Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Winge, Torsten - Wingquist, Sven, industriman, uppfinnare, se nedan - Wingqvist, Wingquist, Vingqvist, släkt - 1. Wingqvist, Lars - 2. Wingquist, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wingqvist
396
Wingquist
snedvridne barberaren Ström i Hj.
Bergmans ”Markurells i Wadköping”.
Men också för den älskvärda
godmodigheten, välviljan och humorn har
W. funnit levande uttryck, ss. i
Con-nellys ”Guds gröna ängar”, där W:s
oförliknelige Noak blev en naiv, lätt
beskäftig pråmskeppargestalt med ett
religiöst barnasinne av rörande
äkthet. Drastisk komik lade han i dagen
när han spelade orgeltramparen i
Birger Sjöbergs ”Kvartetten som
sprängdes”. Av klassiska roller har
W. med fin inlevelse och originalitet
spelat bl. a. narren i Shakespeares
”Kung Lear”, där han lät
bitterheten och melankolien överväga, Proba
i Shakespeares ”Som Ni behagar” och
Thomas Diafoirus i Molières ”Den
in-billningssjuke”. Som operettartist
har W. med livligt bifall framträtt
som Jupiter i ”Orfeus i underjorden”.
— Ogift. O.W.
Wingquist, Sven, industriman,
uppfinnare, se nedan.
Wingqvist, Wingquist,
Ving-q v i s t, släkt från Södra Vings skn
i Älvsb. län. Äldste kände stamfadern,
bonden Per i Stommen i Äspereds skn,
Älvsb. län, som levde i slutet av
1600-och början av 1700-talet, blev farfars
far till hemmansägaren på Räfsered,
Södra Vings skn, rusthållaren Håkan
Persson (f. 1765, f 1840). Bland
dennes söner, vilka efter födelsesocknen
antogo släktnamnet W., märkas
hemmansägaren på Räfsered och
Arnäs-holm i Älvsb. län Jonas W. (f. 1800,
f 1872) och lantbrukaren Johannes
W. (f. 1802, f 1858), från vilka
släktens nu levande två huvudgrenar
härstamma. En son till Jonas W. var
fabriksidkaren Lars W. (W. 1). Till
den yngre släktgrenen hörde
Johannes W:s söner kyrkoherden i
Sä-restad i Skarab. län,
kontraktsprosten Johan Herman W. (f. 1837, f
1921) och stationsinspektoren Sven
Daniel W. (f. 1844, j- 1918), far till
dir. Sven Wingquist (W. 2).
1. Wingqvist, Lars Johan,
industrimän, f. 22 febr. 1835 på Räfsered,
Södra Vings skn, Älvsb. län, f 2 juni
1900 i Fritsla skn, samma län.
Föräldrar: hemmansägaren Jonas W. och
Brita Maria Ekelund. — Efter
genomgången folkskola och några
klasser i Skara läroverk fick W.
anställning i en specerihandel i Göteborg.
Är 1855 återvände han till sin
hemtrakt och arbetade där hos
fabrikören Sven Andersson i Kinna, vilken
försåg gårdfarihandlarna med
textilvaror. I samband med sitt giftermål
inköpte W. Fritsla Stom i Fritsla skn
och upprättade där 1860 en egen
handvävnadsaffär. Under
nordamerikanska inbördeskriget 1861—65
inköpte han stora mängder bomullsgarn
och gjorde vid den följande
prisstegringen stora vinster. Därefter köpte
han Fritsla såg och anlade där 1874
ett mekaniskt väveri, som blev ett av
de största i landet. Bland hans
förnämsta tillverkningar voro
bolster-var. Genom förbindelser med ett
handelshus i Hamburg utfördes hans
varor till Asien och Afrika. — W. var
led. av Första K. 1892—94 och
tillhörde där det protektionistiska
majoritetspartiet. — Gift 1860 med
Lovisa Olausdotter. J. H.
2. Wingquist, Sv en Gustaf,
industrimän, uppfinnare, f. 10 dec. 1876 i
Hallsberg, Örebro län, f 17 april 1953
i Ulricehamn. Föräldrar:
stationsinspektoren Sven Daniel W. och Anna
Justina Gabriella Lundberg. Kusins
son till W. 1. — W. utexaminerades
1894 från Örebro tekn. elementarskola
och genomgick 1894—95 John
Len-nings vävskola i Norrköping. Efter
studier i Förenta staterna inträdde
han i Lotsverket och var därefter
1896—99 anställd vid Jonsereds
fabrikers ab. i Jonsered nära Göteborg.
Ären 1899—1907 var han
driftsingenjör vid Gamlestadens fabrikers ab. i
Göteborg och företog för detta bolag
studieresor till olika europeiska
länder. — Under sitt arbete vid
Gamlestadens fabriker fördes W. in på den
bana, som skulle leda till hans mest
betydande gärning, skapandet av en
inhemsk kullagerindustri. De dåtida
kullagren voro enligt hans
uppfattning behäftade med avsevärda
brister, och de utländska fabrikanterna
betingade sig långa leveranstider. W.
ville därför konstruera en bättre
lagertyp och om möjligt starta en sv.
kullagertillverkning. Han fann
förståelse för dessa planer hos sina
chefer vid Gamlestadens fabriker, vilka
satsade pengar på hans experiment
och ställde fabriksutrymmen till
förfogande. På hösten 1906 var han
färdig med sin första lagerkonstruktion,
ett enradigt kullager utan lokal
ifyll-ningsöppning. För den fortsatta
kullagertillverkningen bildades 1907 ett
särskilt bolag, ab. Sv.
kullagerfabriken (SKF), med säte i Göteborg. W.
blev det nya företagets verkst. dir.
och kvarstod i denna befattning till
1919. Från 1907 var han led. av styr,
för SKF och från 1938 ordf, i styr.
— W. konstruerad) redan 1907 sitt
berömda sfäriska kullager. Denna
uppfinning ledde kullagertekniken in
på nya vägar och blev avgörande för
SKF:s utveckling. I början av
1930-talet gav W. uppslaget till ännu en
lagertyp, nämligen ett nytt sfäriskt
kullager, som SKF lanserade 1935. I
enlighet med sin uppfattning att den
sv. mekaniska industrien bör inrikta
sig på att tillverka kvalitetsproduk-
ter, om den vill göra sig gällande på
världsmarknaden, vidtog han inom
SKF en rad betydelsefulla åtgärder.
Då de importerade kulor, som bolaget
till en början använde, icke fyllde
hans anspråk på måttnoggrannhet,
genomdrev han 1910, att SKF
startade en egen kultillverkning. På hans
förslag inrättade SKF 1912 ett
forskningslaboratorium med uppgift att
utexperimentera bättre kullagerstål,
och då det visade sig nödvändigt att
noga kontrollera alla faser av
stål-framställningen, tog W. 1916
initiativet till SKF:s förvärv av ett eget
stålverk, Hofors bruk i Gästrikland.
— Det av W. konstruerade sfäriska
kullagret sparar både kraft och
smörjmedel; därigenom har det
kommit till allmän användning inom
många områden av maskintekniken.
Sfäriska kullager äro sedan länge en
viktig exportvara för vårt land och
ha helt slagit igenom på
världsmarknaden. SKF, som även har gjuterier
och mekaniska verkstäder i
Katrineholm sedan 1916 och fabriker i
England, Frankrike, Förenta staterna
m. fl. länder samt en
världsomspännande försäljningsorganisation, har
genomgått en snabb och storartad
utveckling; aktiekapitalet, som 1907
var 110 000 kr., uppgick vid W:s
avgång som verkst. dir. 1919 till 84
milj. kr. — Som chef för SKF gav W.
många prov på sitt starka sociala
intresse. Han införde semester med full
lön redan 1913 och försäkring mot
olycksfall i tjänsten långt innan
lagbestämmelser- därom kommo till.
Mycket tidigt började bolaget på hans
förslag regelbundet avsätta
betydande belopp till en pensionsfond. Är
1916 donerade W. 200 000 kr. till de
anställda vid SKF:s anläggningar i
Göteborg, och 1926 överlämnade han
och hans maka till dem som gåva den
i Hakefjorden belägna Lilla Brattön,
avsedd till rekreationsort under
sommaren. — W. var ordf, i styr, för ab.
Bofors 1917—32 och 1937—46. I
samband med den politiska och
ekonomiska krisen i början av 1930-talet
övertog han ledningen av detta
företag och var dess verkst. dir. 1933—36;
under denna tid konsoliderades
bolaget. Genom att understödja
experimentarbetet bidrog W. till
konstruktionen av flera nya, märkliga
kanontyper. Resultatet av hans arbete blev
en genomgripande omorganisation
och en omfattande utbyggnad, och det
var i hög grad tack vare hans
insatser, som företaget kunde motsvara de
oerhörda anspråk, som ställdes på det
i samband med den sv. krigsmaktens
materielupprustning under det andra
världskriget. — W. var styr.-led. i
Sveriges industriförb. 1913—38 och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
