Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Thulin, Gabriel - 2. Thulin, Carl - 3. Thulin, Josef - 4. Thulin, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thulin
530
Thulin
en statsrättslig’ monografi, ”Om
konungens ekonomiska lagstiftning” (1,
1890). I följd av särskilda
sakkunniguppdrag har han publicerat
viktiga arbeten rörande olika avsnitt av
den ecklesiastika förvaltningen, bl. a.
”Redogörelse för de ecklesiastika
boställena” (1—3, 1904—09),
omfattande Gävleb., Västernorrl. och Jämtl.
län. Även ett omfångsrikt ”Register
till Regeringsrättens årsbok” (1—3,
1931—45) för åren 1909—42 ingår
i hans produktion. Ss. expert på
skiftesfrågor fungerade T. 1908—-09 som
rådgivare åt sv.
regeringskommissarien vid den skiljedomstol, till
vilken den sv.-norska gränstvisten om
Grisbådarna hänskjutits. — T., som
ända sedan studentåren visat stort
intresse för det nordiska samarbetet,
var 1927—37 ordf, i sv. fören.
Norden. Ären 1926—35 var han ordf, i
styr, för Nordiska administrativa
förb., i vars tidskr. han publicerat ett
stort antatl artiklar och recensioner.
Han har även verksamt deltagit i
organisationer för främjande av
kyrkligt liv, bl. a. som ordf, i Samfundet
Pro fide et christianismo sedan 1919.
Han blev led. av Mus. akad. 1926 och
var dess preses 1938—43. Är 1925
erhöll han Illis quorum, 12 :e storleken.
Vid fyllda åttio år utgav han
memoarverket ”Minnen och
hågkomster” (1945). —• Gift 1896 med Maria
(Maja) Elisabeth. Jansson. S. Sw.
2. Thulin, Carl Olof, klassisk
filolog, skolman, f. 1 april 1871 i
Hälsingborg, f 19 sept. 1921 i
Göteborg. Bror till T. 1. — Efter
mogenhetsex. 1888 blev T. fil. kand. 1891,
fil. lic. 1898 och fil. dr. 1900 efter
Plautino”, allt i Lund. Han var docent
1899—1903 i latin vid Lunds univ.
och 1903—06 i klassisk filologi vid
Göteborgs högskola. T. var lektor i
latin och grekiska i Luleå 1905—09,
i Malmö 1909—14 och vid Göteborgs
latinläroverk från 1914 till sin död.
■—■ T. publicerade ett stort antal
vetenskapliga arbeten inom den
klassiska filologien. En viktig insats har
han gjort genom sina forskningar
rörande etruskernas spådoms- och
reli-gionslära, bl. a. ”Die etruskische
Disciplin” (1—3, Göteborgs
högskolas årsskrift 1905—1909). Vidare
märkas kritiska studier till den
romerska lantmäterilitteraturen, bl. a.
en avh. om handskrifter av Corpus
Agrimensorum Romanorum,
publicerad i en bilaga till Preussiska vet.
akad:s handlingar 1911. Det blev
honom ej förunnat att fullborda en
edition av denna skriftsamling; första
delen utkom dock i Leipzig 1913. —
T. tog 1901 initiativet till bildandet
av Västra Sveriges folkbildningsförb.,
där han var sekr. 1901—04 och v.
ordf. 1904—05. — Gift 1910 med
Emma Ottilia Blomgren. ■— Litt.:
minnesteckning av S. Hansson i Tidn.
för Sveriges läroverk, 24, 1921. S. B-n
3. Thulin, Josef Gottfrid,
arméofficer, gymnastikpedagog, f. 10 mars
1875 i Välinge skn, Malmöh. län.
Bror till T. 1—T. 2. — Efter
mogenhetsex. i Lund 1892 blev T.
underlöjtnant vid Södra skånska infanteri
-reg. 1894 och kapten där 1908 samt
major på reservstat 1918. Sedan han
avlagt gymnastikdirektörsex. vid
Josef Thulin.
Gymnastiska centralinst. 1899,
tjänstgjorde han som gymnastiklärare vid
Lunds katedralskola 1900—17 samt
som gymnastikinspektör i Sydskånes
ö. och v. inspektionsområden 1917—•
27. I huvudsak har hans gymnastiska
arbete dock varit förlagt till det av
honom 1909 grundade och ägda
Sydsvenska gymnastikinst. för kvinnliga
elever, vars föreståndare han alltjämt
är. T. var 1915—35 led. av överstyr,
för Sv. gymnastik- och
idrottsför-en:arnas riksförb., 1919—35 av styr,
för Sv. gymnastikförb. och dettas
tekniska utskott samt 1931—51
president inom Nordens gymnastikförb.
och sedan 1935 i Féderation
inter-nationale de gymnastique Ling. Som
ordf, i Skånes gymnastikförb. 1915—
44 startade han 1925
gymnastiklägren på Ljungbyhed och 1932
elit-gymnastlägren på Malma hed. Är
1913 grundade han Sv.
gymnastik-tidn., vars red. han var till 1920. -—
Som gymnastikvetenskaplig forskare
har T. gjort sin huvudsakliga
livsin-sats. Han har av trycket utgivit bl. a.
”Lärobok i gymnastik” med
tillhörande atlas med c:a 8 500 bilder (1—3,
1919—35), ”Lekar” för
gymnastikundervisningen (1925), ”Handbok för
ledare av frivillig gymnastik” (1932
■—33) och ”Gymnastikhandbok”
(1943) samt tills, med S. Adrian
”Gymnastiklokaler och deras
inredning ■—■ gymnastikredskap” (1926).
Även för den sjukgymnastiska
behandlingen har T. utfört
ändrings-och nykonstruktioner av redskap
(publicerade 1907). — T. bedrev
under tidigare år såväl frisk- som
sjuk-gymnastisk verksamhet, vilket
bidragit till att hans gymnastiska insatser
i det väsentliga präglats av den
ling-ska gymnastikens måttfulla helhet och
en kritisk sovring och systematisering
av ett flödande material från skilda
rörelsesystem. Han har lagt stor vikt
vid det dynamiska rörelseutförandet
under medverkan av rytm och
avspänning. För småbarnsgymnastiken
har han konstruerat s. k. rörelsesagor,
upplagt rörelseförråd och
dagövningar. — T. blev med. hedersdr i Lund
1951. — Gift 1901 med Emilia
(Emy) Mathilda Åman. D. L-g
4. Thulin, Carl Iwan, väg- och
vattenbyggare, f. 9 juli 1887 i
Halmstad. Föräldrar: hamnkaptenen Nils
Otto Ferdinand T. och Hildegard
Maria Elisabeth Wallerström.
Syssling till T. 1—T. 3. — T. avlade
mogenhetsex. i Halmstad 1905 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
1909. Efter ett par kortare
anställningar var han underingenjör vid
Porjus kraftverksbyggnad i Lule älv
1911—12 samt ingenjör vid
Vatten-fallsstyr:s allm. tekn. byrå 1912—13,
vid ab. Vattenbyggnadsbyrån i
Stockholm 1913—15 och vid Stockholms
gasverks nybyggnader 1915—17. Som
arbetschef vid Forshuvudforsens
kraftverksbyggnad i Dalälven 1917-—22
utförde han dessutom bl. a.
nybyggnaden (1920—21) av Lindesnäs
kraftverk. Som chefsassistent och
tjänsteförrättande verkschef vid
Domnarvets järnverk i Dalarna 1922
—26 var han dessutom bl. a.
kontrollant för byggnaden (1922—23)
av landsvägs- och järnvägsbroar över
Dalälven. T. utförde som
byggnadschef för The Perak River
Hydroelec-tric Power Co. den väldiga kraftverks-
Carl Thulin (4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
