Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wexonius, Olof - Vhael, Barthold - Whitlock, se även Wittlock - Whitlock, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vhael
321
Whitlock
vid mer än ett tillfälle ha gjort sig
skyldig till ekonomiska
oegentlighe-ter; över huvud präglas hans
livsföring av ett drag av asoeialitet. Sitt
skaldskap bedrev han däremot med
ambition. År 1684 utgav han
diktsamlingen ”Sinne-afvel”, som ännu
på 1700-talet var föremål för hög
uppskattning. Han planerade en andra
diktsamling, som dock stannade i
manuskript; detta är förlorat. — W.
tillhörde Stiernhielms epigoner och
ger ofta uttryck åt den självkänsla,
som Stiernhielm ingett dem, vilka
odlade poesien och modersmålet. Någon
originalitet besitter han knappast ; så
t. ex. är hans största poem
”Melan-cholie” — ett omständligt och
vittsvävande resonemang över
förgängelsemotivet — en trogen efterbildning
av holländaren Cats. Den talang som
han stundom röjer skulle
förmodligen bättre ha kommit till sin rätt,
om han icke som mönster valt den
mest accentuerade barockstilen inom
tysk och holländsk vitterhet. Bäst är
han som så många av sina samtida
när han närmar sig visan. Hans
dikter ha samlats av Hanselli i
”Samlade vitterhetsarbeten af sv.
författare” (6, 1863). — Gift med
Margareta Sepelia. —• Litt.: A. Hultin,
”Den sv. vitterheten i Finland under
stormaktstiden 1640—1720” (1904).
M. v. P.
Vhael [val], Barthold, präst,
språkforskare, f. 1667 i Uleåborg,
Finland, f 19 jan. 1723 i Stockholm.
Föräldrar : kronobefallningsmannen,
senare rådmannen i Uleåborg Gabriel P.
och Kristina Elisabeth Kroger. — V.
blev student i Åbo 1684 och prästvigdes
1689; s. å. blev han lärare vid
Uleå-borgs skola och 1692 konrektor vid
skolan i Vasa samt 1694 director
can-tus där. Han utnämndes 1694 till
pas-tor vid Österbottens infanterireg., som
då låg i Riga, samt 1699 till
kyrkoherde i Ilmola, Vasa län. Under det
stora nordiska kriget sökte han 1714
fly till Sverige, kom till Kalix men
tillfångatogs 1717 aven rysk strövkår
och sattes i fängelse i Åbo slott. Han
förordnades dock snart av ryssarna
till predikant för de i den ryska
armén tjänande tyskarna i Åbo och s. å.
till kyrkoherde i Vasa samt 1719
till prost i Österbotten. Efter
fredsslutet 1721 återgick han till sin
kyrkoherdeplats i Ilmola och utnämndes
till prost av sv. regeringen. Han var
riksdagsfullmäktig i Stockholm 1723.
— V. har gjort sig känd som diktare
på finska genom en runosång av 1714,
där han skildrar det finska folkets
nöd under kriget och ger uttryck åt
dess längtan efter fred. Han
sysslade även med forskningar rörande
finska språkets grammatik och dess
Anna Whitlock.
släktskap med andra språk; bl. a.
ansåg han det vara besläktat med
hebreiskan. Postumt utgavs hans
”Grammatica fennica” (1733), som
var ett för sin tid värdefullt arbete
och omtrycktes så sent som 1821. —
Gift omkr. 1689 med Margareta
Fordel. T. M.
Whitlock, se även Wittlock.
Whitlock, Ann a, pedagog,
kvin-nosakskämpe, f. 13 juni 1852 i
Stockholm, t 16 juni 1930 i Djursholm.
Föräldrar: grosshandlaren Gustaf
Emanuel IV. och Sophie Augusta
Forsgrén. — Genom konditioner, bl. a.
vid Adolf Fredriks folkskola i
Stockholm, började W. tidigt förbereda sig
för lärarinnekallet, och 1875
utexaminerades hon från Högre
lärarinneseminariet. Hon ägnade därefter
några år åt utlandsstudier och var
1877—78 Aftonbladets
pariskorrespondent. Sistn. år grundade hon en
privat flickskola i Stockholm, vid
vilken bl. a. Ellen Key jämte W.
prövade nya pedagogiska metoder. Sko-
lan ombildades 1893 till Stockholms
nya samskola, erhöll 1903
dimissions-rätt och antog 1905 namnet
Whit-lockska samskolan. W. kvarstod som
föreståndarinna till 1918, då hon
överlämnade skolan åt en stiftelse, i
vilken hon själv till sin död var
ordf. Redan från början gick W.
in för en reformerad undervisning,
och många av de pedagogiska nyheter
hon lanserade ha fått sin
genomslags-kraft bevisad av den senare
utvecklingen. Dit höra t. ex. försöken med
elevsjälvstyrelse, föräldradagar,
kon-centrationsläsning och frihet i
ämnesvalet samt omväxlingen mellan
studier och praktiskt arbete. W.
befli-tade sig också om att hos sina elever
grundlägga en god! medborgaranda
och arrangerade i sådant syfte
väckande föredrag samt besök vid
offentliga institutioner. — En ledande
insats gjorde W. som
”rösträttsgene-ral” i kampen för kvinnorösträtten. I
Landsfören. för kvinnans politiska
rösträtt var hon ordf, från starten
21 Svenska män och kvinnor VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
