Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Åkerman, Johan - 7. Åkerman, Richard - 1. Åkerman, Assar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerman
507
Åkerman
Johan Åkerman.
kulteten. Ä. erhöll Oscar II :s
stipendium för år 1939 och utnämndes efter
kallelse till prof, i nationalekonomi
med finansrätt vid Lunds univ. 1943
samt 1947 till förste innehavare av en
sv. univ.-professur i nationalekonomi
vid filosofisk fakultet (Lund). Å. var
anställd som ekonomichefens assistent
vid ab. Bofors civiltillverkning 1918
—19, vid General Electric Co., Lynn
works, 1920 och som bitr. sekr. i
kommittén för ekonomisk
upplysningsverksamhet (Kommerskollegium och
Utrikesdep:s handelsavd.) 1922—23.
Under 1928—32 fungerade han som
Sveriges industriförbis
nationaleko-nomiske expert, då han bl. a.
grundläde dess produktionsindex. — År
1931 kallades Å. till stiftande led. av
Econometric Society (fellow 1950).
Han är sedan 1943 led. av styr, för
Ekonomisk tidskr. — Å. har grundat
nationalekonomiska inst. i Lund
(1947). I sin forskning har han
framför allt strävat efter helhetssyn på de
ekonomiska problemen och har jämte
sina främsta lärjungar särskilt
betonat de strukturella och institutionella
förändringarnas betydelse. Denna
riktning inom nationalekonomin har
betecknats med termen ”Lundaskolan”.
Åis drsavh. ”Om det ekonomiska
livets rytmik” (1928) är en
ekonomet-risk analys av sambanden mellan
säsongvariationer, kon j unkturv
äxling-ar och sekulära förändringar. Denna
tankegång återfinnes även i
”Ekonomiskt framåtskridande och
ekonomiska kriser” (1931; även engelsk,
tysk och finsk uppl.). Till samma
område hör ”Konjunkturteoretiska
problem” (1934). Olika metodproblem —
bl. a. om sambandet mellan teori och
verklighet — ha behandlats i
”Ekonomisk kausalitet” (1936), ”Das
Problem der sozialökonomischen
Synthe-se” (1938), ”Ekonomisk teori, I: De
ekonomiska kalkylerna” (1939) och
”Ekonomisk teori, II: Kausalanalys
av det ekonomiska skeendet” (1944;
belönad med Vet. akadis Arnbergska
pris; även fransk uppl.: ”Structures
et Cycles Éeonomiques”, Paris 1955),
”Nationalekonomiens utveckling”
(1951) samt i ett stort antal artiklar
i ledande in- och utländska
facktid-skr. I ”Ekonomiskt skeende och
politiska förändringar” (1946) har Å.
väckt problemet om sambandet
mellan ekonomiska konjunkturer och
politiska valresultat. — Å:s strävan
efter en samhällsvetenskaplig
helhetssyn kommer även till uttryck i
essaysamlingarna ”Industrialism och
kultur” (1931), ”Från krig till fred”
(1945) och ”Politik och ekonomi i
atomålderns värld” (1954). ■— Bland
övriga arbeten märkas ”Det
industriella Amerika under fredskrisen”
(1921) och ”En svensk
konjunkturindex 1913—1922” (1922) samt ”Det
ekonomiska läget” (Sveriges
industri-förb. 1928—32), som innehåller en av
de få korrekta prognoserna om den
amerikanska konjunkturkrisen 1929.
— Å. har verkat för ett vidgat
samarbete mellan de olika
samhällsvetenskaperna och startade 1946
skriftserien Samhällsvetenskapliga studier
(Lund; huvudsakligen doktorsavh:ar)
samt har flitigt deltagit i debatten
rörande den samhällsvetenskapliga
undervisningens och forskningens
utformning, bl. a. i
”Samhällsvetenskaplig forskning” (1944) jämte ett
flertal tidskr.-artiklar. — Gift 1923
med Hildur Solveig Brekke från
Norge. H.
Richard Åkerman.
7. Åkerman, Richard Oskar
Roger, arméofficer, f. 6 juli 1898 i
Stockholm. Son till Å. 4. —• Å. blev efter
officersex. 1918 följ, år fänrik vid
Svea artillerireg., genomgick
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1920—21
och Krigshögskolan 1925—27 samt
utnämndes 1931 till kapten vid
Generalstaben. Han blev major i
generalstabskåren 1939. Vid det finska
vinterkrigets utbrott s. å. trädde Å. i
finsk tjänst som major (senare
överstelöjtnant) vid Sv.
frivilligkåren, där han omhänderhade
ledningen av underhållstjänsten vid kåren
och därefter tjänstgjorde som
stabs-chef vid den sv. gruppstaben i
Rovaniemi. Efter återgång i sv. tjänst 1940
blev Å. lärare i strategi vid
Krigshögskolan samt utnämndes 1941 till
överstelöjtnant och 1942 till chef för
Krigshögskolan. Han blev 1943 överste
och 1946 chef för östgöta
luftvärns-reg. samt utnämndes 1948 till överste
vid flygvapnet och inspektör för
luftbevakningen. Generalmajor och chef
för Försvarsstaben blev han 1951. -—
Å. är en mångsidigt utbildad officer
med övervägande modern inriktning.
Bland hans insatser som
försvarsstabschef märkes främst den
framträdande befattning han haft med
utarbetandet av det förslag till
riktlinjer och kostnader för det framtida
sv. försvaret, som av
överbefälhavaren framlades hösten 1954. —• Å. blev
led. av Krigsvet. akad. 1942. — Gift
1920 med Alma Ragnhild Thyra
Sel-lén. K.
1. Åkerman, Assar Emanuel,
jurist, politiker, f. 28 okt. 1860 i
Gärds-lövs skn, Malmöh. län, f 28 okt. 1936
i Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Axel Johan Å. och Margaretha
Christina Borg. — k. avlade mogenhetsex.
i Lund 1879 och blev jur. utr. kand,
vid univ. där 1884. Efter fullgjord
tingstjänstgöring inträdde han i Svea
hovrätt, där han blev fiskal 1890 och
assessor 1892. Åren 1897—1900
innehade han ord. revisionssekr.-tjänst.
Han utnämndes 1900 till
häradshövding i Norrvikens domsaga i
Bohuslän, erhöll 1912 transport till Hall,
läns s. domsaga och tjänstgjorde där
till 1930. — Sedan Å. som sakkunnig
deltagit i förarbetena till en planerad
arbetsavtalslagstiftning och 1907
blivit sekr. i
ålderdomsförsäkringskom-mittén, mottog han följ, år
kandidatur för det liberala partiet och
invaldes i Andra K. Han uppträdde där
på partiets vänsterflygel och tog
under storstrejken parti för
arbetar-sidan. Då han med anledning härav
förbigicks vid kand.-nomineringen i n.
Bohuslän inför valet 1911, begärde
han omedelbart utträde ur Frisinnade
landsfören., varefter han uppställdes
och valdes av socialdemokraterna som
vänstervilde. Å. tillhörde Andra K.
t. o. m. vaderiksdagen 1914 och var
led. av Första K. från urtiman 1919
till sin död. Under den senare
perioden var han ansluten till
Socialdemokratiska arbetarepartiet. I de Bran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
