Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tollesson, Pehr - Tollin, Ferdinand - 1. Tollstorp, Georg - 2. Tollstorp, Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tollin
4
Tollstorp
nitälskan, som förtärde honom, oeh en
stark benägenhet för mystik” (H.
Wijkmark). Som repr. för och tolkare
av upplysningstidens känslosamma
underströmning blev han en viktig
förmedlare av den pietistiska
fromheten till 1800-talets väckelserörelser.
T. fördes under Uppsalatiden in på
prästbanan genom studiet av A. Knös’
religiösa skrifter. Vid ett besök i
hemtrakten 1769 kom han i kontakt med
predikanten A. Elfving, och förnyad
samvaro i Stockholm 1771—72 blev
avgörande för hans inriktning. Efter
Elfvings död 1772 var T. den främste
repr. i Stockholm för
gammalpietistisk predikokonst. Ett verkligt
genombrott fick han 1774 med en
doms-predikan. Enligt samtida skildrare
skall vid detta tillfälle 2 000 personer
ha tvungits att vända av brist på
plats, en annan gång kunde kollekt
icke upptagas på grund av trängseln.
Hans beundrare ansågo honom
jämbördig med Eric Tolstadius. T:s
predikan var folkligt realistisk,
deklamatorisk och ordrik. —■ Sina år i
När-tuna ägnade T. främst åt teologiskt
författarskap. Han torde också ha
något närmat sig den härskande
neolo-gien, som framgår av hans
huvudarbete, ”Ordbok till förklaring öfver
Nya Testamentets heliga skrifter” (1
—2, 1815—17). Han har även bl. a.
utgivit ”Försök till en förbättrad D.
Svebilii förklaring öfver D. Lutheri
mindre cateches” (1796),
”Geogra-phiskt hand-lexicon öfver Gamla
testamentets heliga skrifter...” (1815),
”Handbok i bibliska litteraturen” (1
—4, 1816—19) och ”Vår Herres och
Frälsares Jesu Christi heliga lefverne
och lära ..(1—2, 1819—20). Mänga
av hans predikningar ha utgivits, ss.
”En christelig
uppväckelsepredikan .. .” (1775; senaste utgåva 1928)
och i samlingen ”Christeliga
prädik-ningar öfver de årlige... texter”
(även med titeln ”Doctor T:s
postilla”, 1—2, 1802—03, 3:e uppl. 1833
—34). En adventspredikan av T. är
tryckt i ”Svensk predikan” (2, 1936).
— Gift 1) 1777 med Johanna Carolina
Cederschiöld, f 1802; 2) 1804 med
Fredrika Lovisa Fithie. — Litt.: H.
Wijkmark, ”P. T.” (i förf:s
”Kyrko-historiska fragment”, 1937). Lt
Tollin, Ferdinand, tecknare,
skriftställare, f. 8 mars 1807 i Gävle,
t 1860 eller 1865 troligen i Schweiz.
Föräldrar: kramhandlaren Olof T. och
Eva Ulrika Björling. — Efter
skolgång i hemstaden studerade T. i
Uppsala, där han avlade hovrättsex. 1831.
Följ, år trädde han i tjänst i Svea
hovrätt och blev senare även e. o.
kontors-skrivare i Riksbanken. Intresserad av
mekanik tog han där itu med att
konstruera en maskin för numrering
Ferdinand Tollin. Teckning av J. Sjöberg
1844 (Stadsmuseet, Stockholm).
av Riksbankens sedlar. De första
proven utföllo tillfredsställande, och T.
fick ett anslag för att fullfölja
experimenten. Förhållandena omintetgjorde
hans ansträngningar, och han uppgav
ämbetsmannabanan för att ägna sig
åt journalistiken. I ”Freja”, där hans
vän August Blanehe skaffat honom
anställning 1839, utförde han en del
reportage och illustrationsarbeten,
oeh det var genom de senare, vilka ofta
hade en politisk och personlig udd,
som T. blev både beryktad och berömd.
Hans karikatyrer, varav en samling,
”Portfölj af Svenska Karikatyrer”,
utkom 1840, hade en konstnärlighet
och skärpa, som överträffade vad man
då var van att se hos de sv.
skämttecknarna. Sin talang som karikatyrist
hade han odlat redan i Gävle omkr.
1831—32 såväl i blyerts som akvarell.
Av en planerad serie litografier över
staden utkommo blott två blad. I
Stockholm tog han upp motivkretsen, den
aktuella stadsutsikten, i en rad
lito-graferade blad, varav det första,
”Drottninggatan”, publicerades 1836.
En serie om tolv stentryck ”Utsigter
af Stockholm” med text av P. O.
Bäckström kom ut 1841, och följ, år
utgav han ”Stockholmsbilder,
tecknade av F. T.”. S. å. utförde han i olja
”Panorama af Stockholm”, som i ett
slags skenperspektivisk anordning
avser att illudera en rundmålning av
staden sedd från Mosebacke. Samtliga
dessa ”utsikter” ge en levande bild både
av bebyggelsens karaktär och detaljer
och av livet på gator och platser, där
de framställda personerna oftast äro
kända stockholmare. T. fortsatte
under tiden sina skriverier i ”Freja”,
som 1844 uppgick i ”Den
Konstitu-tionelle”. Slutet för hans del blev att
han efter en förlorad process måste
lämna landet. Om hans senare öden
är praktiskt taget ingenting känt. I
början av 1850-talet utkom en serie
Stockholmsbilder i stålstick efter hans
teckningar på ett förlag i Darmstadt.
A. Blanehe har skildrat honom i ”Ett
brushuvud”. — Litt.: Carin Lindskog,
”F. T. som stockholmsskildrare” (i
S:t Eriks årsbok 1934). Th. N.
1. Tollstorp, Georg, ämbetsman,
politiker, f. 14 jan. 1732 i Borås, t 14
mars 1S03 därstädes. Föräldrar:
stads-notarien A ller t T. och Elisabeth
Lang-let. — T. ägnade sig först åt
handels-verksamhet i Borås. Driftig oeh
företagsam utökade han sin verksamhet
att även omfatta fabriks- och
jordbruksrörelse. Sålunda startade han
flera fabriker och verk, inköpte bl. a.
Viskafors bruk och anlade stadens
första verkliga landeri, Katrineberg.
Han var ägare av stora jordegendomar
kring Borås och i Sjuhäradsbygden i
övrigt samt ägde flera gårdar i
staden, där han förde ett gästfritt hus.
—■ T. blev borgmästare i Borås 1766
och tilldelades slutligen assessors
namn. Han deltog i riksdagarna 1769
—70, 1771—72 och 1778—79. Särskilt
1771—72 spelade han en betydande
roll. Ivrig mössa — snart nog en av
partiets ledande män — var han, både
vid överläggningarna inom
borgarståndet och som deputerad för
överseende av ståndets allm. besvär, en bland
dem, som allra häftigast förde de
ofrälses talan mot adeln. Under
debatterna om den kungaförsäkran, som av
denna riksdag skulle föreläggas den
nyvordne konungen, försökte han tills,
med några andra mer radikala
borgar-representanter genomdriva, att denna
också skulle inrymma de olika
ståndens privilegier. Detta försök att i
förväg binda adeln till att gå med på att
ingående dryfta sina
företrädesrättigheter, d. v. s. att i hela dess vidd riva
upp den slutande frihetstidens stora
stridsfråga, misslyckades emellertid.
Begåvad, kunnig oeh skicklig som
talare, utan tvekan en av de yngre
mössornas mer framträdande anhängare,
synes doek T. samtidigt ha varit
alltför våldsam och hänsynslös, kanske
också för oberäknelig för att kunna
omfattas med större förtroende. —
Gift 1768 med Catharina Greiff. —
Litt.: N. Forssell, ”Borås stads
historia” (2, 1953). S. S—s, An
2. Tollstorp, Jacob Philip,
boktryckare, publicist, topografisk
författare, f. 12 juni 1777 i Borås, t 17 okt.
1848 i Stockholm. Son till T. 1. — T.
inskrevs 1789 vid Uppsala univ. och
studerade även i Greifswald, innan
han 1798 blev student i Lund, där han
följ, år avlade juridisk ex. samt 1800
bergsex. Han blev s. å. auskultant i
Bergskollegium oeh reste 1802 utrikes
för fortsatta studier samt vistades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
