Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Undén, Östen - Unge, Pehr - Unge, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unge
103
Unge
av de inom NF tillsatta
kommittéerna, bl. a. i Korfuaffären, och har
inom det internationella
juristsamarbetet spelat en förgrundsroll.
Vidare har han fungerat som
skiljedomare i flera internationella tvister,
bl. a. mellan Italien och Venezuela
1930 samt mellan Bulgarien och
Grekland 1933. Sedan 1930 är U. led.
av den permanenta skiljedomstolen i
Haag. — U., som från 1934 är
socialdemokratisk representant för sin
hembygd, Värml. län, i Första K., har en
följd av år varit ordf, i
utrikesutskottet. Omväxlande som utrikesminister,
utrikesutskottsordf. och
folkrätts-sakkunnig har U. under ett drygt
kvartssekel varit den främste
utfor-maren av vårt lands utrikespolitik.
—• Under andra världskriget intog
U. en i vissa punkter kritisk hållning
gentemot den officiella sv. politiken.
Tydligast framträdde detta i hans
uppträdande i riksdagens
interpella-tionsdebatt 1942 efter regeringens
beslagtagande av ett stort antal
tidningar, som publicerat dokument
rörande den tyska behandlingen av
norska patrioter. Redan i ett tal i
Katrineholm i december 1940 hade
han med skärpa angripit den tyska
livsrumsfilosofien och våldspolitiken.
Efter samlingsregeringens avgång
sommaren 1945 inträdde U. som
utrikesminister i den nya regeringen.
—■ Redan under kriget sysslade U.
ingående med efterkrigstidens
problem, möjligheterna till
återuppbyggnad av internationella
organisationer och Sveriges ställning till dessa.
Efter krigsslutet medverkade han
till Sveriges anslutning till Förenta
Nationerna (FN) och har från 1946
lett den sv. delegationen vid
rådsmötena och vid upprepade tillfällen
spelat en framträdande roll. U. har med
intresse och sympati strävat att göra
vårt lands insats i det internationella
samarbetet bärande och fullödig, men
samtidigt har han med bestämdhet
motsatt sig vår anslutning till ett
stormaktsblock. För denna aktiva
neutralitetspolitik har han vunnit
anslutning från en överväldigande
folkmajoritet. Inom ramen för dessa
strävanden spelade han en ledande
roll för förhandlingarna 1948—49
med Danmark och Norge om ett
gemensamt försvarsförbund, vilka icke
ledde till det åsyftade resultatet. —
Under U:s professorstid i Uppsala
spelade han en stor roll icke blott
som akademisk lärare utan även som
en central personlighet inom
univer-sitetslivet, icke minst genom sin
direkta kontakt med studenterna. Åren
1929—32 beklädde han rektoratet
och 1935—37 var han inspektor för
Värmlands nation. År 1937
utnämn
des U. till universitetskansler. Som
sådan tog han en rad betydelsefulla
initiativ. Han kvarstod på denna post
till 1951 men var från sitt inträde
i regeringen 1945 befriad från
äm-betsgöromålen. Som vetenskapsman
har U. utövat ett omfattande och
högt ansett författarskap och hans
insatser på dessa områden ha vunnit
erkännande genom ledamotskap i ett
stort antal sv. och utländska
akademier och lärda sällskap samt
heders-doktorat i Oslo, Sofia, Köpenhamn,
Toulouse och Uppsala. U. är numera
den av de stora förgrundsgestalterna
i det internationella samarbetet, som
har de längsta erfarenheterna, och
han åtnjuter här ett stort förtroende.
Som långvarig sv. regeringsled. och
utrikesminister under sammanlagt
ett årtionde, vilket är en längre
äm-betstid än någon företrädare haft, har
han vunnit en förtrogenhet med det
sv. samhällets ledning och en rutin
som departementschef som få andra.
Som politiker har han framträtt både
som talare och skribent, men han
synes icke ha utvecklat någon större
intern verksamhet inom det
socialdemokratiska partiet. — Från
borgerligt håll har U. blivit föremål för
en skarp kritik vid skilda tillfällen.
Vad beträffar den kritik, som
yppades i samband med rådskrisen 1926,
har den av den historiska
forskningen numera blivit vederlagd. Från
hans andra utrikesministerperiod har
han kritiserats för att regeringen
fullföljde det före hans
ämbetstill-träde fattade beslutet om utlämnande
av de tysk-baltiska flyktingarna samt
för vissa ställningstaganden under
Koreakrisen. — Gift 1912 med fil.
mag. Agnes Elisabeth Jacobsson.
U.W.
Unge, Pehr, läkare, döpt 20 febr.
1734 i Bjättlunda by i Timmele skn,
Älvsb. län, f 7 okt. 1812 på Bjällerup
i Bjällerups skn, Malmöh. län.
Föräldrar: inspektören över Vadstena
krigsmanshus Jacob U. och Brita
Rosén. — U. blev student i Lund
1752, bedrev filosofiska och
teologiska studier samt disputerade 1754.
Därpå övergick han till att läsa
medicin under ledning av sin morbror
prof. Eberhard Rosenblad, studerade
anatomi och förlossningskonst i
Stockholm 1760 och blev, efter disp.
på en avh. om vattusot, med. dr i
Lund 1762. Sistn. år förordnades han
till anatomie prosektor vid Lunds
univ. Som provinsialmedikus i
Malmöh. län 1764—96 visade U.
driftighet och duglighet bl. a. genom
att sätta medicinalväsendet i gott
skick och införa koppympningen i
Skåne. Efter sin morbror var han
1796—1808 intendent vid Ramlösa
Pehr Unge. Målning av M. D. Roth.
brunn, där han planlade och
genomförde en ändamålsenlig ombyggnad
av brunnsanstalten. År 1811 blev
han hedersled, av Collegium
medi-cum. Han utgav skrifter bl. a. om
Ramlösa brunn och hälsotillståndet
i länet. — Ogift. S. L.
Unge, Wilhelm Theodor,
arméofficer, uppfinnare, f. 31 maj 1845 i
Stockholm, t 16 jan. 1915
därstädes. Föräldrar: hovsnörmakaren
Emanuel U. och Maria Wilhelmina
Fröqvist. — U. tog
maskiningenjörs-ex. 1866 vid Teknologiska inst., blev
underlöjtnant i Upplands
infanteri-reg. 1868, blev efter 1872
genomgången krigshögskola löjtnant vid
Generalstaben 1877, kapten där 1880,
återgick till Upplands infanterireg.
1887 och inträdde i reserven 1897.
Han blev major i armén 1900 och
överstelöjtnant 1907. Åren 1883—
86 var han stabschef vid
militärbefälet på Gotland. — U. började
tidigt syssla med uppfinningar. Han
konstruerade distansur,
avståndsmä-tare och automatvapen m. m. Pä
Wilhelm Unge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
