Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tullberg, Otto - 3. Tullberg, Tycho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tullberg
58
Tullberg
bele skn, Kronob. län, t 12 april 1853
i Uppsala. Bror till T. 1. — T. blev
efter att ha undervisats av brodern
student 1822 i Uppsala, där han blev
fil. mag. 1830 och docent i
österländska språk 1832. Åren 1835—37 företog
han, sedan han först prästvigts, med
ett stipendium en utländsk resa, som
förde honom till Tyskland, Österrike,
Italien, Frankrike, England och
Danmark; efter återkomsten utnämndes
han sistn. år till e. o. hovpredikant.
Sedan han gjort en ny vetenskaplig
utrikesresa 1840—41 blev han 1843
prof, i österländska språk i Uppsala.
T. företog ytterligare ett par
utlandsresor, 1846—47, 1850 och 1852. — T.
var en noggrann och grundlig
språkforskare. Han utgav bl. a.
”Hebreisk läsebok med anmärkningar och
ordregister” (1845, 2:a av H. N.
Almkvist omarb. uppl. 1869), den indiske
skalden Kalidasas ”Målavikä et
Agni-mitra”, utg. med kommentarer (1840)
samt några syriska arbeten:
”Gre-gorii Bar Hebræi in Jesaiam
scho-lia . ..” (1842), ”Gregorii Bar Hebræi
in Psalmos scholiorum specimen”
(1842) båda efter handskrifter i
Bri-tish Museum, ”Dionysii
Telmahha-rensis Chronici liber primus” (1850),
efter handskrift i Vatikanbibl., samt
”Libri qui inscribitur Paradisus
Pat-rum partes selectæ” (1848—51), efter
manuskript i båda dessa bibi. — T. var
1830—35 samt 1837 ledare för
uppsalastudenternas sångfören., som först
genom honom erhöll en fastare
organisation med regelbundna övningar.
Som dirigent var han skicklig och
omtyckt. Han framträdde även som
tonsättare; han har komponerat den
bekanta kören ”Hjeltar, som bedjen”
med text av C. W. Bottiger samt
utgivit ”Vingt pièces de dance
compo-sées et dediées å la jeunesse dansante
du beau sexe” (1827). — Gift 1841
med Sofia Lovisa Christina
Ridder-bjelke. — Litt.: biografi av L.
Grönberg i Natio smolandica 1950. Å. N.
3. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo,
zoolog, f. 9 okt. 1842 i Uppsala, t 24
april 1920 därstädes. Son till T. 2. —
T. avlade studentex. vid Uppsala univ.
1863 och blev där fil. kand. 1868, fil.
dr 1869 och docent i zoologi 1871. Han
tjänstgjorde i Uppsala som ritlärare
vid Folkskollärarseminariet 1863—69
och 1873—78, vid Högre
elementarläroverket 1864—65 och vid univ.
läsåret 1865—66 samt som extra lärare
vid Högre elementarläroverket läsåret
1868—69. År 1876 utsågs han till tf.
prosektor och 1879 till prosektor vid
den zoologisk-zootomiska
institutionen, och 1882 kallades han utan
ansökan till innehavare av professuren i
zoologi vid Uppsala univ.; han avgick
1907. T. företog vetenskapliga resor
Tycho Tullberg.
till Gotland och (under trettio
somrar) till Bohuslän, främst
Kristine-berg, samt studerade, i flera fall som
stipendiat, i Danmark, Tyskland,
Österrike, Schweiz, Italien, Holland och
Frankrike. Han blev led. av Vet. akad.
1884, invaldes i flera andra in- och
utländska lärda samfund och blev med.
hedersdr vid Uppsala univ. 1907. —
T. skapade (på 1870-talet) ett
zooto-miskt laboratorium i Uppsala, det
första i sitt slag i Norden. Han förde
därigenom zoologin i vårt land in på
nya banor, främst genom att lägga
huvudvikten vid jämförande anatomi,
histologi och embryologi. I sina
tidigare arbeten behandlade T. olika
grupper bland de ryggradslösa djuren.
Särskilt studerade han den lågt stående
insektgruppen collemboler eller
hoppstjärtar; av hans skrifter rörande
dem märkes främst ”Sveriges
Poduri-der” (1872). I ett 1875 utgivet arbete
har han beskrivit den fylogenetiskt
märkliga, masklika mollusken
Neome-nia, som tillhörde en tidigare okänd
grupp. Därefter följde skrifter om
blåmusslans byssustrådar (1877;
belönad av Vet. akad. med Flormanska
priset 1878), om hummerpansarets
och molluskskalens byggnad och
tillväxt (1882; belönad med Flormanska
priset 1883) samt om barderna hos
blåvalen (1883). T. utförde ingående
undersökningar över gnagarnas
anatomi och systematik, för vilka han har
redogjort i ”Ueber einige Muriden aus
Kamerun” (1893), ”Zur Anatomie des
Haplodon rufus” (1896) samt ”Ueber
das System der Nagethiere. Eine
phylogenetische Studie” (1899;
belönad av Vet. akad. med halva
Wall-markska priset 1900 och av Uppsala
univ. med Björkénska priset 1902).
Under sina sista två decennier
studerade T. särskilt fiskarnas
jämviktsorgan, labyrinten i innerörat. Vissa av
dessa fysiologiska undersökningar har
han publicerat i ”Das Labyrinth der
Fisehe. Ein Organ zur Empfindung
der Wasserbewegungen” (1903), men
de flesta blevo aldrig tryckta. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
