Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidholm, Gustaf - Tidner, Erik - Tidstrand, Axel - 1. Tigerschiöld, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidner
550
Tigerschiöld
Gustaf Tidhoim.
köpte han 1904 Garphytte bruk, som
då blott drev skogsbruk och lantbruk.
Den sedan länge nedlagda
järnhanteringen återupplivades snart av T.,
som 1906 tills, med E. Falk och B.
Rydberg grundade ab. Garphytte
bruk för tillverkning av ståltråd och
stållinor, och i detta företag, som
utvidgades till Nordens största
anläggning i sitt slag, var han disponent
till 1916. T:s driftighet
uppmärksammades snart, och han kallades till
större uppgifter. Han var 1917—18
disponent för Kopparbergs och
Ho-fors sågverksab. och Storviks sulfitab.
samt 1918—21 verkst. dir. för
Larsbo-Norns ab. Är 1922 köpte han Kvallsta
säteri i Uppland, där han införde
rationell skogsskötsel, förbättrade
jordbruket, anlade betesvallar och
tack vare en högklassig
kreatursbesättning skapade ett avelscentrum. T.
fick snart anseende som skicklig
jordbrukare och skogsbrukare, och
Kvallsta blev ett allmänt mål för
studiebesök av bl. a. skogssällskap
och hushållningssällskap. Bland T:s
många uppdrag märkes, att han var
styr.-led. i ab. Garphytte bruk 1906
—25, i Fagersta bruks ab. 1926—34,
i ab. Nykvarns bruk 1926—33, i
Stockholm-Rimbo järnvägsab. 1929
—34, i Stockholms läns omnibusab.
1930—34, i Sv. betes- och vallfören.
1917—34 och i Avelsfören. för sv.
röd och vit boskap 1928—33 samt
fullmäktig i Sveriges allm.
lantbrukssällskap 1930—34. Är 1932 invaldes
han i Lantbruksakad. — Gift 1905
med Anna Andrea Lundquist. —
Litt.: biografi av E. Bjelle i
Landt-mannen 1934, av W. Johnsson i
Sanc-te Örjens gilles dödsrunor (2, 1932
—-41). _ S. L.
Tidner, Nils Erik, klassisk
filolog, skolman, f. 13 mars 1893 i
Stockholm. Föräldrar: överläraren vid
Tekniska skolan Anders T. och Axelina
Lovisa Fredrique Elisabet Bruze.
— Efter studentex. i Stockholm 1911
blev T. fil. mag. 1916, fil. lic. 1921
och fil. dr 1922, allt i Uppsala. Han
var efter lärartj änstgöring i Lund
och Uddevalla lektor i latin och
grekiska i Karlstad 1926—32 och vid
Norra latinläroverket i Stockholm
1932—44 samt är sedan 1944 lektor
vid Östermalms läroverk där. Han är
sedan 1932 docent i latinska språket
och litteraturen vid Stockholms
högskola. ■— T. har ägnat sig åt
senlatinsk filologi. Hans drsavh. bär
titeln ”De particulis copulativis apud
Scriptores Historiae Augustae
quaes-tiones selectae” (Uppsala univ:s
års-skr. 1922). Bland senare skrifter
märkes ”Sprachlicher Kommentar zur
lateinischen Didascalia apostolorum”
(Vitt. akad:s handl. 45: 1, 1938). T.
har även utgivit ”Latinsk språklära
för gymnasiet” (1944, 3:e uppl.
1952) samt har anlitats som
sakkunnig i fråga om läroböcker. •—• T. var
1926—32 led. av Karlstads
domkapitel och 1927—32 ordf, i Karlstads
Humanistiska förb. — Gift 1929 med
Gunvor Björkman. S. B-n
Tidstrand, A x e l Ludvig,
fabrikör, f. 4 mars 1871 i Tidevads skn,
Skarab. län, f 14 okt. 1948 i
Värnamo. Föräldrar: handlanden Gustaf
Larsson och Anna Katrina
Johansdot-ter. — T. lämnade skolan vid 13 års
ålder och fick anställning i en liten
textilfabrik i Norka som ”lappare”,
och vid 16 års ålder hade han
avancerat till spinnmästare vid Trollebo
ullspinneri i Herrljunga, där han trots
sin ungdom snart blev fabrikschef.
Efter att ha drivit egna, mindre
spinnerier i Molkom och Hedemora
startade han vid 25 års ålder, 1896, ett
ullspinneri i Sågmyra i Bj ursås skn,
Kopparb. län, som han sedan ledde
till sin död. Företagets namn är sedan
1916 Falu yllefabriks ab.; det driver
en av Dalarnas större industrier med
175 vävstolar (1946). Dess mest be-
Axel Tidstrand.
kanta produkt är den s. k.
Tidstrand-filten, men fabriken tillverkar även
garner och tyger. Genom sin ställning
i Sågmyra, som ekonomiskt helt
domineras av T :s företag, och sin
ledar-personlighet gjorde T. skäl för sin
populära benämning
”Sågmyrakung-en”. T. har betecknats som den sv.
textilindustrins nestor och som ett av
de intressantaste exemplen på
företagsamma personers karriär under
den moderna sv. industrins
framväxt-och utvecklingsår. — Gift 1896 med
Ellen Bergh. -—• Litt.: W. Swahn,
”A. L. T. 1871—1946. Historien om
en svensk märkesman och hans
livsverk” (1946). M. D.
1. Tigerschiöld, Hugo Edvard,
ämbetsman, jordbrukare, författare,
f. 25 febr. 1860 på Fastmyra i Gryts
skn, Södermani, län, fil sept. 1938
i Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
Hugo Tigerschiöld.
Edvard Ludvig T. och Maria Lovisa
Gustafsson. — T. avlade
mogenhetsex. 1878, blev fil. kand. 1881 samt
avlade hovrättsex. 1883 och kansliex.
1884, allt i Uppsala. Han erhöll v.
häradshövdings titel 1886, blev
amanuens i Ecklesiastikdep. 1887 och
kanslisekr. 1900 (tf. 1897) samt var
kansliråd och byråchef där 1906—
20. T. var handsekr. hos
statsministern G. Äkerhielm 1889—91 och sekr.
i flera statliga kommittéer. Bland
hans många övriga uppdrag må
nämnas, att han var led. av
folkunder-visningskommittén 1909—14 och av
kyrkofondskommittén 1915—23. Han
tillhörde Stockholms stadsfullmäktige
1912—19 som högerman och var led.
av kyrkomötet 1915 och 1918. Är
1911 invaldes han i Lantbruksakad.
Han var bl. a. ordf, i styr, för
Gunne-bo bruks nya ab. 1900—31 och för
Sunnerdahlska stiftelsen 1909—12.
—■ T. var en intresserad jordbrukare.
På sin gård Östermalma i Ludgo skn,
Södermanland, som han ägde 1900—-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
