Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Thulstrup, Magnus - 2. Thulstrup, Henning - 3. Thulstrup, Thure - 4. Thulstrup, Åke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thulstrup
532
Thulstrup
nämndes han 1861 till generalmajor
och konsultativt statsråd. På denna
post sysslade T. främst med militära
frågor, men han deltog även i den
danska frågans behandling och
motverkade därvid planerna på en aktiv
Magnus Thulstrup.
svensk politik, som han ansåg ligga
utanför landets militära möjligheter.
Han blev 1868 chef för
Sjöförsvars-dep. och avgick 1870 ur ministären.
T. var led. av kommittéerna för
organisation av generalstaben (1855),
för ordnandet av de Förenade
rikenas gemensamma stridskrafter (1856)
och för Stockholms och Mälardalens
försvar (1856—57) samt ordf, i
kommittéerna för den gymnastiska
undervisningens ordnande (1858—59), för
de topografiska, geologiska och
ekonomiska kartverken (1870—71) samt
för vapen och befästningar (1870).
Han blev 1872 inspektör för
militärläroverken och 1874 generallöjtnant.
—- T. invaldes i Krigsvet. akad. 1837
och var akad:s förste styresman 1874
—76. Han blev led. av Vet. akad.
1849, hedersled, i
Örlogsmannasäll-skapet 1868 och invaldes 1858 i
Samfundet för utgivande av handskrifter
rörande Skandinaviens historia. T.
utgav flera läroböcker i topografisk
kartritning avsedda för den militära
undervisningen. — Gift 1835 med
Hedvig Akrell. F. M.
2. Thulstruu. Carl Ludvig
Henning, arméofficer, tecknare, f. 26 okt.
1836 i Stockholm, f 23 juni 1902
därstädes. Son till T. 1. — T. blev
underlöjtnant vid Första
livgrenadjär-reg. 1855, genomgick Högre
artilleriläroverket på Marieberg 1858—60
och blev 1869 kapten i armén. Han
var 1862—73 lärare vid krigsskolan
på Karlberg, undervisade 1867—74
även i frihandsteckning vid
Sjökrigsskolan och blev sistn. år major vid
den nybildade Generalstaben. Han
var stabschef vid Femte
militärdistrik
tet 1875—81, avd.-chef vid
Generalstabens krigshist. avd. 1881—82 och
blev sistn. år som nyutnämnd
överstelöjtnant chef för krigsskolan på
Karlberg. Han utnämndes 1889 till överste
i armén och var 1890—96 chef för
Södermanlands reg. Från år 1863 var
T. först ordonnansofficer och därefter
adjutant hos Karl XV. •— Redan
tidigt väckte T. uppmärksamhet som
skicklig tecknare, en talang som han
utvecklade huvudsakligen i den
karikerande genren. Han utgav en rad
högt uppskattade karikatyralbum, som
väsentligen illustrerade olika sidor av
det samtida Stockholmslivet, bl. a.
”Kluddenfelt och Fumés intressanta
vandringar i Södra Sverige” (1857),
”En samling skämt” (1859),
”Komiska bagateller” (1860—63),
”Mili-täriska fotografier” (tills, med en
annan tecknare 1860—62), ”Minnen”
(1865—74), ”Hemma och borta”
(1874) samt ”Karrikatyralbum”
(1872—73, 1875—81). Åren 1886,
1888 och 1889 utgav han
”Afbild-ningar af nordiska drägter”, 16
planscher i färglitografi med sv. och
fransk text av I. H. Kramer. — T.
blev led. av Krigsvet. akad. 1886. —
Gift 1) 1863 med Zelma Hahr, f
1864; 2) 1868 med friherrinnan
Agnes Fleetwood. F. M.
3. Thulstrup, Bror Thure,
arméofficer, målare, tecknare, f. 5 april
1848 i Stockholm, f 9 juni 1930 i
New York. Bror till T. 2. — T. blev
kadett vid Karlberg 1861 och
underlöjtnant vid Svea artillerireg. 1865
men tog avsked 1868 och gick i fransk
tjänst. Efter att ha tjänstgjort vid
Främlingslegionen i Afrika deltog T.
i fransk-tyska kriget 1870—71,
avancerade därunder till kapten vid
Loire-armén och kämpade även mot
kom-munarderna. Han begav sig 1872 till
Kanada för att börja en ny
levnadsbana som topografisk ingenjör och
verkade en tid som sådan även i Bos-
Thure Thulstrup.
ton. Hans lust stod emellertid till
konstnärlig verksamhet. Han hade
redan under sin Paristid skaffat sig
viss utbildning, och efter
överflyttning till New York 1875
förverkligades konstnärsplanerna. T. blev snart
en av Förenta staternas ledande
tecknare. Under många år var han en av
de mest anlitade illustratörerna i The
Daily Graphic samt Frank Leslie’s
Illustrated Weekly News och Harper’s
Weekly Magazine. En del av hans
verk finnas återgivna i ”Drawings by
Thulstrup and others” (1898) och i
den av honom ensam utgivna
”Out-door Pictures” (1899). T. skaffade
sig även ett namn som målare. Han
utförde på beställning flera
monumentala dukar med motiv från
inbördeskriget; de mest kända förvaras
i Soldier’s Memorial i Pittsburgh och
Capitolium i Atlanta. Fantasirikedom
men också skrupulös noggrannhet i
detalj återgivandet samt ett fast grepp
om rörelsemomentet präglar dessa
bataljmålningar. T. utförde också
målningar med motiv från kolonialtiden
och republikens tidigare skede. Hans
framställning av formaliteterna vid
Louisianas avträdande till Förenta
staterna (the Cessation of Louisiana i
Cabildo-museet i New Orleans) har
ofta reproducerats, bl. a. i läroböcker.
— Gift 1879 med Lucie Jolly
Ba-voillot. T. M.
4. Thulstrup, Åke, skriftställare,
f. 24 dec. 1904 i Södertälje.
Föräldrar: borgmästaren Jakob Gustav
Pettersson (bd 6 s. 109) och Ebba
Thulstrup. Dotterson till T. 2. — Efter
studentex. i Stockholm 1923 blev T.
fil. kand, i Uppsala 1926 och fil. lic.
i Stockholm 1929, varjämte han 1930
studerade vid Columbia university i
New York, Förenta staterna. Han
var red. för Frisinnad ungdom 1929
—31 samt medarb. i Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn. 1931-—32, i
Morgontidn. (Göteborg) 1932—34
och i tidskr. Nu 1934—44; därefter
var han red. för sistn. tidskr. till dess
nedläggande 1946. Sedan dess är han
förlagsred. i Albert Bonniers förlag.
Han har bl. a. redigerat och själv
författat flera kapitel i
samlingsverket ”Det andra världskrigets historia”
(1—3, 1948—49). T. är även verksam
som recensent av politisk och historisk
litteratur i Bonniers Litterära
Magasin och Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidn. — T. har publicerat en
undersökning av andrakammarvalen
i Stockholm 1866—96 (i den av N.
Ahnlund utg. ”Studier och
handlingar rörande Stockholms historia”,
I, 1938) samt flera arbeten om aktuell
politik och nyare historia. I ”När
demokratin bröt igenom” (1937) och
”Reformer och försvar” (1938) har
han gett en elegant översikt av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
