Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinde, Victor - Vinell, Torsten - Winge, Mårten Eskil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinde
394
Winge
Vinde, Oscar Victor,
tidningsman, f. 23 mars 1903 i Stockholm.
Föräldrar: tapetserarmästaren
Gustaf Oskar Andersson och Ebba
Charlotta Wahlstedt. — V. genomgick
handelshögskola i Paris och
studerade språk i Tyskland, varefter han
inledde journalistisk verksamhet i
franska tidn. och tidskr. År 1924
återvände han till Sverige och knöts
s. å. till Upsala Nya Tidn. Han har
därefter medarbetat i Dagens
Nyheter, Stockholms-Tidn., Nya Dagligt
Allehanda och Sydsv. Dagbladet. För
Göteborgs Handels- ochSjöfarts-Tidn.
var han Pariskorrespondent 1937—
45 och sedan 1946 är han Dagens
Nyheters Pariskorrespondent. Han
lämnar sedan sistn. år också rapporter
från Frankrike till den sv. radion. —
V. är en av den sv. pressens främsta
utlandsreporter. Med gott omdöme
och sinne för proportioner redovisar
han klart och inte utan dramatisk
tillspetsning sina intryck från
politiska oeh andra aktuella händelser.
Hans översikter präglas av saklighet
och kunnighet, vilket också är ut-
Victor Vinde.
märkande för de urval av hans
journalistik, som utgivits i bokform:
”Revolution i Paris” (1935), ”En
stormakts fall” (1941), ”Amerika slår
till” (1943) och ”Nürnberg i
blixtljus” (1946). V:s arbete ”Mitt i
Europa” (1952) är en memoarbok och
Pariskrönika. — Gift 1925 med
Mar-garitha (Rita) Wilson. H. U.
Vinell, Klas Torsten, diplomat,
ekonom, f. 4 jan. 1898 i Stockholm.
Föräldrar: läroverksadjunkten Claes
Alfred V. och Bertha Amanda
Härberg. — V. avlade studentex i
Stockholm 1916, diplomerades från
Handelshögskolan i Stockholm 1919 och
avlade kansliex. 1920. Sistn. år
inträdde han som attaché i
Utrikes-dep. och tjänstgjorde på olika poster,
Torsten Vinell.
huvudsakligen i Förenta staterna
och Sydamerika. Han gjorde sig
snart känd som en framstående
förhandlare vid handläggningar av
kommersiella och handelspolitiska
frågor. Åren 1924—27 var han
byrå-sekr. i Utrikesdep., och 1935 utsågs
han till handelsråd i Berlin. Han
kvarstannade på denna post till 1942,
då han trädde i disponibilitet. År 1941
utsågs han till verkst. dir. för
Sveriges allm. exportfören., vilken post
han tillträdde 1942. — V. har med
sina erfarenheter i handelspolitiska
och ekonomiska frågor kunnat göra
betydelsefulla insatser för den sv.
exportnäringen. Han är led. av Statens
handelskommission (handels- och
industrikommission) sedan 1942. Sedan
s. å. är han led. av Internationella
handelskammarens sv.
nationalkommitté. V. har utgivit ”Svensk
utrikeshandel i kristid” (1943). — Gift
1921 med Greta Bjuw. H. U.
Winge, MårtenEskil, målare,
f. 21 sept. 1825 i Stockholm, f 22 april
1896 i Enköping. Föräldrar: rektorn,
sedermera kyrkoherden Isak Martin
W. och Andrietta Sofia Rothman. •—
W. blev student i Uppsala 1846 och
tjänstgjorde därefter några år i
Stockholm som målargesäll och
posttjänsteman. Parallellt gick han från
1847 på Konstakad. där han 1857
vann k. medaljen för tävlingsämnet
”Karl X Gustaf vid Axel
Oxenstiernas dödsbädd”. S. å. begav han sig via
Dusseldorf till Paris, där han bl. a.
studerade för T. Couture, och
därifrån till Rom, som han lämnade
1863. Efter hemkomsten blev han led.
av Konstakad. 1864, v. prof, i
teckning där 1865 och prof. 1878. Han tog
avsked 1890. År 1877 gjorde han en
ny studieresa till Italien. — I
föräldrahemmet gjorde W. bekantskap
med P. H. Ling och med C. Wahlboms
illustrationer till dennes ”Asarne”,
och det intresse för de fornnordiska
sagorna, som där väckts, blev ett
ledmotiv i W:s konstnärliga alstring.
Han gjorde redan under de första
studieåren en mängd teckningar och
illustrationer över dylika ämnen. I
Paris oeh Rom utförde han ”Kraka”
(1862, Nat. mus.) där Kraka
framställs naken under fisknätet, vilket
var någonting ganska djärvt i den
tidens konst. I Rom målade han också
sin kanske mest kända tavla, den
kolossala kompositionen ”Loke och
Sigyn” (1863, Nat. mus.), där han
med genomskinlig symbolik skildrat
ondskans och godhetens
representanter i sagans gestalter. Efter sin
hemkomst utförde W. en rad stora
kompositioner med fornnordiska motiv,
t. ex. ”Hjalmars avsked av Orvar Odd
efter striden pä Samsö” (1866,
Vänersborgs mus.), ”Ingeborg väntande
Hjalmars återkomst” (1866,
Göteborgs konstmus.), ”Olof Tryggvason
och Sigrid Storråda i Konghäll” (1868,
Örebro mus.), samt den stort anlagda
”Tors strid med jättarne” (1872, Nat.
Mårten Eskil Winge.
Självporträtt 1895 (Konstakademien).
mus.), där han tog upp ett ämne, som
sysselsatt honom redan under
studietiden. Samtiden kallade den sistn.
tavlan en ”storslagen, frisk, äkta
nordisk fantasi”, men en senare kritik
har bl. a. påtalat motsättningen
mellan det monumentala formatet och en
teknik, som passar för en stafflitavla.
Ännu vid sin död var W. sysselsatt
med en komposition över ämnet
”Asarnes invandring”, där man ser de
ljusa invandrarnas möte med den
mörka urbefolkningen. Den tio meter
breda duken blev aldrig fullbordad.
(En skiss finns i Konstakad.). Utom
de nämnda huvudverken utförde W.
en mängd teckningar och skisser samt
smärre kompositioner över likartade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
