell. Skåne, Hörby,
samt ordf, och ekonomichef i ab.
Mell. Skånes tidn:ar. Sin
kantors-tjänst lämnade han 1948. Han var
dessutom musiklärare vid Hörby
sam-realskola 1931—47. S. har innehaft
många kommunala förtroendeposter
i Hörby. — Ären 1912—14 var S.
led. av Andra K. Han har varit medl.
i Liberala samlingspartiet, Sveriges
liberala parti och Folkpartiet, och var
ordf, i Malmöh. läns liberala
valkrets-förb. Vid Folkpartiets grundande
1934 blev S., som var en ivrig
anhängare av tanken på en återförening
av de liberala och frisinnade
partierna, hedersordf. i dess valkretsförb. för
Ivar Säfstrand.
Malmöh. län. Som publicist har S.
framträtt som klart liberal och
för-svarsvänlig och har genom sin tidn.
utövat ett betydande inflytande på
den politiska opinionsbildningen i
mell. Skåne. Han har gjort sig till
förespråkare främst för
småbrukarrörelsen, hantverket och småindustrin.
Ss. frihandlare och i allmänhet
motståndare till statens ingripande i
näringslivet har S. ofta skarpt
polemiserat mot vad han ansett vara
klasspolitik. Tidigt framträdde han också
som en intensiv antinazist. — Som
kompositör har S. framträtt med
bl. a. kantater och sånger. —■ Gift 1)
1898—1924 med Thorborg Catharina
Cronlund; 2) 1924 med Hildeborg
Annelie Häggelin. S. Sw.
Säfström, se även Sävström.
Säfström, Ulrika Eleonora,
operasångerska, skådespelerska, f. 11
okt. 1771 i Stockholm, J 9 juli 1857
i Ystad. Föräldrar: bruksinspektören
Johan Fredrik S. och Brita Christina
Lindholm. — S. debuterade hos Carl
Stenborg på Nya sv. teatern 1787
som Perrette i Dunis operett ”De
båda jägarna och mjölkflickan”.
Senare spelade hon på samma scen
bl. a. Lovisa i Monsignys lyriska dram
”Alexis och desertören”, titelrollen i
Piccinnis opera comique ”Sophie”,
Amelie i Faurs ”Montrose och
Amelie” och Susanna i Beaumarchais’
”Fi-garos bröllop”. S. lämnade den
sten-borgska scenen 1795 och debuterade
s. å. på K. teatern som fru Strömmer
i Kotzebues ”De okända”. S. stannade
sedan under ett decennium på
natio-nalscenen som första aktris och
sångerska. Bland hennes roller från denna
tid märkas titelrollen i d’Alayracs
sångspel ”Nina” och Clary i
Mer-ciers ”Överlöparen”. På grund av en
nervsjukdom lämnade S. scenen 1806.
Hon bosatte sig i Ystad, där hon
under många år förestod en
småbarnsskola. — Ogift. A. L.
Säfvenbom, Johan, målare, se
Sevenbom, bd 6 s. 641.
Sällberg, Karl Thure,
tidningsman, folklivsskildrare, f. 14 nov. 1854
i Nydala skn, Jönköp. län, f 27 jan.
1908 i Värnamo. Föräldrar:
läns-trädgårdsmästaren Samuel August S.
och Mariana Thunander. —- Efter
mogenhetsex. i Jönköping 1874 var
S. 1875—79 anställd i postverket.
Från sistn. år var han bosatt i
Värnamo. Han utgav 1886—93
Vernamo-Posten samt var platsred. för flera
smålandstidn. ss. Smålands Allehanda
(under 25 år), Vernamo Allehanda
(1900—03) och Vernamo-Posten
(från 1906). Han var lärare vid
Värnamo folkhögskola 1888—1900.
Livligt kommunalt verksam var han en
tid kommunalordf. i Värnamo. — S.
var över hela riket känd för sina i
tidn. publicerade berättelser från
Småland under rubriken
”Bygdekrö-nika” och med sign. Thure S. Dessa
berättelser, som skildra enkla
människor ur allmogen, voro en omtyckt
läsning på landsbygden och samlades
efter hand till ett stort antal böcker,
av vilka den första, ”Kring
långveds-brasan”, utkom 1894. Bland de
växlande titlarna märkas i övrigt
”Folka-forer och stollastöcken” (1897;
tillökad uppl. 1907), ”Småfolksprat och
storgubbatal” (1898) och
”Pojka-streck och gubbafasoner” (1900; ny
uppl. 1907). Större urval ha
hop-bragts i ”Samlade bygdehistorier”
(22 häften, 1899—1900),
”Folklifs-bilder” (1903), ”Humoresker, skisser
och historier från bygden” (1—2,
1909) samt ”Roliga historier” (7
häften, 1917). ■— Gift 1885 med
Josefina Eleonora Liljander. T. M.
Sällfors, Carl T a r r a s, ingenjör,
ämbetsman, f. 1 april 1898 i
Hälsingborg. Föräldrar: grosshandlaren Carl
S. och Hanna Staflund. — Efter
studentex. i Hälsingborg 1916
utexaminerades S. från Tekn. högskolans
avd. för maskinbyggnad och mekanisk
teknologi 1922 samt avlade fil.
kand.-ex. vid Stockholms högskola s. å. Åren
1922—24 studerade han industriell
ekonomi och organisation i Förenta
staterna, 1924—26 var han anställd
vid den konsulterande
organisations-byrån H. A. Hopf & Co. i New York,
och 1926—29 var han dir.-assistent
vid Norton Co., Worcester,
Massachusetts. Efter återkomsten till
Stockholm var han 1929—43 överingenjör
och chef för organisationsavd. vid ab.
Industribyrån i Sveriges industriförb.
Därjämte var han speciallärare vid
Tekn. högskolan i industriell ekonomi
1929—39, från 1931 även 1 industriell
organisation. Är 1940 kallades han
till förste innehavare av den
nyinrättade professuren i industriell ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
