- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
429

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Söderbäck, Fritiof - 2. Söderbäck, Per - Södergren, Jesper - Södergren, Nils - Södergren, Valfrid - Södergren, Viktor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Söderbäck

429

Södergren

1943—50 och av Statens
lönekon-trollnämnd 1943—46. Han var
sakkunnig i socialvårdskommittén 1939
—45 och tillhörde
arbetarskyddskom-mittén 1942—46 och
levnadskost-nadsindexsakkunniga 1942—43.
Sedan 1941 är han led. av styr, för
Fören. Norden och sedan 1948 ordf, i
styr, för Sv. inst. — S. har med
stort intresse ägnat sig åt det
mellan-folkliga sociala samarbetet inom
Internationella arbetsorganisationens
(ILO) räm. Han fungerade bl. a.
som sv. expert vid Internationella
ar-betskonferensen i Genève 1931 samt
1934—38 och var sv. delegerad vid
konferensen där 1939, i Paris 1945
och i San Francisco 1948. Åren 1940
—50 var han led. av Delegationen
för det internationella socialpolitiska
samarbetet. —- Gift 1916 med fil.
mag. Sigrid Maria Öhman. G. M-e

2. Söderbäck, Petrus (Per),
folk-högskoleman, f. 30 sept. 1894 i
Krist-dala skn, Kalmar län. Föräldrar:
överläraren Frans Axel Teodor S. och
Emelie Constance Nilsson. Brylling
till S. 1. — S. avlade studentex. vid
Fjellstedtska skolan 1915 och blev
teol. kand, i Uppsala 1923 samt fil.
kand, i Lund 1927. Då hade han
redan flera år verkat som
folkhögskolelärare, vid Tärna 1919—20, vid
Brunnsvik 1921—22 och åter vid
Tärna 1922—24. S. var 1924—27
rektor för den sv. folkhögskolan vid
Birkas i Estland, under vilken tid han
även bedrev ingående etnologiska
studier över allmogekulturen bland
est-landssvenskarna. Sedan 1927 är han
rektor för Lunnevads folkhögskola i
Östergötland, där han gjort
betydande insatser för folkbildningen, bl. a.
som initiativtagare till och
föreståndare för Östergötlands
folkhögskole-kursförb. sedan 1930. S. var
upphovsman till och sekr. i
Östergötlands bastuförb. 1936, sedermera
om-bildat till Östergötlands
hälsovårds-förb. — S. har offentliggjort
folk-minnessamlingen ”Skrock, sed och
sägen i en Smålandssocken,
Anteckningar från Kristdala” (1921),
”Estlands svenskbygd” (1939) samt det
viktiga arbetet ”Rågöborna” (i Nord,
mus. handl., 13, 1940). — Gift 1923
med Anna Rosén. T. M.

Södergren, Jesper, agronom,
jordbrukslärare, f. 13 febr. 1845 i
Sölvesborg, f 19 juni 1921 i Skara.
Föräldrar: handlanden och
godsägaren Fritz Valfrid S. och Charlotta
Miinter. -—■ S. blev student i Lund
1863 och avlade agronomex. vid
Aln-arp 1866. Efter tjänst som
lantbruks-lärare och godsförvaltare var han
1872—86 föreståndare (dir.) och
förste lärare vid Norra Kalmar läns
lantbruksskola på Vindö, 1886—1903

föreståndare (dir.) för Skarab. läns
lantbruksskola på Klagstorp och
disponent för Claestorps lantbruksab.,
1903—15 överkontrollör vid
brännvins- och maltdryckstillverkningen
inom Skarab. län och från 1914 till
sin död skattmästare i länets
hushållningssällskap, vars förvaltningsutskott
han med avbrott tillhörde från 1888.
S. gjorde viktiga insatser för
jordbrukets höjande och utförde, särskilt i
Skarab. län, ett framgångsrikt arbete
som praktisk jordbrukare och som
jordbrukslärare samt inom
hushållningssällskapet, där han blev
hedersled. 1912 och vars stora guldmedalj
han erhöll 1920. Är 1896 invaldes han
i Lantbruksakad. Han var bl. a. led.
av styr, för Veterinärinrättningen i
Skara från 1911. —■ Gift 1872 med
Maja Christina Olivia (Viva)
Becke-man. — En dotter till dem är
förra lottachefen, generalskan Maja
Schmidt (bd 6 s. 562). S. L.

Södergren, Nils, bruksägare,
pie-tist, f. 25 jan. 1728 i Hålland,
Undersåkers skn, Jämtland, f 19 nov.
1807 i Falun. Föräldrar: bonden och
nämndemannen Olof Hindersson och
Gunnila Jonsdotter. — S. genomgick
1744—46 apologistklasserna vid Frösö
skola. Han var på 1750-talet först
bokhållare, sedan kassör och i början
av 1760-talet inspektor vid Gustavs
och Carlbergs kopparverk vid
Äre-skutan. Genom giftermål blev han
1766 delägare i Ljusnedals bruk i
Tännäs skn, Härjedalen, vars ledare
han var till 1790. Han var en driftig
brukspatron och sökte även förbättra
befolkningens knappa ekonomiska
villkor genom myrodling och
införandet av potatisen. Genom hans
understöd tillsattes 1770 en brukspredikant
i Ljusnedal. De tio sista åren av sitt
liv var han bosatt i Falun. — S.
påverkades av den pietistiskt svärmiska
rörelse, som under Mårten Thunborgs
ledning uppstod i Lillhärdal och
spreds över hela landskapet. Han ville
väcka nytt liv i den förfallna
kristendomen. Detta mål sökte han uppnå
genom utlysandet av pristävlingar
över religiösa ämnen i Inrikes
Tidningar. Han anordnade tre sådana,
1792, 1794 och 1795, varvid han
själv betalade premierna. Svaren i
den sista tävlingen utgåvos av S. i
”Wälmenta förslag till läroståndets
moraliska förbättring i wårt kära
fosterland” (1801), vilken fick ganska
god spridning. -—• Gift 1) 1766 med
Kristina Hansdotter Busk, f 1792; 2)
1794 med Kerstin Andersdotter. —
Litt.: B. Hasselberg, ”N. S. och Paul
Wagenius” (i ”Festskrift till Erik
Modin”, 1937). T. M.

Södergren, Axel Valfrid,
tidningsman, f. 22 aug. 1848 i By skn,

Kopparb. län, f 21 jan. 1926 i
Le-rums skn, Älvsb. län. Föräldrar:
handlanden Per Erik S. och Sofia
Wilhelmina Sörman. — Efter mogenhetsex.
i Västerås 1867 studerade S. i
Uppsala 1868—75 men tog icke någon
ex. Han ägnade sig därefter åt
lärar-verksamhet, grundade 1876
samsko-lan i Lysekil och undervisade 1877—
79 vid Göteborgs realgymnasium
(Schillerska skolan). Ären 1878—83
var han chef för utrikesavd. i
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidn.
Hans stora beläsenhet kom här till
sin rätt, och hans utrikeskrönikor
rönte mycken uppskattning. År 1884
grundade han en egen tidn.,
Göteborgs Nyheter, som dock nedlades
redan följ. år. Efter att 1885—90 ha
tillhört Stockholms Dagblads red.
kallades S. sistn. år av brukspatron Carl
Ekman (bd 2 s. 367) och fabrikör
Carl Swartz (s. 360) att sätta upp
och leda den nya tidn., Östergötlands

Valfrid Södergren.

Dagblad (1890—95 i Linköping,
därefter i Norrköping), som skulle
bli ett organ för upphovsmännens
center- och frihandelsvänliga åsikter.
Emellertid blev den moderata,
småningom högerorienterade kurs, som
tidn. skulle förfäkta, för mycket för
den klart liberale S. Han accepterade
i stället ett erbjudande att bli
chefred. för Göteborgs-Posten, som under
S:s ledning 1896—1904 inledde sin
liberala period. Från 1905
ägnade sig S. åt affärsverksamhet och
en omfattande publicistik i
ekonomiska frågor. Han var sålunda 1905
—18 ägare och utgivare av
vecko-tidskr. Affärsvärlden samt skrev till
sin bortgång ekonomiska
veckoöver-sikter till i medeltal 35
landsortstidningar. -— Gift 1889 med Emeli
Augusta Nilsson. Th.

Södergren, Viktor, präst, f. 5
sept. 1878 i Uddevalla. Föräldrar:
stadsmätaren Otto Johansson och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 19 00:51:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free