Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sörensen, Anna - Sörensen, Niels Georg - Sörensen, Sören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sörensen
444
Sörensen
Anna Sörensen.
2 febr. 1943 i Stockholm. Föräldrar:
fotografen Fredrik Waldemar S. och
Hedda Smedberg. — Efter
mogenhetsex. i Vänersborg 1894 avlade S.
folkskollärarex. 1895 och blev 1902
fil. kand, vid Göteborgs högskola.
Hon tjänstgjorde några år som
lärarinna vid folkskolor och
folkskolesemi-narier, tills hon 1906 utnämndes till
adjunkt vid folkskoleseminariet i
Falun; 1918 blev hon efter
adjunktsbefattningens ombildning lektor där. År
1919 tillträdde hon vid
folkskoleseminariet i Stockholm befattningen som
rektor, vilken hon innehade till sin
pensionering 1935. Från 1937 var
hon inspektor för detta seminarium.
Åren 1913—29 var hon styr.-led.
(ordf. 1928—29) i Sv.
seminarielärar-fören., och 1932—36 tillhörde hon
seminariesakkunniga. ■— S. var en i
många hänseenden rikt utrustad
personlighet. Med en klar intelligens
förenade hon ett varmt hjärta och visade
en aktivitet och energi, som bottnade
i en stark vilja och i medvetande om
egen förmåga. Hennes intresse var
riktat mot många håll på skolans,
kvinnorörelsens och det sociala
arbetets områden, och hon togs flitigt i
anspråk för statliga såväl som
kommunala och enskilda uppdrag. Först
och sist var det dock skolan och dess
fostrargärning, åt vilka hon ägnade
sin arbetskraft. Särskilt ömmade hon
för efterblivna barn och kom därför
att göra en betydande insats genom
att arbeta för
hjälpklassundervisning-en; den första hjälpklasslärarkursen
startades 1926 av henne vid
seminariet i Stockholm. Överhuvudtaget var
hon intresserad för de pedagogiska
strömningar, som från olika håll nådde
vårt land, men hon mötte dem med
vaken kritik. Hon var flitigt verksam
som förf., särskilt på
kristendomsun-dervisningens område, och har bl. a.
tills, med Maria Bergmark skrivit
”Guds verk ur bibeln och
konsthisto
rien” (1—3, 1913), ”Bilder från
fromhetslivet och
kärleksverksamheten” (1921) samt ”Ur
missionshisto-rien” (1927). S. författade också
delar av verket ”Arbetssättet i
folkskolan” (1—6, 1924—28). Även som
skolhistoriker har hon framträtt med
några omfattande arbeten, ss.
”Växel-undervisningssällskapets normalskola
och folkskoleseminariet i Stockholm
1830—1930” (1930), ”Svenska
folkskolans historia, del 3. Det svenska
folkundervisningsväsendet 1860—
1900” (1942) samt ”Pedagoger och
pedagogiska problem. Pedagogiska
sällskapet i Stockholm 1892—1942”
(1942). — Är 1930 erhöll S. Illis
quorum i 8:e storleken. — Ogift.
Sörensen, N i e l s Georg,
trä-varuman, f. 21 febr. 1833 i Dröbak,
Norge, f 21 juli 1917 på Torreby i
Foss skn, Göteb. län. Föräldrar:
sjökaptenen Abraham S. och Nancy
Elisabeth Samuelsson. — S. reste vid
aderton års ålder till Spanien för att
lära sig språket. Efter återkomsten till
Norge var han anställd på
affärskontor i Kristiansund. År 1856 grundade
han en grosshandelsfirma i trävaror
i Barcelona tills, med norrmannen H.
R. Astrup, och 1860 flyttade han till
Sverige, där han ledde
stockholms-filialen av firman Astrup & Sörensen.
Är 1864 följde Astrup efter till
Sverige, och gemensamt ledde de
rörelsen till 1872, då den övertogs av
Astrup och bolaget upplöstes. S. började
1872 tills, med två bröder anlägga
trä-förädlingsfabriker i Sävenäs, Örgryte
förs., Göteborg, vilket företag 1874
ombildades till Säfveåns ab.,
slutligen omfattande sågverk och
snickeri-och lådfabrik i Sävenäs samt ångsåg
i Karlstad (aktiekapital 2 mill. kr.).
S. innehade till sin död ledningen av
företaget (vars styr, var förlagd till
Stockholm), vilket efter hand
utvecklades till ett av landets största
träför-ädlingsverk och storexportör av trä-
Niels Georg Sörensen.
varor. — S. gjorde genom rastlöst och
initiativrikt arbete betydelsefulla
insatser. Firman Astrup & Sörensen
grundade 1869 Skutskärs sågverk i n.
Uppland och byggde den 11 km långa
akvedukt, som leder flottningstimmer
från Dalälven till sågverket. Hans
viktigaste verk är dock den stora
lådindustri han skapade i Göteborg. Han
ägnade årtiondens arbete och
experiment åt att söka åstadkomma
råvaru-besparingar inom den virkesslukande
lådindustrin. På basis av en
amerikansk uppfinning lyckades han
slutligen omkr. 1910 få maskiner
konstruerade, vilka möjliggjorde
tillverkning av lådor med en virkesbesparing
av omkr. 25 %. — S. blev led. av
Lantbruksakad. 1894. — Gift 1) 1858
med Magdalena Margareta Dahl från
Norge, f 1861; 2) 1871 med
friherrinnan Sofia Elisabeth (Lisinka)
af Ugglas. —■ Litt.: biografi av G.
Schotte i Skogsvårdsförems tidskr.
1918. S. L.
Sörensen, S ö r e n Hansen,
industrimän, kooperatör, f. 28 jan. 1886
i Helgenæs, Danmark. Föräldrar:
lantbrukaren Christian S. och Ane
Marie Sörensen. — Efter genomgång
av handelsskola i Aarhus och
Stubbeköping fortsatte S. sin utbildning vid
olika danska fackskolor, bl. a. Dalums
kemisk-bakteriologiska laboratorium.
Han studerade jämväl praktisk
mejerihantering och var 1912—19
verksam på margarinfabriken i Vejen, till
slut som tekn. ledare. S. flyttade till
Sverige 1919 och deltog i
projekteringen av Kooperativa förbis
margarinfabrik i Norrköping, som blev klar
1921, och där S. blev verkst. dir. Är
1932 övertog han även ledningen av
Karlshamns oljefabriker, också de
tillhöriga Kooperativa förb. Med energi
och framåtanda har S. lotsat dessa
företag genom 1930-talets och andra
världskrigets ekonomiska och
administrativa svårigheter, och särskilt
olje-fabriken i Karlshamn har under hans
ledning utvecklats till ett av landets
större företag. Det var främst S:s
förtjänst, att denna fabrik vid andra
världskrigets början förfogade över
mycket betydliga lager av råvaror,
vilket i hög grad underlättade Sveriges
matfettförsörjning under kriget. Av
stor betydelse för denna var även
byggandet av Sveriges första
fetthärd-ningsfabrik i Karlshamn. På fabriken
i Karlshamn framställdes efter många
experiment matolja ur rapsfrö, vilket
i hög grad stimulerat den sv.
olje-växtodlingen. Sedan 1953 ingår i
fabrikens program även förädling av
tillverkningens biprodukter. — Redan
i Kooperativa förb:s aktion mot
margarinmonopolet i början av
1920-talet spelade S. en viktig roll, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
