Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsell, Astri - Torsk, Olof - Torssell, se även Torsell - Torssell, Robert - Torsslow, släkt - 1. Torsslow, Olof Ulrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsk
17
Torsslow
Astri Torsell.
Mussets ”Lek ej med kärleken”. Rakt
motsatt, en kombination av smidig
beräkning och överdådigt gäekeri var
hennes Raina i B. Shaws ”Hjältar”.
Också i den moderna repertoaren
gjorde sig hennes utomordentliga
mångsidighet gällande; så gestaltade hon
med samma träffsäkerhet och
stilkänsla Hélène de Trevillae i
Cailla-vets och de Flers’ ”Äventyret”, Alaine
d’Estoile i ”Ett revolutionsbröllop”
och Elise Jura i H. Bahrs
”Konserten”. I Strindbergsrepertoaren
spelade hon Karin Månsdotter i ”Erik
XIV”, Berta i ”Kamraterna” och
Kristina i ”Mäster Olof”. — Gift 1)
1908 med overretssagförer Alfred
Eide; 2) 1925 med ark. Christian von
Munthe af Morgenstierna. A. L.
Torsk, Nils Olof Axel, ingenjör,
f. 4 jan. 1845 i Stockholm, t 16 okt.
1905 i Buenos Aires, Argentina.
Föräldrar: guldsmeden Jacob Engelberth
T. och Bertha Christina Mathilda
Hygrell. — Efter skolgång i Nya
elementarskolan i Stockholm till 1862
genomgick T. 1863—66 Teknologiska
inst:s avd. för väg- och
vattenbyggnad. Efter någon tids arbete vid
Stockholms vattenledningsbyggnad vid
Skanstull emigrerade T. 1867 till
Sydamerika, där han till 1872 var
anställd vid ett rit- och
konstruktionskontor i Montevideo. Åren 1873—77
var han i tjänst hos den framstående
italienske järnvägsbyggaren Telfener
vid anläggningen av en järnväg inåt
de vilda trakterna kring Cordova och
Tucoman, Argentina. Dä arbetet i
saltöknarna emellertid inverkade
menligt på hans hälsa, sysslade han från
1879 med att tills, med Jules
An-drieux anlägga en koloni i Ocampa,
väster om Santa Fé i Gran
Chacoom-rådet. T. var ledare för företaget till
sekelskiftet. Under denna tid växte
kolonien, som omfattade tusentals
tunnland bördig ehuru tämligen
sum
pig mark, till att förutom ett tusental
infödingar omfatta en befolkning av
800 européer. T. var även verksam
som fredsdomare och postmästare i
Colonia Ocampo. Från 1900 till sin
död var T. anställd som ingenjör vid
det stora avvattningsföretag i
provinsen Buenos Aires, vilket leddes av
svensken Carl Nyströmer. —■ Ogift.
T.M.
Torssell, se även Torsell.
Torssell, Bengt Robert Magnus,
växtförädlare, ämbetsman, f. 1 maj
1893 i Vassbo, Aspeboda skn, Kopparb.
län. Föräldrar: direktören för
Vassbo lantbruksskola Bengt Samuel T.
och Matilda Sophia Georgii. — T.
avlade studentex. i Falun 1913 och
agro-nomex. vid Alnarp 1915 samt blev i
Lund fil. kand. 1923 och fil. lic. 1929.
Efter assistenttjänst vid Sveriges
ut-sädesfören. i Svalöv 1917 var han
föreståndare för fören: s filial i Ultuna
1918—43 och ledde samtidigt balj
växtförädlingen där 1934—43. Därjämte
var han 1925—28 e. o. lärare vid
Ultuna lantbruksinst., 1928—32 vik.
prof, i jordbrukslära där och 1935—43
docent i växtodlingslära vid
Lant-brukshögskolan. T. invaldes 1943 i
Lantbruksakad. och är, med prof:s
namn, denna akad:s sekr. sedan 1944;
han är även red. för akad:s
publikationer- Kungl. Lantbruksakad: s
tid-skr. sedan 1944 och Acta agriculturae
suecana sedan 1945 (sistn.
publikation ombildades 1950 till Acta
agriculturae scandinavica). Bland hans
övriga uppdrag märkes, att han sedan
1945 är led. av och sekr. i Jordbrukets
forskningsråd och led. av styr, för
Statensväxtskyddsanstalt (sedan 1952
v. ordf.) samt sedan 1946 led. av
Centrala frörådet. Vidare är han sedan
1949 generalsekr. i Nordiska
jord-bruksforskares fören. och red. för dess
tidskr. Nordisk jordbruksforskning,
— T. har som växtförädlare huvud-
Robert Torssell.
sakl. arbetat med höstvete, havre,
ärter, klöver och blåluzern samt bl. a.
framställt ett flertal nya sorter av
dessa och andra växtslag. På
fröodlingens område har han särskilt ägnat
sig åt klöverfröodlingen. Hans många
skrifter behandla ämnen rörande
växtförädling och växtodling samt
jordbrukets historia under senaste tid. — Gift
1924 med Lilly Ann-Mari Elisabet
Åderman. S. L.
Torsslow, släkt, vars äldste kände
stamfader, andre stadskomministern i
Lund Hans Mortensen (f. 1613, t
1680), efter födelseorten Törslev på
Själland tog namnet T. En son till
honom, förste stadskomministern i
Lund Mårten Hansson T. (f. 1648, t
1704), blev farfars far till
fanjunkaren och kontrollören vid K. teaterns
magasiner Gustaf Ludvig T. (f. 1789,
t 1874), som utgav ”Handlingar-
rörande Kungl. Teatern” (1—2, 1835—■
37), och skådespelaren Olof Ulrik T.
(T. 1), gift med skådespelerskan Sara
T. (T. 2). Barn till dem voro
skådespelerskan Nanna T. (f. 1822, t 1860),
kassören Axel Olof T. (f. 1825, f 1880),
lektorn vid Nya elementarskolan i
Stockholm Mathias (Maths) Ulrik T.
(f. 1827, t 1868), skådespelerskan
Valborg T. (f. 1829, t 1911),
skådespelerskan Helfrid T. (T. 3), gift
Kin-mansson (bd 4 s. 242), samt
operasångaren och landskapsmålaren Sten
Harald T. (f. 1838, f 1909). —
Kassören Axel Olof T. blev farfar till
teaterchefen Stig T. (T. 5). Ovannämnde
Mathias (Maths) Ulrik T., som bl. a.
författade, översatte och bearbetade
teaterpjäser, blev far till
skådespelerskan Valfrid T. (T. 4), gift
Moberg (bd 5 s. 308). — Litt.: V.
Ljungfors, ”Släkten T.” (Personhist. tidskr.
1937).
1. T orsslow, OlofUlrik,
skådespelare, teaterledare, f. 18 dec. 1801 i
Stockholm, t 1 sept. 1881 därstädes.
Föräldrar: bankokommissarien
Mathias T. och Lovisa Gustafva
Wallen-strand. — T. antogs 1816 som elev vid
K. teatern och engagerades som
skådespelare där 1819. Han kvarstannade
vid den k. scenen till 1834 och ledde
därefter 1835—43 eget sällskap i
landsorten samtidigt som han om
somrarna 1835—42 drev
Djurgårdsteatern, 1835—37 tills, med Pierre
Deland. År 1843 knöts T. till Nya
teatern, där han också innehade
befattningen som scenisk styresman, 1846—
54 var han ledare för denna teater och
1854—56 var han åter anställd där
som skådespelare (teatern kallades
vid denna tid Mindre teatern). Åren
1856—61 var han åter anställd vid K.
teatern, denna gång både som
skådespelare och scenisk styresman. Han
återvände därefter till Mindre teatern
2 Svenska män och kvinnor VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
