Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Söderman, Sven - 4. Söderman, Greta - 5. Söderman, Ingalill - 1. Södermark, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderman
437
Södermark
och vid Anna Sandströms högre
lärarinneseminarium 1912—15. Han blev
led. av Sv. akad:s Nobelinst. 1911 och
var styr.-led. i ab. Ljus 1900—14. Är
1911 erhöll han Litteris et artibus. —
Som ung student utgav S. 1889
diktsamlingen ”Clairobscur” och återkom
som skald 1925 med en samling
tolkningar ”Främmande lyrik från skilda
länder och tider på svensk vers”.
I hans övriga produktion märkas
monografierna ”Maurice Maeterlinck”
(1911) och ”Romain Rolland”
(1916) samt ”Bilder och gestalter”
(1907), ”Böcker och författare”
(1914) och ”Melpomene och Thalia”
(1919), där han samlat sina bästa
artiklar och essäer om teater. Han
utgav tills, med H. C. Bering-Liisberg
och C. C. Claussen ”Det nittonde
århundradet” (1899—1900) samt
deltog 1907—12 i utgivningen av
”Sveriges nationallitteratur 1500—
1900”. Från 1925 höll S. ofta
radioföredrag om opera och var överhuvud
en ofta anlitad föreläsare. Är 1926
utgav han första delen av den aldrig
fullbordade handboken
”Operaboken”. — Gift 1901 med Inga
Charlotta Aronsson. B. Hgn
4. Söderman, Greta Lisa,
operasångerska (sopran), f. 13 nov. 1891
i Göteborg. Dotter till S. 2. — S.
ämnade först bli pianist men började
studera sång för fadern och vann 1914
inträde i K. teaterns elevskola. Följ,
år debuterade hon som Mimi i
”Bo-hème”, och den stora framgång hon
hade här resulterade i ett
engagemang vid K. teatern, som med
avbrott för studier i Frankrike och
Italien som Jenny Lind-stipendiat 1920
—21 fortgick till 1931. Hon drog’ sig
därefter tillbaka till privatlivet. Är
1950 gästspelade hon framgångsrikt
på Stora teatern i Göteborg som Lady
Billow i B. Brittens ”Albert Herring”.
— Under den tid S. var engagerad
vid operascenen i Stockholm intog
hon en av de främsta positionerna
där. Hennes klangfulla, över hela
registret välutbildade stämma, som
hade en särskild glans i höjden, och
hennes genommusikaliska, föredrag
skaffade henne stora framgångar
framför allt inom den italienska och
franska repertoaren samt som
Mozart-sångerska. Hon har även givit talrika
konserter och gästspel i sv. landsorten
samt i Danmark, Finland, Italien,
Österrike och Tjeckoslovakien. Under
sin studievistelse i Paris erbjöds S.
engagemang på Stora Operan där men
måste på grund av kontraktet med
Stockholm avstå. Bland hennes många
roller kunna nämnas Susanna i
”Fi-garos bröllop”, Donna Elvira i ”Don
Juan”, Rosina i ”Barberaren i Sevilla”,
Verdis Gilda i ”Rigoletto”, Leonora
Greta Söderman.
i ”Trubaduren”, Violetta och Aida,
Micaela i ”Carmen”, Puccinis Manon
Lescaut och Butterfly samt Vaino i
”Arnljot”. — S. erhöll 1924 Litteris et
artibus. — Gift 1) 1922 med läkaren
John Carlo Ernst Octavio Hogner, J
1931; 2) 1939 med direktören i ab.
Idealbygge Gösta Wilhelm Edlind.
B. Hgn
5. Söderman, Ingalill,
opera-och operettsångerska, f. 13 april 1902
i Stockholm. Syster till S. 4. — S.
genomgick Dramatiska teaterns
elevskola 1921—23 och debuterade 1925
på Oscarsteatern som Yum-Yum i
”Mikadon”. Efter ett tvåårigt
engagemang vid Hippodromteatern i Malmö
1925—27 knöts S. 1927 till Stora
teatern i Göteborg. I Stockholm har
hon bl. a. uppträtt på K. teatern 1941,
då hon sjöng Rosina i ”Barberaren
i Sevilla” under den italienske
gästdirigenten Vittorio Gui samt vidare
på Oscars-Teatern, Vasa-Teatern,
Södra Teatern, Djurgårdsteatern och
Folk- och Cirkusteatrarna. Hon har
även gästspelat i Helsingfors samt
på Det nye teater i Oslo. — Särskilt
Ingalill Söderman.
inom operettfacket har S:s
välbe-handlade röst och framför allt hennes
friska och omedelbara charm vunnit
uppskattning. Bland hennes
operettroller kunna nämnas Denise i ”Lilla
helgonet”, Christel i
”Fågelhandlaren” samt titelrollerna i ”Grevinnan
Maritza”, ”Kyska Susanna” och
”Rose-Marie”. Som operasångerska har hon
uppburit huvudroller i flera av Stora
teaterns program, ss. Anna i
”Friskytten”, Mignon, Musette i
”Bo-hème” samt titelrollerna i ”Madame
Butterfly” och ”Estrella de Soria”.
— S. har även framträtt som
regissör. — Gift 1) 1927—32 med
skådespelaren Carl Felix Grönfeldt;
2) 1932 med affärsmannen Bertil
Mannheimer. B. Hgn
1. Södermark, O lof Johan,
arméofficer, målare, f. 11 maj 1790 i
Landskrona, f 15 okt. 1848 i
Stockholm. Föräldrar: överstelöjtnanten
Per S. och Catharina Maria Bergklyft.
— S. blev 1805 kadett vid Krigsakad.
och 1808 underlöjtnant vid
ingenjörkårens fältmätningsbrigad. Han deltog
i fälttågen i Tyskland 1813 och mot
Norge 1814, i det senare med
personlig utmärkelse, och blev major 1816.
Han blev led. av Krigsvet. akad. 1829.
Han erhöll 1837 överstelöjtnants
avsked. —■ Redan 1811 hade S. biträtt
C. F. Akrell vid utarbetandet av
dennes topografiska karta, och hans
skicklighet på detta område förskaffade
honom en rad liknande uppdrag. Som
medl. av Götiska förb. under namnet
Sigurdr utförde han för dess tidskr.
Iduna 1820, 1822 och 1824 ett antal
etsningar av fornminnen. Ären 1824
—28 hade han permission för
konststudier i Frankrike och Italien, där
han först försökte sig som skulptör
under Byströms och Fogelbergs
ledning. Han övergick dock snart till
oljemåleri, främst porträtt (Hj.
Mör-ner, 1827, Göteb. konstmus., K. A.
Nicander, 1828, se bd 5 s. 427) men
även mytologiska kompositioner
(”Herkules och Omfale”) och
kopiering av erkända mästerverk. Efter
hemkomsten 1828 vann han
omedelbart erkännande genom de arbeten
han utställde på Konstakad. Han blev
en av stiftarna av Sveriges allm.
konstfören. 1832 och var led. i dess
första styr. Ären 1832—40 reste han
som stipendiat i Tyskland, Italien,
Frankrike och England. Han blev en
mycket eftersökt porträttör både i
Rom under 1830-talet och i
hemlandet, och det är som en av sin tids
bästa företrädare för denna konstart,
som han gjort sig ett namn i sv.
konst. Hans teckning är säker och
noggrann, karakteriseringen god och
färgen i de bästa arbetena behaglig.
Bland hans till över hundratalet upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
