Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Taube, Amanda - 10. Taube, Carl - 11. Taube, Mathilda, opera- och konsertsångerska, se Grabow, bd 3 s. 79 - 12. Taube, Arvid - 13. Taube, Mattis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Taube
460
Taube
Amanda Taube.
da föräldrar. Vid intagningen på
Allm. barnhuset 1841 uppgavs hon
vara dotter till barnmorskan
Catharina Sophia Holm, vilken i
mantalsupp-giften 1846 skriver henne som sin
dotter Amanda Nerman. — Sin
tidigaste utbildning vann T. vid K.
teaterns balett 1850—57. Sistn. år
debuterade hon hos Edvard
Stjern-ström på Mindre Teatern, där hon
stannade i fyra år. Hon övergick 1861
till Nya teatern i Helsingfors, där hon
bl. a. väckte livlig uppmärksamhet
för sin själfulla framställning av
Julia i Runebergs ”Kan ej”. Efter
teaterns brand 1863 bedrev T. under ett
år teaterstudier i Paris; 1864—73 var
hon därefter engagerad vid
Dramatiska teatern. Hennes debutroll där
var Adrienne i Barrières
enaktskome-di ”En liten förmyndare”, och av
övriga roller där kunna nämnas
Clär-chen i Goethes ”Egmont” samt Elisif
i Oehlenschlägers ”Väringarna i
Mik-lagård”. Sitt bästa område hade T.
emellertid inom komedin; hon
uppmärksammades särskilt i franska
konversationsstycken som Scribes
”Adrienne Lecouvreur” (Prinsessan
Isabella av Bouillon), Sardous
”Familjen Benoiton” (Marthe) och Leroys
”En teaterpjäs” (Camille). T.
utförde dessa roller stilenligt, förde sig
otadligt, var elegant, behärskad och
spirituell. — T., som drog sig
tillbaka från scenen 1873, gjorde också
en del övers, av dramatiska arbeten.
— Gift 1873 med distriktschefen vid
Statens järnvägar greve Carl Oscar
Taube (T. 10). A. L.
10. Taube, Carl Oscar, greve,
järnvägsman, politiker, f. 22 nov.
1843 på Ryningsholm i Höreda skn,
Jönköp. län, f 12 sept. 1914 i
Stockholm. Föräldrar: översten greve
Gustaf Erik Adam T. och friherrinnan
Hedvig Gustava Eleonora
Ridder-stolpe. Sonsons sonsons son till T. 2.
— Efter ex. från Karlbergs krigsakad.
1863 blev T. s. å. underlöjtnant vid
Svea livgarde, 1866 löjtnant, 1874
kapten i armén och 1893 major samt
erhöll 1897 avsked ur krigstjänst.
Anställd hos Statens järnvägar från 1873
var han 1874 stationsinspektor vid
Falköping-Ranten, 1875—84
trafik-dir.-assistent, 1884—97 trafikdir. och
1897—1906 distriktschef i första
distriktet. Från 1889 var han ordf, i
j ärnvägsmännens livförsäkringsfören.
— T. var stadsfullmäktig i Stockholm
1891—1911, led. av Första K. för
Norrb. län 1899—1911 och av
statsutskottet 1904—11 samt suppl. i
Riksgäldskontoret 1905—10. Han var
led. av ett flertal kommittéer, bl. a.
nödhjälpskommittén 1902—03,
kommittén ang. civilanställning för
avskedat underbefäl 1904 och 1908 års
civilkommission för undersökning av
förhållanden inom försvaret. — T.,
som var frihandelsvän och
moderatliberal, slöt sig i början till Första K:s
minoritetsparti men övergick 1905
till det mera konservativa
majoritetspartiet. Vid riksdagen 1906
undertecknade han den s. k.
landshövdingemotionen om en rösträttsreform på
majoritetsvalens grund men med
konservativa garantier. Bland hans
motioner i övrigt märkes en om
upprättandet av ett särskilt stift för övre
Norrland. ■— Gift 1873 med
skådespelerskan Mathilda Malvina Sophia
(Amanda) T., f. Nerman (T. 9).
S. Sw.
11. Taube, Mathilda,
opera-och konsertsångerska, se Grabow, bd
3 s. 79.
12. Taube, Arvid Fredrik,
greve, diplomat, statsråd, f. 19 jan. 1853
på Lindormsnäs i Låssa skn, Uppsala
län, f 14 okt. 1916 i Alingsås.
Föräldrar: förste lantmätaren greve
Henning Adolf T. och Gertrud Helena
Sofia Adelsköld. Brorsons sonsons son
till T. 5. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1871 och ex. från
krigsskolan å Karlberg 1874 var T. 1874
—78 underlöjtnant och 1878—81
löjtnant vid Livgardet till häst,
varjämte han 1877 avlade kansliex. i
Uppsala. Han blev efter tjänstgöring
från 1879 vid olika legationer andre
sekr. i Utrikesdep. 1884,
legations-sekr. i S:t Petersburg 1887, kansliråd
och chef för Utrikesdep :s politiska
avd. 1892, kabinettssekr. 1896 samt
envoyé i Berlin 1900. T. var
utrikesminister i Lindmanska ministären
från april 1909, då E. Trolle trädde
tillbaka, till ministärens avgång 1911.
Han beklädde därefter ånyo
ministerposten i Berlin till sin död. — T. var
en nitisk förespråkare för
utvecklingen av de svensk-tyska
förbindelserna. Konservativt och nationellt
sinnad fann han sig synnerligen väl till
rätta i det kejserliga Tyskland, till
Arvid Taube.
vars ledande personligheter han ägde
intima relationer. Inför krigsutbrottet
1914 yrkade han på att Sverige skulle
gå med i kriget på Tysklands sida.
Sedermera ivrade han, utan att vinna
stöd hos utrikesledningen, för en
samverkan mellan Sverige och
Rumänien med syfte att i förbund med
Tyskland angripa Ryssland. Syftet
synes för T :s del ha varit att befria
Finland från rysk överhöghet, få
Åland införlivat med Sverige och för
all framtid vinna trygghet åt Sverige
mot faran från Ryssland. — T. blev
serafimerriddare 1910. — Gift 1884
med friherrinnan Julie Helene Taube.
■—■ Litt.: ”Den svenska
utrikespolitikens historia” (4, tiden 1914—19, av
T. Gihl, 1951). S. Sw.
13. Taube, Mathias (M a 11 i s),
skådespelare, målare, f. 21 sept. 1876
i Lindesberg, J 23 juni 1934 i
Stockholm. Föräldrar: kamreraren Axel T.
och Johanna Mathilda Törnsten. ■—
Efter genomgång av tekn. skolor i
Malmö och Stockholm 1894—97
studerade T. 1897—1901 figurteckning
och dekorationsmåleri vid Det
konge-lige Akademi for de skönne Kunster
i Köpenhamn. Han fortsatte sina
studier i Dresden 1902—05 och började
vid denna tid utöva porträttmåleri. I
slutet av 1890-talet utställde T. tills,
med De unga i Köpenhamn, och när
Skånska konstnärslaget bildades 1901
blev han en av dess första medl.
Hans håg stod emellertid till teatern.
Efter studier för Oscar Bæckström
och Lotten Seelig-Sandgren
debuterade han 1912 på Intima teatern i
Stockholm och var därefter knuten
till denna scen till 1921. Han var en
av teaterns bärande krafter, även
verksam som regissör och
dekorationsmålare. Åren 1921—26 tillhörde han
som skådespelare först Stadsteatern i
Hälsingborg, därefter
Lorensbergs-teatern i Göteborg och slutligen
Komediteatern i Stockholm. Han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
