Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild, Thomas - Thorling, Ivar - Thorn, Christer - Thorné, Sven - Thorngren, Lennart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorling
523
Thorngren
”Samlade skrifter” utges av S.
Ar-vidson (Sv. förf. utg. av Sv.
vitterhetssamfundet, 15, hittills 10 häften
1932—46). Brev av honom ha
utgivits av L. Weibull och A. Karitz (”T.
T:s bref”, 1—4, 1899—1942) samt
av M. Lamm (”T:s bref till C. F.
Cramer”, 1907). — Litt.: P. D. A.
Atterbom, ”Svenska siare och
skalder” (4—5, 1847—49); L. Weibull,
”T. T. Hans ungdom och studentår i
Lund” (1896); A. Karitz,
”Tankelinjer hos T.” (Lunds univ:s årsskrift
1913); A. Nilsson, ”T. T. En studie
över hans livsåskådning” (1915);
densamme, ”T. ännu en gång” (Edda
1921); M. Lamm,
”Upplysningstidens romantik” (1—2, 1918—20); S.
Arvidson, ”T. T. Studier i hans
ungdomsutveckling” (1931); densamme,
”T. och den franska revolutionen”
(1938); T. T. Segerstedt, ”Moral
sense-skolan” (1937); E. Cassirer,
”T :s Stellung in der
Geistesge-schichte des achtzehnten
Jahrhun-derts” (1941); O. Herrlin,
”Reli-gionsproblemet hos T.” (1947).
E. S. A.
Thorling, Anders Ivar,
barnläkare, f. 27 dec. 1878 i Torpa skn,
Östergötlands län. Föräldrar:
godsägaren Anders Johan Andersson och
Anna Lovisa Andersdotter. — T.
avlade mogenhetsex. i Linköping 1899
och blev med. kand, i Uppsala 1904,
med. lic. i Stockholm 1909 och med.
dr i Uppsala 1918. Han hade flera
förordnanden vid Akademiska
sjukhuset i Uppsala till 1912, tjänstgjorde
som bitr, lärare i medicin vid univ.
1910—14 (under längre perioder)
och 1915—23 (sammanhängande)
samt var docent i praktisk medicin
där 1918—23. Ären 1923—43 var
han prof. (1919—23 tf. prof.) i
pediatrik och praktisk medicin i
Uppsala samt överläkare vid Akademiska
sjukhuset där. Dessutom var han un-
Ivar Thorling.
derläkare vid Sätra brunn i
Västmanland 1911—13, läkare vid
Samariter-hemmet i Uppsala 1912—45 och
överläkare vid Ronneby brunn 1918
—23. T. tillhörde direktionen för
Akademiska sjukhuset 1924—43 och
styr, för Statens rasbiologiska inst.
1937—43 samt var inspektor för
Fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala 1933—48. I studiesyfte har han,
delvis som regnellsk stipendiat,
företagit resor inom Europa. Han har
publicerat ett flertal arbeten inom
invärtes medicin och pediatrik, bland
vilka må nämnas ”Studier över
alkali-kloridernas omsättning och
antagonism-verkningar” (1918, drsavh.),
”Ur spädbarnsuppfödningens
historia” (1923), ”Nervösa tillstånd hos
spädbarn” (1924) och
”Rachitis-problem” (1925—26). — Gift 1913
med Ruth Aina Maria Fahlroth.
S. L.
Thorn, Anders Christopher
(Christer), språkforskare, skolman,
f. 26 maj 1879 i Västra Strö skn,
Malmöh. län. Föräldrar: lantbrukaren
och landstingsmannen Anders Nilsson
och Anna Löfberg. -— T. avlade
mogenhetsex. i Hälsingborg 1898 och
blev fil. kand. 1901, fil. lic. 1906 och
fil. dr 1907 samt var docent i
romanska språk 1909—21, allt vid
Lunds univ. Han var även tf. lärare
och docent i samma ämne vid
Stockholms högskola 1928—37. Efter
tjänstgöring vid olika skolor var T.
rektor vid Eslövs högre samskola 1913
—21, lektor vid Nya elementarskolan
i Stockholm 1921—33 och lektor vid
Norra latinläroverket i Stockholm
1933—44. Är 1936 erhöll han prof:s
namn. — T:s vetenskapliga
författarskap behandlar huvudsakligen
språkgeografiska och ordhistoriska problem.
Hans tills, med G. Biller utgivna
”Fransk språklära” (1929; 10:e uppl.
1950) är en av de bästa och mest
använda franska grammatikorna på
svenska. Tills, med G. Biller har han
även utgivit ”La vie frangaise” (1934;
3:e uppl. 1947) och ”Pages
mödernes” (1939, 4:e uppl. 1946) samt tills,
med H. Hultenberg Prosper Mérimées
”Colomba” (1928, 8:e uppl. 1951),
tills, med B. Bassi
”Översättningsöv-ningar till italienska” (1941) och
tills, med A. Francke ”Fransk
vokabel-samling” (1942, 5:e uppl. 1953). T.
har ivrigt verkat för stärkandet av de
sv.-franska och sv.-italienska
kulturförbindelserna, bl. a. som stiftare och
mångårig ordf, i Samfundet Dante
Alighieri i Stockholm. •—- Gift 1915
med Anna Maria Edström. B. M-g
Thorné, Sven Gustaf,
bergsingenjör, f. 8 juni 1895 i Östersund, f 20
okt. 1949 i Falun. Föräldrar:
fältläkaren Jöns Theodor T. och Gerda
Eksandh. — T. avlade studentex. i
Sven Thorné.
Östersund 1914 och bergsingenjörsex.
vid Tekn. högskolan 1920. Han blev
e. o. tjänsteman i bergsstaten 1921
och var assistent i gruvvetenskap vid
Tekn. högskolan 1921-—23. Sistn. år
anställdes han hos ab. Zinkgruvor i
Falun som bitr, ingenjör vid dess
gruvföretag i Ryllshyttan och
Garpen-berg. Till 1930 tjänstgjorde han i
företaget, från 1924 därjämte som
platschef vid Svärdsjö gruvor och
talkverk. T. var andre
anriknings-ingenjör vid Skellefteå gruvab. 1930
—31 och vid Bolidens gruvab. 1931
—33. I Boliden blev han
driftsingenjör för ovanjordsanläggningarna och
chef för kemiska laboratoriet 1933
samt fick hand om bolagets
provbrytningar i Laver, Kristineberg, Äkulla,
Renström m. fl. gruvor 1934,
varjämte han var platschef vid
Kristine-bergs gruvor 1938—44. Från 1943
var han verkst. dir. i ab. Zinkgruvor,
Falun. — T. var 1929 led. av
Socialstyr :s kommitté för utarbetande av
anvisningar ang. skydd mot yrkesfara
vid vissa anrikningsverk. En
uppmärksammad insats gjorde han som
platschef i Kristineberg; gruvorna
utbyggdes på få år till en bearbetning
av 500 000 ton malm per år, och
samhället (75 km från Lycksele), som
grundades 1938, växte på några år
upp till ett modernt mönstersamhälle
med nära tusen invånare. Även som
dir. för ab. Zinkgruvor gjorde T. en
nydanande insats. — Gift 1921 med
Linda Ingegerd Ruuth. M. D.
Thorngren, Lennart, ingenjör,
industriman, f. 26 maj 1881 i
Linköping. Föräldrar: grosshandlaren
Carl Otto T. och Hildegard Eugenia
Larson. —• Efter mogenhetsex. i
Linköping 1900 och ett år som
praktikant hos ab. Motala verkstad inskrevs
T. 1901 vid Tekn. högskolan, från
vars fackavd. för maskinbyggnad och
mekanisk teknolovi han
utexaminerades 1904. Han tjänstgjorde som tur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
