Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomson, Ragnar - Topelius (Toppelius), släkt - Topelius, Göran - 1. Torbiörnsson, Lars - 2. Torbiörnsson, Tore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Topelius
8
Torbiörnsson
års kontorspraktik var T. 1913—20
anställd på Sv. missionsförbzs
expedition, de fyra första åren som
stenograf och sekr. åt P. P. Waldenström.
Åren 1925—39 var han red. för
vecko-tidn. Sanningsvittnet, 1940—46 red.
för Sv. missionsförbzs organ Svensk
Veckotidning. Inom olika religiösa
sammanslutningar har han beklätt
ledande poster; bl. a. blev han ordf, i
Frikyrkliga pressmannafören. 1942
och i Sociala missionen i Stockholm
1945. Sedan 1941 tillhör han
Stockholms stadsfullmäktige och sedan 1946
är dian borgarråd för kulturroteln
samt ordf, i ett flertal därunder
hörande kommunala styr. T. blev fil.
heders-dr vid Stockholms högskola 1953. ■— T.
är medl. av Folkpartiet, inom vilket
han företräder den kristligt-sociala
riktningen, av honom själv
karakteriserad som ”en syntes av det
socialdemokratiska solidaritetskravet och det
liberala personlighetskravet”. Tzs
radikala inställning har i viss mån präglat
de trenne arbeten, vari han tecknat
sin läromästare Waldenströms liv och
gärningz ”En hövding” (1938), ”En
politisk vilde i tjugofem riksdagar”
(1942) och ”Den radikale
Waldenström” (1945). Han söker påvisa, att
den i allmänhet som konservativ
uppfattade Waldenström i sina yngre
dagar var avgjort reformvänlig, icke
minst i sociala frågor. Till Tzs
rikhaltiga produktion hör även ett flertal
diktsamlingar, bl. a. ”Bikt och dikt”
(1924), ”Hjärtats språk” (1927) och
”Helg i vardag” (1937). — Gift 1918
med Rut Larsson Folker. S. Sw.
Topelius (Toppelius), släkt, vars
äldste kände stamfar var bonden Lars
Göransson från Toppila hemman i
Limingo skn i den finskspråkiga delen
av Österbotten. Lars Göranssons son
handlanden i Uleåborg Jakob Larsson
(Toppila) (f. 1615, t 1667) antog
namnet Toppelius, som sedan av
släktmedlemmarna även skrivits Topelius.
Jakob Larssons sonson tullvisitören i
Uleåborg Michael T. (f. 1676, t 1718)
hade sönerna Jakob T. (f. 1703, t
1752) kyrkoherde i Taxowa,
Ingerman-land, och Christoffer T. (f. 1706, f
1760) tullskrivare i Uleåborg. En
sonsonson till Jakob T. var
konteramira-len Leopold Ludvig T. (f. 1821, f
1890), som var far till hovrådet i rysk
tjänst, godsägaren Georg Leopold
Alexander T. (f. 1856, t 1925). Denne
blev far till kanslirådet Göran T. (se
nedan). En sonson till tullskrivaren
Christoffer T. var provinsialläkaren i
Nykarleby med. dr Zacharias T. (f.
1781, t 1831) bl. a. känd som
runo-samlare. Han blev far till finska
statsrådet och prof, i historia vid
Helsingfors univ., skalden Zacharias T. (f.
1818, t 1898). Denna gren av släkten
är nu på den manliga sidan
utslocknad.
Topelius, Georg (Göran)
Zacharias, ämbetsman, f. 11 okt. 1893 i
Helsingfors. Föräldrarz hovrådet Georg
Leopold Alexander T. och Nadine
Ki-seleff. — T. blev fil. kand, i Uppsala
1915, avlade ex. vid Handelshögskolan
1919 och kansliex. 1921, blev
amanuens i Finansdep. 1920, i
Marinförvaltningen 1923 oeh i Försvarsdep. 1925.
Han blev andre kanslisekr. 1934, förste
kanslisekr. 1938, tf. kansliråd i
Eckle-siastikdep. 1944, kansliråd i K. Majzts
kansli 1946 och kanslerssekr. vid
Uni-versitetskanslersämbetet s. å. T. blev
sv. medborgare 1916. — T. har varit
sekr. vid Nat. mus. 1937—46, blev
sekr. i teaterrådet 1941 och led. av
detsamma 1947. Han blev led. av styr,
för Sv. inst. i Rom 1948, av
delegationen för stiftelsen San Miehele 1950
samt är sedan 1948 led. av
organisationskommittén för den medicinska
högskolan i Göteborg. T. blev med.
he-dersdr vid Göteborgs högskola 1953.
T. har varit sekr. resp. led. i ett flertal
statliga kommittéer och har
tjänstgjort i riksdagen sedan 1922, därvid
sedan 1939 ss. sekr. på statsutskottets
kulturavd. (2:a avd.). — Gift 1) 1918
—31 med författarinnan Siri
Margareta Augusta Suber (bd 7 s. 312); 2)
1932—48 med Edith Anna Lisa
Lillemor Blom-, 3) 1948 med Elsa
Pettersson. K.
1. Torbiörnsson, Lars, bonde,
politiker, f. 26 mars 1719 i Solberga skn,
Bohuslän, t 3 mars 1786 därstädes.
Föräldrar: bonden Torbiörn
Rasmusson och Katarina Larsdotter Ramberg.
—■ T., som var innehavare av gården
Ingetorp i Solberga, förvärvade sig i
hemorten rykte för att vara en
process-lysten man. Emellertid valdes han vid
samtliga riksdagar 1755—78 till repr.
i bondeståndet för Inlands nordre
m. fl. härader. I riksdagen uppträdde
han som vapendragare åt talmannen
Olof Håkansson och gjorde sig tidigt
känd som en av hattpartiets
slagfärdigaste medl. Vid regimskiftet 1765,
då sekreta utskottet dömt hattråden
till avsättning, vågade T. klandra
utskottets åtgärder och hävdade, att
avgörandet bort ligga hos stånden. Av
mössmajoriteten ansågs detta som
”förgripligt yttrande mot rikets
grundlagar”, och T. blev jämte Olof
Håkansson och tvenne andra led. utvoterad
ur ståndet. Vid riksdagen 1769—70,
då hattarna återtagit makten, blev
T. vald till talman efter Olof
Håkanssons plötsliga död i nov. 1769. År 1771
var ställningen ånyo omkastad. Sedan
T., som legat under vid talmansvalet,
ihärdigt kritiserat majoritetens
förehavanden, fälldes en ny
uteslutnings-dom mot honom, motiverad med att
Lars Torbiörnsson.
han uppträtt som orosstiftare,
framkastat otillbörliga beskyllningar mot
talman och sekr. samt hämmat
ärendenas gång. Han försvarade sig med
kraft men förivrade sig slutligen och
gick sin väg, åtföljd av sina
anhängare. Han återkom emellertid till en
senare riksdag och var en av
bondeståndets faddrar vid kronprinsens,
sedermera Gustav IV Adolfs dop. — Gift
1749 med Anna Jönsdotter. S. Sw.
2. Torbiörnsson, Tore,
språkforskare, universitetslärare, skolman, f.
14 jan. 1864 i öxnevalla skn, Älvsb.
län, f 25 nov. 1948 i Uppsala.
Föräldrarz häradsskrivaren Teodor T. och
Johanna Erika Vilhelmina
Torbiörnsson. Sonsons sonson till T. 1. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1885 blev T.
fil. kand. 1889, fil. lic. 1896 och fil.
dr 1902, allt vid Uppsala univ. Åren
1901—32 var han docent där i
slaviska språk och tjänstgjorde 1916—
21 som tf. prof. År 1931 erhöll han
profzs namn. Åren 1905—29 var T.
adjunkt i tyska, modersmålet och
matematik vid Uppsala högre allm.
läroverk. Efter sin pensionering var han
alltjämt bosatt i Uppsala. — Som
forskare har T. vunnit erkännande främst
Tore Torbiörnsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
