Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tufvesson, Måns - Tullberg, Hampus, universitetslärare, präst, språkman, se nedan - Tullberg, Hasse, bokförläggare, boktryckare, se s. 59 - Tullberg, Otto, orientalist, musiker, se nedan - Tullberg, Samuel - Tullberg, Tycho, zoolog, se s. 58 - 1. Tullberg, Hampus - 2. Tullberg, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tullberg
57
Tullberg
åt humleodling i stor skala.
Dessutom köpte han upp humle och sålde
det till Danmark och i de skånska
städerna. — T. var även en skicklig
lie-och vapensmed, vilket yrke hade gamla
traditioner inom släkten. Särskilt var
han berömd och vida känd som
bösse-smed; han skall ha uppfunnit de s. k.
snapphanegevären, som voro ovanligt
träffsäkra och snabbskjutande.
Gö-ingebössorna hade kortare pipa och
mindre kaliber än andra gevär på den
tiden och voro därigenom mer
moderna. De bidrogo i hög grad till
snapp-hanarnas framgångar. Men T. själv
var en avgjord motståndare till
snapp-hanerörelsen och efter Skånes
anslutning till Sverige en av svenskhetens
främsta förkämpar i Göingebygderna.
Han skildras som en redbar karaktär,
god husbonde och idog föregångsman
inom sin bygd. — Gift 1651 med
Elisabeth (Lisbeth) Hansdotter. —
Litt.: C.-G. Liljenberg, ”M. T.”
(önne-stads elevförb:s årsbok, 13, 1927).
T. M.
Tullberg, Hampus,
universitetslärare, präst, språkman, se nedan.
Tullberg, Hasse, bokförläggare,
boktryckare, se s. 59.
Tullberg, Otto, orientalist,
musiker, se nedan.
Tullberg, Samuel, korpral,
bondeledare, f. 14 aug. 1815 i Klåveröd,
Konga skn, Malmöh. län, t 7 april
1882 i Finja skn, Kristianst. län.
Föräldrar: husmannen Lars Jönsson och
Bengta Nilsdotter. — T. var 1838—
51 soldat och korpral vid Luggude
kompani av Norra skånska
infanteri-reg. Därefter ägnade han sig åt
lantbruk och bodde som arrendator på
olika ställen i Skåne, först i
Kars-holm, Oderljunga skn, sedan i
Spjut-seröd, Perstorps skn, där han måste
gå i konkurs. År 1868 bosatte han sig
i Kärrstorp, Bosarps skn, där han
köpt ett hus, och 1870 flyttade han till
Västra Torup. Han lärde vid denna
tid känna de skånska frälseböndernas
tunga arrendepålagor i form av
dagsverken och naturaleveranser till
godsherrarna. T. tog sig därför an
böndernas sak och uppträdde som sakförare
inför rätta. Hans verksamhet fick
småningom en vidsträckt omfattning.
Genom studiet av gamla men
bristfälliga jordeböcker hade han kommit till
uppfattningen att staten i stället för
godsägarna var rätte ägaren till ett
stort antal hemman, som nu lågo
under godsen. De skulle under danska
tiden ha tillhört kronan, men vid
Skånes övergång till Sverige genom orätta
manipulationer ha övergått i adelns
ägo och blivit frälse. Under inflytande
av den försämrade ekonomiska
situationen på 1860-talet vann T:s
agitation för denna åsikt stor anslutning
bland de betryckta bönderna, som på
många platser vägrade att längre
fullgöra sina skyldigheter mot
godsägarna och i stället begärde att antingen
få bli kronoarrendatorer ellei’ få
fri-köpa sina gårdar. Under åren 1867—
68 fick rörelsen en vidsträckt
spridning i Skåne. När godsägarna stämde
sina bönder för kontraktsbrott och
dessa blevo vräkta från sina gårdar
kom det på en del håll till oroligheter,
varför myndigheterna inför
godsherrarnas påtryckningar sågo sig
tvingade att ingripa. T. häktades i febr.
1869 men frikändes och släpptes efter
någon tid. Den hotfulla stämningen
bland bönderna lade sig småningom,
sedan man kommit underfund med att
T:s åsikter om
äganderättsförhållandena inte ägde något stöd i offentliga
handlingar. Saken togs också upp i
riksdagen men föranledde inga
beslut. Den Tullbergska rörelsen
riktade dock uppmärksamheten på
hoveri-böndernas svåra förhållanden och
bidrog därigenom till att dessa
småningom förbättrades under senare
delen av århundradet. — Gift 1) 1845
med Anna Bengtsdotter, t 1864; 2)
1868 med Boel Andersdotter. T. M.
Tullberg, Tycho, zoolog, se s.
58.
1. Tullberg, Hans (Hampus)
Kristoffer, universitetslärare, präst,
språkman, f. 2 nov. 1796 i Nöbbele
skn, Kronob. län, t 2 febr. 1876 i
Lund. Föräldrar: regementsväbeln
Tyge Gustaf T. och Gustafva Helena
Tigerström. — Sin kännedom om de
österländska språken grundläde T.
på gymnasiet i Växjö och ansågs som
en skicklig orientalist redan då han
1816 som student kom till Lund. Där
blev han magister 1820, förordnades
till docent i österländska språk 1822
och till adjunkt i samma ämne 1829.
Efter att under 1830-talet vid flera
tillfällen ha förestått professuren i
sitt ämne lämnade T. 1840 univ.,
utnämnd till kyrkoherde i Stora och
Lilla Slågarp i Skåne. Han blev prost
1843. Sina sista år bodde T.
tjänstledig i Lund. — T. utgav bl. a.
”He-bräisk ordbok för skolor och
gymnasier” (1825), ”Hebräisk språklära”
(1826; 2:a uppl. 1835) samt
”Hebräisk läsbok, innefattande första
femtiotalet af Davids salmer, jämte
ordagrann öfversättning och nödig
ordlösning” (1834; 3:e uppl. 1866),
vilken utkom i flera uppl. och länge
användes i läroverken. Detta blev
emellertid inte fallet med T:s övriga
språkläror: en svensk (1836), en tysk
(1838) och en fransk (1839). Bland
hans övriga arbeten kan nämnas en
syrisk grammatik, ”Initia linguæ
sy-riacæ” (1836—37). — Mer än för
sin språkliga lärdom gjorde T. sig
Hampus Tullberg.
Litografi (detalj) av I. Falander.
känd för sina radikala åsikter i
stavningsfrågan. Han höll på uttalet som
enda norm för stavningen och
pläderade energiskt för sina åsikter,
särskilt sedan han lämnat univ. År 1841
utgav han det då tio år gamla arbetet
”översigt av svänska
rättskrivnings-läran”, vilket omarbetat och
utvidgat åter trycktes under titeln ”Svensk
rättskrivningslära, stödd på
vettenskaplig grund” (1862). Hans
strävanden mötte emellertid föga förståelse;
hans rättstavningslära betraktades
huvudsakligen som en kuriositet, i
den ganska ringa mån som den
överhuvudtaget blev känd. T. arbetade
likväl oberörd vidare, viss om att stå
”i jusets ok sanningens tjänst”, och
utgav så sent som 1868 det ganska
omfattande arbetet ”Bidrag till
ety-mologiskt lexikon öfver främmande
ord i svenska språket”. — Gift 1842
med Ulrika (Ulla) Sophia Stäck. Å. N.
2. Tullberg, Otto Fredrik,
orientalist, musiker, f. 28 sept. 1802 i Nöb-
Otto Tullberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
