Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wohlin, Nils - Wold, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wohlin
421
Wold
lins univ. blev W. fil. kand. 1901 och
fil. lic. 1903 i Uppsala. Han var sekr.
i emigrationsutredningen 1907—10,
blev docent i politisk ekonomi 1908,
i statistik 1912 samt fil. dr 1913, allt
vid Stockholms högskola. Ären 1916
—30 var han prof, i statistik i
Uppsala, 1930—46 generaldir. och chef
för Tullverket. Han blev led. av
Lant-bruksakad. 1911 och av Vet. akad.
1918. — W. avlade sin lic.-ex. i
matematik men kom bl. a. genom påverkan
av agrarekonomen M. Sering i Berlin
att inrikta sina forskningar på
jordbrukets rättsliga och ekonomiska
förhållanden. Bland hans skrifter på
detta område märkas ”Torpare-,
back-stugu- och inhysesklasserna” (1908),
”Den jordbrukande befolkningen i
Sverige 1751—1900” (1909) och
”Faran af bondeklassens
undergräfvan-de” (1910), alla utgörande bilagor till
emigrationsutredningens betänkande,
samt den omfångsrika drsavh. ”Den
sv. jordstyckningspolitiken i de 18 :e
och 19:e århundradena” (1912).
Bevarandet av en besutten oeh rotfast
bondebefolkning framstod för W. som
vår tids centrala samhällsproblem,
vars lösning han emellertid främst
väntade sig genom en brytning hos
folket självt med den
individualistiska strömning, som lett till
gårdarnas styckning och jordens kommer-
Nils Wohlin.
sialisering. Genom stöd åt
jordbrukets sammanslutningar samt en
förändrad arvslagstiftning kunde
samhället dock influera utvecklingen. För
att minska jordbrukets genom
utlösning av arvingar åsamkade
improduktiva skuld framlade W. 1937
förslag till skiftesfördel för övertagare
av familjegårdar, som dock ej lett
till någon lagändring. W:s
utpräglade nationalism tog sig ett
karakteristiskt uttryck i den mycket
uppmärksammade uppsatsen ”Vad många
sv. nationalister tänka” (Sv. tidskr.
1916), där han energiskt hävdar
Sveriges möjlighet att på egen hand
forma sin livsstil och bestämma om
sin framtida utveckling. Hans
opposition mot överskattningen av
Tysklands kultur och politik är här skarpt
markerad. — W:s
samhällsvetenskapliga insikter togos i anspråk
för ett ovanligt stort antal
utredningar, spec. rörande
jordegendomsförhållanden och jordbruksproblem.
Bl. a. utredde han 1910—14
jordbrukets inrikes avsättningsförhållanden,
var 1919—23 led. av
jordkommissionen samt tull- och traktatkommittén,
1934—35 ordf, i
jordbrukskreditutredningen och 1935—38 ordf, i
befolk-ningskommissionen. Han var led. av
Första K. 1919U—28, varunder han
intog en bemärkt ställning inom
Jordbrukarnas fria grupp och
Bondeförbundet. Han var handelsminister i
Tryggerska ministären 1923—24;
1925—27 var han v. ordf, i
bevillningsutskottet. Som motståndare till
1927 års skolreform utträdde han ur
Bondeförbundet och tillhörde därefter
som högerman Andra K. 1929—31.
Han ingick 1928 som finansminister
i Lindmans ministär men tvangs i
juni följ, år till avgång efter en
konflikt med riksdagsmajoriteten,
orsakad av W:s åtgärd att eftei- Allm.
sparbankens krasch låta fyra
privatbanker genomgå den statsägda
Jord-brukarbankens portfölj. Ären 1932—
42 tillhörde W. ånyo Första K.
Härunder skiftade han åter parti, anslöt
sig till 1933 års kriskompromiss och
återvände till Bondeförbundet. Som
ordf, i befolkningskommissionen
medverkade han aktivt vid 1930-talets
socialreformatoriska genombrott. Vid
nedrustningskonferensen i Geneve
1932 och vid Nationernas Förbis förs.
1932—35 var han sv. delegat. — W.
utgav i ungdomen diktsamlingarna
”Oro” (1903) och ”öde-år” (1904), i
vilka bl. a. en viss nietzscheansk
påverkan kan märkas. Det fanns ett
starkt drag av självhävdelse i hans
kynne, varmed de många kriserna i
hans politiska liv ägde samband.
Någon vacklan i de för honom väsentliga
frågorna betydde dessa icke, men de
riktpunkter han fixerat sammanföllo
ej med något politiskt partis.
Nationell romantik gick hos W. samman
med social verklighetssyn. Med sin
ofta patetiska förkunnelse räknades
han till riksdagens främsta talare,
dock mindre stark i repliker än i
angrepp. — Gift 1) 1909—19 med
Gretchen Clara Gunilla Magnell; 2) 1927
—35 med fil. dr Margit Cassel (bd 2
s. 50); 3) 1937—42 med med. dr
Elle-nor Andrea Andreen (bd 1 s. 106). —
Dotter till W. är konsultativa
stats
rådet fil. kand. Ulla Gunilla
Lindström (f. 1909). S. Sw.
Wold, Her m an Ole Andreas,
statistiker, f. 25 dec. 1908 i Skien, Norge.
Föräldrar: köpmannen Edvard W.
och Betzy Omberg. — W. avlade
stu-dentex. i Skara 1927 och blev vid
Stockholms högskola fil. kand. 1930,
fil. lic. 1933 och efter disp. 1938 fil.
dr 1939. Han var 1932—37 amanuens
vid högskolan, blev 1938 docent i
för-säkringsmatematik och matematisk
Herman Wold.
statistik där samt är sedan 1942 efter
kallelse prof, i statistik vid Uppsala
univ. Ären 1932—35 var han även
anställd i Försäkringsab. Fylgia och
1936—43 i Landsbygdens
försäkringsbolag, båda i Stockholm. För studier
och gästföreläsningar har han besökt
de flesta europeiska länder samt
Förenta staterna, och under ett halvår
1949—50 föreläste han vid nio univ.
i Främre Indien. W. var
specialsakkunnig inom 1938 års
jordbruksutred-ning och led. av 1945 års
socialvetenskapliga forskningskommitté samt
1950—52 led. av Statens
samhällsvetenskapliga forskningsråd. Är 1948
blev han led. av internationella
statistiska inst. och 1950 rådsled. i
Eco-nometric Society. — W. har utfört
undersökningar inom skilda
statistiska områden. Till
sannolikhetskalkylen och den teoretiska statistiken
höra hans matematiska arbeten, ss.
drsavh. ”A Study in the Analysis
of Stationary Time Series” (1938;
2:a uppl. 1954). Inom den
tillämpade statistiken har han bl. a.
utgivit ”Mortality Variations in
Sweden” (1935, tills, med H. Cramér) och
”Fruktsamhet utom äktenskapet och
under äktenskapets första månader”
(1941) m. fl. befolkningsstatistiska
skrifter samt en undersökning
rörande vissa jordbruksproblem,
”Efterfrågan på jordbruksprodukter och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
