Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wästfelt, ätt - Västhagen, Nils - Wästlund, Georg - Wöhler, Willy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västhagen
456
Wöhler
K. 1892—93 men spelade ingen mera
framträdande politisk roll. — Flera
medl. av ätten skriva namnet
West-feldt, andra Westfelt.
Västhagen, Nils Evert
Benjamin, företagsekonom, f. 24 okt. 1906
i Malmö. Föräldrar: lantbrukaren
Per Nilsson och Johanna Ahlström.
■—• V. blev student i Malmö 1924,
utexaminerades från Hälsingborgs
han-delsgymnasium 1926, avlade
handels-lärareex. vid Handelshögskolan i
Göteborg 1928 och blev där ekonomie mag.
1937, ekonomie lic. 1949 samt
ekonomie dr och docent i
företagsekonomi 1950. Han hade lärartjänst vid
olika handelsskolor 1928—40. Åren
1940—54 var han lektor i
handelstek-nik med ekonomisk geografi,
författ-ningslära och nationalekonomi vid
Högre tekn. läroverket i Malmö och
samtidigt lärare i bokföring och
företagsekonomi vid Lunds univ. Efter
att från 1951 ha uppehållit
professuren är V. sedan 1954 prof, i
företagsekonomi vid Handelshögskolan i
Stockholm. Bland hans uppdrag
märkes, att han 1949—50 var ordf, i
Lunds studentkårs konviktorium och
1953 tillkallades av finansministern
som expert i
företagsbeskattnings-kommittén. —• V:s skrifter behandla
företrädesvis företagsekonomiska
ämnen. Särskilt må nämnas
”Affärsbok-föringens grunder” (1945; 3:e uppl.
1953), ”Industriell kostnadsberäkning
och bokföring” (1946, tills, med L.
H. Skare; 3:e uppl. 1954, tills, med
L. H. Skare och S.-E. Johansson),
”Inkomst- och utgiftsbegreppen i
för-valtningsbokföring och
affärsbokfö-ring” (1950, drsavh.) och ”De fria
avskrivningarna 1938—1951. 1.
Industrin” (1953). Därjämte har V.
författat uppsatser i fackpressen. — Gift
1930 med Agnes Marianne Rae. S. L.
Wästlund, Karl Georg, tekniker,
f. 11 jan. 1905 i Karlstad. Föräldrar:
byggmästaren Olof W. och Elin Sofia
Augustsson. — W. avlade studentex.
i Karlstad 1924, utexaminerades från
Tekn. högskolan 1928 och blev
tekno-logie dr där 1934. Han hade 1928—29
anställning vid ab.
Vattenbyggnads-byrån i Stockholm, tjänstgjorde
samtidigt 1929 som bitr. sekr. vid Sv.
vat-tenkraftfören. och var därjämte vid
Tekn. högskolan 1928—36 assistent i
mekanik samt 1929—36 förste
assistent i byggnadsstatik. År 1934 blev
han docent i sistn. ämne. W. var kon-
struktionschef vid ab. Skånska
ce-mentgjuteriet i Malmö 1936—41 oeh
är sedan sistn. år prof, i brobyggnad
vid Tekn. högskolan. Därjämte blev
han 1942 chef för tekn. avd. vid Sv.
forskningsinst. för cement och betong,
Stockholm, och sedan 1946 är han
inst:s föreståndare. Han bedrev
jordstatiska studier vid Technische
Hoch-schule i Wien 1932 och har dessutom
studerat bl. a.
vattenkraftanläggningarna i Tyskland och Schweiz samt
betongforskningen i Förenta staterna. —
W. har i sin forskning huvudsakligen
behandlat spörsmål rörande cement
Georg Wästlund.
och betong. Han har publicerat ett
tjugotal skrifter, bland vilka märkas
”Untersuchungen über die Festigkeit
von Beton bei Belastungen ...”
(drsavh., 1934), ”Om armering av
vin-kelformade betongkonstruktioner”
(1935), ”Om silotryek” (1939),
”Säkerhetsproblemet i byggnadskonsten”
(1940) och ”Buckling of Webs in deep
Steel I-Girders” (1947, tills, med S.
G. A. Bergman). W. är led. av
direktionen för Statens geotekniska inst.
sedan 1944, led. av presidiet och tekn.
rådgivare i internationella fören. för
bro- och byggnadskonstruktioner
sedan 1947 samt var ordf, i Sv.
betong-fören. 1948—51 och v. ordf, i Sv.
tek-nologfören. 1951—54. Sedan 1955 är
han inspektor vid studentkåren vid
Tekn. högskolan. Han invaldes i Ing.
vet. akad. 1945 och blev teknologie
he-dersdr i Wien 1952. — Gift 1928 med
Barbro Frida Elise Heuman. S. L.
Wöhler, Wilhelm (Willy)
Heinrich Georg, naturskyddare, f. 22 febr.
1848 i Schwerin, Mecklenburg,
Tyskland, f 12 nov. 1927 i Klintehamn,
Klinte skn, Gotland. Föräldrar:
godsägaren Hellmuth Friedrich W. och
Henriette Störzel. — W. kom 1854
till Gotland, där föräldrarna inköpt
egendomen Klintebys nära
Klintehamn, vilken han själv övertog vid
unga år. Han gjorde stora
planteringar bl. a. på Klinteberget. I slutet av
1890-talet flyttade W. till
Klintehamn, där han anlade Varvsholms
pensionat och även var verksam som
försäkringsinspektör. -—■ W. kom
tidigt att intressera sig för
Karlsöar-nas märkliga natur och djurliv. Vid
hans inventering 1880 av det fordom
rika men genom jakt och
äggplundring snabbt decimerade
fågelbeståndet på Stora Karlsö funnos av
alkfåg-larna ungefär 20 sillgrisslor och 200
tordmular. Han beslöt rädda det
hotade fågellivet, och på hans initiativ
stiftades s. å. Karlsö jagt- och
djur-skyddsfören:s ab., som vanligen
kallas Karlsöklubben och är vårt lands
första naturskyddsfören. W. blev där
verkst. dir. och var under årtionden
klubbens allt i allo. Till en början
hade klubben blott jakträtt på ön,
men sedan 1887 äger den nästan hela
ön. För djurskyddet arbetade W. med
outtröttligt intresse, och
naturfred-ningen gav fort resultat. Sjöfågeln
ökades hastigt i antal, och
alkfåglar-na torde nu uppgå till över 100 000.
Genom utegångsfårens förvisande från
ön ha örterna, bl. a. orkidéer, fritt
fått utvecklas, och W. utplanterade
lövträd och buskar. För jakt införde
han harar. År 1887 upptäckte han
kulturlagren efter
stenåldersbosätt-ning i grottan Stora Förvar. W.
publicerade i olika tidskr. och i den av
honom redigerade ”Stora Karlsö”
(Karlsöklubbens minnesskrift 1915)
uppsatser om ön och dess natur, och
han föreläste landet runt över dessa
ämnen. — Det är W:s förtjänst, att
livet på Östersjöns enda fågelberg har
räddats. Tack vare honom har Stora
Karlsö bevarats som ett enastående
naturminnesmärke och utgör nu en
stor turistisk sevärdhet. För sin
insats erhöll han 1924 Sv.
naturskydds-fören:s Starbäeksmedalj. — Gift 1876
med Eva Marie Carolina Berlitz. —
Litt.: V. Johansson,
”Karlsöklubben. Minnesskrift 1948” (1949). S.L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
