Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westergård, Anton - Westerlund, Aron - Westerlund, Carl - Westerlund, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westerlund
293
Westerlund
skiffern och dess gränslager” (1909,
drsavh.), ”Sveriges olenidskiffer” (1
—2, 1922), ”Diplocraterion,
Monocra-terion, and Scolithus” (1931),
”Paradoxides oelandicus Beds of Öland ...”
(1936), ”Agnostidea of the Middle
Cambrian of Sweden” (1946),
”Supp-lementary Notes on the Upper
Cam-brian Trilobites of Sweden” (1—3,
1947—53) och ”Non-Agnostidean
Trilobites of the Middle Cambrian of
Sweden” (1948). Han har utgivit
geologiska kartbladet Trelleborg (1912)
och i samarbete med andra forskare
■ytterligare sju geologiska kartblad
(1915—43). — Ogift. G. R—11
Westerlund, Carl Aron Samuel,
fysiolog, f. 13 mars 1884 i Göteborg.
Föräldrar: komministern Carl
Hjalmar W. och Anna Andersson. — W.
avlade mogenhetsex. i Halmstad 1903
och blev vid Lunds univ. fil. kand.
1913, fil. lic. 1916, fil. dr 1918 och
med. hedersdr 1936. Han var,
likaledes i Lund, amanuens vid zoologiska
institutionen 1904—05 och vid
fysiologiska institutionen 1906—18
samt docent i komparativ anatomi
och fysiologi 1918—32. År 1918 blev
han laborator och lärare i
husdjurens anatomi och fysiologi vid
Aln-arps lantbruksinst., och 1932—49
var han prof, i dessa ämnen vid
Lant-brukshögskolan. Han har studerat
fysiologi i Leiden och patologi och
bak-teriologi i Köpenhamn. År 1933
invaldes han i Lantbruksakad. Han är led.
av Näringsrådet sedan 1936. —■ W:s
vetenskapliga produktion faller
huvudsakligen inom de fysiologiska och
medicinskt-kemiska områdena. Hans
tidigare arbeten avhandla ögats
elektriska företeelser och fysiologiska
oxidationer samt rent kemiska frågor
(1906—15). Hans drsavh. är en
anatomisk och embryologisk
undersökning av hästens tarmkanal, särskilt
blindtarmen. I sin senare produktion
har W. så gott som uteslutande ägnat
sig åt näringsfysiologi, särskilt
kalciums och fosfors omsättning i
organismen. Bland dessa skrifter märkas
undersökningar av smörets och
margarinets inverkan på denna
omsättning samt statistiska bearbetningar
av litteraturens siffermaterial för
densamma hos husdjuren. W. var
1927 medarb. i Sv. lantbrukets bok.
År 1923 utgav han ”Lärobok i
husdjurens anatomi och fysiologi” för den
lägre lantbruksundervisningen. —
Gift 1918 med Paola Schimmor. T. F.
Westerlund, Carl Agardh,
skolman, zoolog, f. 12 jan. 1831 i Berga,
Kalmar, f 28 febr. 1908 i Ronneby.
Föräldrar: bryggaren Jonas W. och
Anna Catharina Åstrand. — W. blev
student 1853 i Uppsala och flyttade
1855 till Lund, där han blev fil. kand.
1860 och fil. dr 1862. Han var kollega
vid Ronneby lägre allm. läroverk
1862—93. W. uppfördes i andra
förslagsrummet till adjunkturen i
zoologi vid Lunds univ. 1873. — W. var
en av våra förnämligaste
molluskfors-kare, som trots ogynnsamma yttre
omständigheter grundläde den
noggrannare kännedomen om Sveriges
land-och sötvattenmollusker. Även snäckor
och musslor från andra delar av Europa
och Asien voro föremål för hans
studier. Bl. a. bearbetade han
Vegaexpe-ditionens material (1885). Av hans
många skrifter märkas
”Skandinaviens land- och sötvattensmollusker”
(1865), ”Fauna Molluscorum
terres-trium et fluviatilium Sueciæ,
Nor-vegiæ et Daniæ” (1—2, 1871—73),
”Exposé critique des mollusques de
terre et d’eau douce de la Suède et de
la Norvège” (1871, prisbelönad av
Vet. soc. i Uppsala), ”Fauna
euro-pæa Molluscorum extramarinorum”
(1—2, 1876—78), ”Malakologiska
bidrag” (1881) och ”Fauna der in der
paläarctischen Region lebenden
Bin-nenconchylien” (1—9, 1884—90).
Dessutom utgav han ”Skandinavisk
Carl Westerlund.
oologi” (1867), den första och länge
enda boken om sv. fåglars bon och
ägg, som alltjämt ofta citeras i vår
ornitologiska litteratur, samt
”Skandinaviska foglarnes
fortplantnings-historia” (1, 1871; 2, 1904; tillägg,
1905). — W. utgav flera botaniska
skrifter, behandlande bl. a.
vegetationen i Kalmar län och växtsläktet
Atriplex. — Gift 1863 med Augusta
Vilhelmina Lindstedt. T. F., S. L.
Westerlund, Ernst Otto
Theo-dor, läkare, f. 22 okt, 1839 i
Öre-grund’, t 28 jan. 1924 i Enköping.
Föräldrar: prosten och kyrkoherden
Pehr Wilhelm W. och Johanna
Maria Sundeman. — W. blev student
1858, med. kand. 1863 och med. lic.
Ernst Westerlund.
1867, allt i Uppsala. Efter kortare
utbildningsförordnanden vat W.
stadsläkare i Enköping 1868—86 samt
fortsatte sedan som privatpraktiker
där. Han blev andre bataljonsläkare
vid Upplands reg. 1870, förste
bataljonsläkare där 1878, regementsläkare
vid Livreg:s dragoner 1888 och
för-delningsläkare vid Femte
arméfördelningen 1895. Han blev med. hedersdr
i Lund 1900, led. av Krigsvet. akad.
s. å. samt teol. hedersdr i Uppsala
1920. —• Det var som enskild praktiker
W. vann en berömmelse och en
popularitet som kommit få sv. läkare till
del. ”Enköpingsdoktorn” söktes under
flera decennier av sjuka från hela
landet och även från utlandet.
Betydelsefullast blev han som
framgångsrik men omstridd psykoterapeut. God
människokännare, utomordentligt
erfaren läkare och auktoritativt
respekt injagande personlighet,
förmådde han med sina ofta tämligen bryska
metoder, i vilka en högt
individualiserad regim- och arbetsterapi
utgjorde kärnan, behandla och i stor
utsträckning bota eller åtminstone
bättra tusentals nervösa patienter,
som hos hans samtida kolleger ofta
hade uppfattats som inbillningssjuka
och följaktligen inte hade fått rationell
behandling. W. blev på sitt sätt en
föregångsman i fråga om
behandlingen av vad vi numera benämna
neuroser; till honom strömmade
patienterna i skaror, på sin mottagning
kunde han på löpande band behandla
ett 60-tal per dag, på stadens
sjukhem hade han i åratal ständigt
omkring 300 patienter liggandte, och
Enköping uppsteg genom honom till
både berömmelse och ekonomisk
välmåga. Till hans terapeutiska arsenal
hörde även högfjällskurer, bl. a. i
Storlien, till vars tidigaste gynnare
och vänner han hördte. Från
kollegernas sida blev W. stundom tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
