Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wästberg, Erik - 1. Västberg, Mauritz - 2. Västberg, Disa - Wästfelt, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västberg
455
Wästfelt
dir. i ab. Rekolid, som han grundade
för att på uppdrag av de amerikanska
mormonerna utföra en mikrofilmning
av kyrkoböcker, bl. a. svenska; detta
arbete började 1948. •— W. var en
elegant stilist och en skicklig
polemiker. Urval av hans kåserier har
utkommit i bokform, ”Kring...”
(1952) och ”Skördetid” (postumt
1955, med förord av sonen Per W.).
Goda prov på hans yrkesutövning äro
dessutom hans snabbporträtt av sv.
samtida: ”Svenska herrar” (1934) och
”Tjugofyra herrar” (1939). Ett annat
av hans specialområden var det
ekonomiska reportaget, gärna
kompletterat med historiska synpunkter; i
bokform har utkommit ”Det svenska
trädramat” (1942). I övrigt utgav W.
”Gustaf Dalén” (1938; 2:auppl. 1954)
och ”Hur svenska folket lever” (1941).
•—■ Gift 1932 med Greta Edeline
Hirsch. —• En son till W. är förf.
Per Erik W. (f. 1933), vilken 1949
debuterade som skönlitterär förf, med
novellsaml. ”Pojke med såpbubblor”;
han har senare utgivit lyrik- och
prosavolymen ”Enskilt arbete” (1952)
och romanen ”Ett gammalt
skuggspel” (s. å.). U. D.
1. Västberg, Johan Mauritz,
tidningsman, politiker, f. 17 sept.
1886 i Sandviken. Föräldrar:
hyttarbetaren Jan-Erik Westberg och
Anna Matilda Södersten. —■ Redan
vid elva års ålder sattes V. i
förvärvsarbete vid Sandvikens jernverk, där
han stannade till 1906. På grund av
sin medverkan vid bildandet av en
fackfören. fick han då avsked från sin
anställning. Han bevistade den första
vinterkursen vid Brunnsviks
folkhögskola 1906—07, var medarb. i
Arbetarbladet, Gävle, 1906—08, i
Hudiksvalls Nyheter 1908—09 och i Nya
Samhället, Sundsvall, 1911—-18;
därefter var han sistn. tidn:s chefred, till
1933. I Social-Demokraten resp.
Mor-gon-Tidn. var han facklig red. 1933—■
40 och politisk medarb. 1940—51.
Han var led. av Andra K. 1922—32
och av Första K. 1933—40 samt
tillhörde 1925—36 den
socialdemokratiska partistyr. —■ V. har varit en
av den norrländska arbetarrörelsens
mest verksamma agitatorer. Redan
som ungdomsklubbist genomförde han
en fotvandringsturné på mer än
tvåhundra mil genom övre Norrland, och
särsk. bland Medelpads sågverks- och
industriarbetare har han bildat
talrika fackfören. och
arbetarkommuner. Minnena från arbetarrörelsens
kampår ha varit ett ofta
återkommande tema i hans journalistik. Som
porträttör har han framträtt i
”Politiker och partigängare” (1936) och
”Kata Dalström” (1951). — Gift 1911
med förbundsordf. Disa V., f. Ögren
(V. 2). S. Sw.
2. Västberg, Rebecka Desideria
(Disa), politiker, f. 17 maj 1891
i Njurunda skn, Medelpad.
Föräldrar: sågverksarbetaren Carl Gustaf
Ögren och Greta Kristina Åström.
— V. anslöt sig 1903 till
Godtemp-larorden och 1911 till
Socialdemokratiska arbetarpartiet. Under den tid
hennes make var red. för Nya
Samhället i Sundsvall, innehade hon
kommunala uppdrag där, bl. a. som
stadsfullmäktig 1919—23 och
landstings-led. 1922—23. Redan före bildandet
av Sveriges socialdemokratiska
kvin-noförb. 1920 hade V. gjort en
betydande insats i organisationsarbetet
bland kvinnorna. Hon var ordf, i
Medelpads socialdemokratiska
kvinno-distrikt 1917—28, blev sistn. år led.
av kvinnoförb:s styr, och var 1936—
52 förbundsordf. samt ansvarig
utgivare för tidskr. Morgonbris. V.
tillhörde befolkningskommissionen 1936
—38, tjänstepliktskommittén 1939
och flyktinghjälpskommittén 1940
samt blev led. av
Arbetsmarknadskommissionen 1940,
Arbetsmarknads-styr. 1948 och rådgivande nämnden
för den sociala
hemhjälpsverksamhe-ten 1944. Sedan 1941 tillhör hon
Disa Västberg.
Andra K. — V. har såväl i
befolkningskommissionen som i riksdagen i
främsta rummet sökt tillvarataga de
arbetande kvinnornas intressen. Hon
har sålunda motionerat om
effektivi-sering av den förebyggande
mödra-och barnavården, om anslag till
skol-barnsbespisning, förbättrad
förlossningsvård, dagvårdsinstitutioner för
barn m. m. Hon har även framträtt
som författarinna med böckerna ”Och
Lena tog ordet” (1934) samt ”Och
Lena går vidare” (1936), skildrande
en arbetarkvinnas karriär. Med
an
ledning av V:s 60-årsdag utgavs
festskriften ”Socialdemokratisk
kvinno-gärning” (1951).. — Gift 1911 med
redaktören Mauritz Västberg (V. 1).
S. Sw.
Wästfelt, vitt utgrenad ätt, vars
äldste kände medl., kämnären i
Stockholm Anders Eriksson Westeman (f
1666), var född i Kungs-Barkarö skn,
Västmanl. län. Hans son,
häradshövdingen i Bobergs m. fl. härader i
Östergötland Anders Westeman (f. 1652,
t 1705), slutligen lagman på Gotland,
adlades 1681 med namnet W. En äldre
son till honom, över jägmästaren i
Närke och Värmland,
överstelöjtnanten Gustaf W. (f. 1686, f 1752), blev
farfar till ryttmästaren Per Gustaf
W. (f. 1783, t 1830), från vilken den
i Förenta staterna bosatta ättegrenen
härstammar. En yngre son till
lagmannen Anders W., kaptenen vid
Jönköpings reg., bergsrådet Nils W.
(f. 1698, f 1769), blev far till
löjtnanten vid Adelsfanereg. Johan
Fredrik W. (f. 1741, j- 1788), från vilken
de flesta nu i Sverige levande medl.
av ätten härstamma. Hans äldste son,
löjtnanten vid Västgöta kavallerireg.
Nils Fredrik W. (f. 1765, f 1825),
blev far till översten och chefen för
Älvsborgs reg., generalmajoren i
armén Ludvig Henrik Benjamin W. (f.
1807, f 1889). Hans kusin,
godsägaren och domänintendenten, översten
och chefen för Skaraborgs reg.
Alexander Johan W. (f. 1811, f 1892), blev
led. av Lantbruksakad. 1858. En annan
son till löjtnanten Johan Fredrik W.,
överauditören vid Västmanlands reg.
Otto Didrik W. (f. 1777, t 1836), blev
far till förste livmedikus, med. dr
Gerhard W. (f. 1828, f 1899), vars äldre
bror, överstelöjtnanten i armén
Fredrik Filip W. (f. 1825, t 1895), blev
far till ingenjören och uppfinnaren,
föreståndaren för lantbruksskolan i
Kallersta i Östergötland Axel Ulrik
W. (f. 1863, f 1929); dennes barn i
äktenskapet med Agnes Louise
Nat-horst (f. 1867, f 1914) ha antagit
namnet Nathorst-Westfelt. En yngre
son till löjtnanten Johan Fredrik W.
var majoren i armén Carl Jakob
Adolf W. (f. 1781, f 1839). Dennes
äldste son var regementsläkaren vid
Svea livgarde, förste livmedikus
Fredrik (Fritz) Adolf W. (f. 1809, j- 1881).
Sonson till honom var verkst. dir. för
ab. Separator Axel Oscar Adolf W. (f.
1881, f 1951). Majoren Carl Jakob
Adolf W:s yngste son var
landshövdingen i Västerb. län Axel Georg W.
(f. 1821, f 1901), som gjorde en
betydande insats för jordbrukets höjande
inom sitt län och särskilt sökte
främja mejerihanteringen och beredningen
av den s. k. Västerbottens fetost eller
Burträskosten. Han var led. av Andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
