Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thörne, Alfred - 1. Thörnell, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thörnell
544
Thörnell
han i motiv med lummiga landskap
i grönt, där någon slätt eller en
speglande sjö skymtar (”Insjön”,
”Landskap i Skördetid”). Han utförde en
del beställningsporträtt och var en
tid teckningslärare. Han är repr. i
Nat. mus. med ”Vårlandskap” (1888)
och i Norrköpings och Linköpings
mus. •— Gift 1891 med Matilda
Josefina Wahlberg. Th. N.
1. Thörnell, Olof Gerhard,
arméofficer, f. 19 okt. 1877 i Trönö skn,
Hälsingland. Föräldrar: kyrkoherden
Per T. och Gerhardina Margareta
Lindgren. T:s äldsta kända förfäder
(från 1600-talet) voro bönder i
Trönö. -—• Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1895 blev T. underlöjtnant vid
Upplands reg. 1897, genomgick
Krigshögskolan 1904—06, var
generalstabs-aspirant 1907—09 och blev
stabsadju-tant och kapten vid Generalstaben
1910. Efter trupptjänst vid Älvsborgs
reg. 1915—17 blev han sistn. år
överadjutant och major vid
Generalstaben, överstelöjtnant vid samma stab
1921 och vid Upplands infanterireg.
1924. Är 1926 blev T. tf. chef för
Gotlands infanterireg. och utnämndes
s. å. till överste och chef för
Vaxholms grenadjärreg., vars avveckling
i samband med genomförandet av
1925 års härordning han ledde. Han
blev militärbefälhavare på Gotland
1929, inspektör för trängen 1931,
inspektör för infanteriet 1934,
generalmajor s. å., generallöjtnant och
chef för Försvarsstaben 1936 samt
överbefälhavare för rikets
försvars-krafter 8 dec. 1939. Han kvarstod i
beställningen som försvarsstabschef
till 1942. Överbefälhavare var han
till 31 mars 1944, då han erhöll
avsked från aktiv stat. Han blev
general 1940, serafimerriddare 1942 och
i samband med avskedstagandet förste
adjutant och chef för konungens stab,
vilken befattning han lämnade vid
Gustav V:s död 1950. År 1923 blev
T. led. av Krigsvet. akad. Efter sin
avgång ur aktiv tjänst erhöll T.
uppdrag av K. M:t att ”biträda med
utarbetandet av historik rörande de
åtgärder, som vidtagits för stärkandet
av Sveriges försvarsberedskap under
det pågående kriget och rörande
därunder ur militär synpunkt gjorda
iakttagelser och erfarenheter”. T :s
personliga arbete med historiken,
vilket pågick till 1948, kom närmast att
omfatta en redogörelse för viktigare
erfarenheter från beredskapstiden och
en bearbetning av
ämbetsberät-telser, infordrade från civila
ämbetsverk, militära förvaltningar,
länsstyrelser m. fl. myndigheter jämte ett
antal specialutredningar rörande bl. a.
den högsta ledningen, operativ
planläggning samt
eldöppningsbestämmel-ser för luftvärnet. Denna redovisning
Olof Thörnell.
är jämlikt regeringsbeslut icke
offentlig. — Inom Generalstaben
tjänstgjorde T. vid organisationsavd.
1910—15 och 1917—18 samt
beklädde 1918—24 den viktiga posten som
avd.-chef vid centralavd. Han var
lärare i härordningslära vid
Krigshögskolan 1911—15, led. av 1918 års
lönesakkunniga 1920—21, av
försvarets lönenämnd 1921—24 samt av
1921 års pensionskommitté. Han
företog studieresor till
österrikisk-ungerska fronten 1917, till franska armén
1925, till nederländska armén 1930,
till tyska armén 1935 och till finska
försvarskrafterna 1938. -—• När T.
blev Försvarsstabens förste chef var
han en nära 60 års man och hade
bakom sig en för dåtida förhållanden
vacker karriär. Han var känd för
arbetsamhet och viljestyrka liksom
för framstående skicklighet i
stabs-tjänst och i handläggandet av
administrativa ärenden. Hans
befälsfö-ring utmärktes främst av outtröttlig
kraft med påfallande inslag av
formalism och detaljers skjutande i
förgrunden. Det personliga
fram
trädandet gav starkt intryck av
till-knäppthet och kyla i förhållande till
omgivning och underlydande. Respekt
vann T. av alla liksom ock den
aktning, som omutlig pliktuppfyllelse
inger, en respekt och aktning, vilka
starkt fördjupades hos dem, som lärde
sig förstå, att de yttre formerna för
T :s befälsföring uttryckte en
karaktärens rätlinjighet och styrka; för
sina underlydande framstod T. ofta
som den fasta klippan. Inom sin
åldersgrupp hade han få medtävlare
med likvärdiga meriter. För
försvarsministern Janne Nilsson och hans
närmaste militära rådgivare var T.,
enligt vad som synes kunna antas, med
sin arbetsförmåga och viljekraft rätte
mannen att bemästra de
begynnelsesvårigheter, som måste framträda i
det första samarbetet mellan
försvars-grensledningarna, militärförvaltningarna och Försvarsstaben. Av liknande
skäl borde han också kunna komma
till rätta med de motsättningar, som
kunde befaras inom Försvarsstaben
med dess heterogena sammansättning,
och på kort tid ge staben erforderlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
