Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderling, Niclas - Söderling, Samuel af - Söderlund, se även Söderlundh - Söderlund, Adolf - Söderlund, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderling
431
Söderlund
medhann inte mindre än nära 160
verk, så gott som alla i v. och s.
Sverige, ett 30-tal större med 2 manualer
och pedal, de övriga mindre,
en-manualiga och med som regel endast
bihängd pedal. Inalles äro omkr.
30 av S:s orglar bevarade till våra
dagar. S. företrädde den romantiska
orgeltypen och skall ha varit särskilt
framstående som intonatör. Bland S:s
bevarade verk äro som ofta är fallet
de tidigare ur klangsynpunkt
värdefullast: kyrkorglarna i Rolfstorp
(1835) och Östra Karup (1842),
båda i Halland, i Södra Unnaryd (s.
å.) samt i Voxtorp, båda i Jönköp.
län (1852), alla räknade till landets
bästa vad beträffar intonation och
klangskönhet. Därtill kommer också
det stora verket i Väse i Värmland,
det bäst bibehållna av de bevarade
S.-verken, om också klangligt icke
fullt jämförligt med de andra. — S.
biträddes i arbetet av sina båda
bröder Emanuel S. (f. 1806, f 1853) och
Carl Fredrik S. (f. 1813, f 1872).
Är 1866 blev S. associé av Mus. akad.
Ären 1868—72 var han
stadsfullmäktig i Göteborg och motionerade som
sådan bl. a. om Slottsskogens
ordnande som park för allmänheten. S. var
1849—55 ordf, i Göteborgs
bildnings-cirkel. Han utgav 1845
berättelsesamlingen ”Pennritningar ur
folk-lifvet”. ■—• Gift 1857 med Laurentia
Beata Orup. E. E.
Söderling, Samuel af, före
adlandet Söderling, ämbetsman, f. 28
okt. 1722 i Stockholm, f 5 maj 1798
på Gripenberg, Säby skn, Jönköp.
län. Föräldrar: kommissarien i
Rik-sens ständers bank Jonas Söderling och
Christina Ljungberger. — S. blev
e. o. tjänsteman i Rikets ständers
bank 1737 och avancerade där till
penningräknare, kontorsskrivare,
bokhållare, kamrer och
bankokommissarie. Åren 1761—76, då han erhöll
avsked, var han kommissarie i bankens
Samuel af Söderling.
bokslutskontor. Han erhöll
kommerseråds titel och adlades 1773. — Sin
mest betydande insats gjorde S. som
ledare för bankens finans- och
växeloperationer från 1766 till
myntrealisationen 1777. Han lyckades tidvis göra
sig till herre över kursen, bl. a. även
genom att låta växeloperationskassan
konkurrera med lånebanken i
utlåning. Den 1766 planerade
sedelrealisationen lyckades man dock ej
genomföra. Med Gustav III:s
statsvälv-ning blev situationen förändrad. I en
av konungen för uppgörande av en
myntrealisationsplan 1772 tillsatt
kommission hävdade S. som sin åsikt
att en sådan ej kunde äga rum förrän
efter flera år, medan kommerserådet
J. Liljencrantz reserverade sig
däremot under förevändning att en
sådan skulle kunna genomdrivas vid en
tidigare tidpunkt. Från denna tid
visade sig en tydlig motsättning mellan
banken och konungen, som alltmer
kom under Liljencrantz inflytande. S.
kom ofta i strid med Liljencrantz om
kurspolitiken och var en principiell
motståndare till den myntrealisation,
som ägde rum 1777. Efter sitt avsked
från banken fortsatte S. på kungens
särskilda begäran under 1777
kredit-givningen för att mildra stöten av den
s. å. påbörjade sedelindragningen. —
S erhöll 1769 bankens jubelmedalj i
guld. Som bankens ”växelryttare”
hade S. en oerhörd ekonomisk makt
och gick 1772 ej helt fri från
misstankar att ha missbrukat sin ställning
till egen fördel. Några bevis därför
framkommo dock ej och
bankoutskottet beviljade honom i sept. 1772
formlig ansvarsfrihet för hans
befattning med växelhandeln och
tillerkände honom en penningbelöning (1500
rdr specie). — S. dog på Gripenberg,
som han inköpt 1770 och 1797 gjort
till fideikommiss för sin dotterson
friherre A. S. Hermelin. Han
efterlämnade tillgångar till ett värde av
192 000 rdr b:co. — Gift 1) 1755
med Hedvig Vlrika Weldt, f 1763;
2) 1768 med Anna Elisabet Ström.
J. H.
Söderlund, se även Söderlundh.
Söderlund, Adolf Fredrik,
skolman, f. 1 juli 1887 i Norrköping.
Föräldrar: verkmästaren Gustaf Adolf S.
och Louise Carolina Jensen. — Efter
mogenhetsex. i Norrköping 1907
studerade S. vid Uppsala univ. och blev
där fil. mag. 1912 och fil. lic. 1925.
Samtidigt härmed tjänstgjorde han
vid olika läroanstalter och var 1931
■—50 adjunkt i historia och geografi
vid Södermalms läroverk i Stockholm.
Sedan sistn. år är S. lektor i
psykologi och pedagogik vid
Folkskolesemi-nariet för manliga elever i Stockholm.
Dessutom undervisar han vid Gym-
Adolf Söderlund.
nastiska centralinst. samt vid
Krigsskolan. — S. är sedan 1934 red. för
Pedagogisk tidskr. Han har där
skrivit en mångfald uppsatser och
artiklar, röjande mångsidig erfarenhet och
polemisk skärpa; bl. a. märkas ”Om
behovet av medborgerlig fostran vid
våra högre skolor” (1938) och ”Skall
system Kärre bestå och utvidgas?”
(1942). S. har även medverkat i Sv.
arkiv för psykologi och pedagogik. —
Gift 1931 med Greta Emilia Matilda
Asp. Fr. Sg.
Söderlund, Alfred Hilmer,
lärare, kartredaktör, f. 30 dec. 1884 i
Stockholm. — S. utexaminerades från
Maskinyrkesskolan i Stockholm 1905
och var 1905—13 verksam som ritare,
1911—13 i Vattenfallsstyr. Efter
studentex. i Stockholm 1910 bedrev han
geografiska studier vid Stockholms
högskola och blev där fil. mag. 1914,
fil. lic. 1920 och efter disp. 1923 fil.
dr 1924. Han var extra lärare i
matematik vid Navigationsskolan i Malmö
1916—20 och i Stockholm 1920—31
och ämneslärare (geografi, matematik
och fysik) vid Norra kommunala mel-
Alfred Söderlund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
