Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östberg, Ragnar - Östen, furste - Österberg, Erik - Österberg, Gustaf - Östergren, August - Östergren, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
östen
546
östergren
rige arbetet med intryck från
inhemska byggnadsverk, vilka mäktigt
och med ens ställde sig fram för
klar-vaknande arkitekter såsom stora och
egenartade värden” ... ”Naturliga
förutsättningar, folklynne och
traditionell grund stå ej längre som
neg-ligeabla realiteter för
byggnadsverken, som under senare delen av
1800-talet.” Ö:s uppfattning var också helt
präglad av 90-talets estetiska
idealism, av dess förakt för nyttokulten.
När funktionalismen trängde fram
såg han däri endast ingenjörssmak
och teknik. — Som konstnär var ö.
främst en snillrik eklektiker.
Stadshuset har internationellt rykte som
ett av den nationella romantikens
centrala verk och det lockade länge
hit arkitekturstuderande från ett otal
länder. Av samtidiga strömningar
blev det främst Ruskins teorier och
William Morris’pånyttfödelse av
hant-verkstraditionen, som starkast kommo
att påverka honom liksom även
Philip Webbs, Norman Shaws och
Voy-seys stadsplaneringskonst och
nyväckelse av engelska byggnadstraditioner.
■—■ Som arbetsledare var ö.
charmerande, entusiasmerande men också
despotisk. Han kunde inte samarbeta
med lika starka viljor som han själv,
vilket t. ex. förklarar varför hans
själsfrände Milles icke har lämnat
bidrag till stadshusutsmyckningen. En
lustig belysning av ö:s husfaderliga
auktoritet ger ett brev från Acke till
Ö., vilket bevaras i stadshusarkivet.
Acke hade föreslagit några ändringar
på sina stuckreliefer i ”Prinsens
galleri” men fått avslag och replikerar
resignerat: ”Ja, det är ju inte
svansen, som viftar hunden utan hunden
som viftar svansen, så vi gör väl som
du säger.” — Av hedersbevisningar
som kommo Ö. till del må nämnas att
han fick guldmedalj från The Royal
Institute of British Architects 1926
och från The American Institute of
Architects 1932 samt att han blev
hedersled, av den brittiska Royal
Aca-demy 1930. ö. erhöll Tessinmedaljen
1931 och blev ordf, i Skönhetsrådet
1932. — Gift 1) 1909—19 med Elsa
Skoglund; 2) 1919 med Carin Thiel.
— Litt.: S. Curman, ”R. Ö:s förslag
till stadshus i Stockholm” (Ord och
Bild 1910); R. Josephson,”Stockholms
stadshus” (Ord och Bild 1923). R. S.
östen. I det fornnorska ättkvädet
Ynglingatal uppges ö. vara en
forntida furste av svearnas kungaätt,
som med sin hird blev av ”jutarna”
innebränd på ”Lovund”. Enligt
Snor-re skulle den av den jutländske
konungen Solve innebrände ö. ha
varit son till sveakonungen Adils och
dennes efterträdare på tronen. En
annan äldre medeltida källa uppger
emellertid att Ö:s banemän varit
”götar”. Hans dödsplats ”Lovund”
har ej kunnat identifieras. ö:s
historiska existens behöver ej betvivlas,
sannolikt kan han ha levat omkr. 600
e. Kr. Se även Ynglingaätten. A. S—k
österberg, Sven Erik, jurist, f.
1 okt. 1892 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Per August Ö. oeh Anna
Malvina Johansson. —■ Efter
studentex. i Stockholm 1910 och jur.
kand.-ex. vid Stockholms högskola 1914
började Ö. 1917 tjänstgöra i
Kommerskollegium, där han 1919—24 var tf.,
1929—33 ord. byrådir. Samtidigt
hade han ett flertal
kommittéuppdrag och var bl. a. sekr. i
jordbruks-utredningen 1929—30 liksom i det
särskilda utskottet för
jordbrukshjäl-pen vid riksdagen 1930. Den
grundliga kännedom om jordbrukets
organisationsfrågor han där förvärvade
föranledde hans utnämning i juni
1930 till konsultativt statsråd i
Ekmans andra ministär. Sedan
riksdagsbesluten om stöd åt jordbruket
verkställts, lämnade han denna post redan
i dec. s. å. och var 1931—32
stats-sekr. i Handelsdep. Ö. erhöll 1932
kommerseråds namn och tog följ, år
avsked ur statstjänst. Han har varit
ombudsman hos Ing. vet. akad. 1919
—30 och sedan 1939. Därjämte har
han varit verksam som medhjälpare
i näringspolitiska frågor åt olika
storindustriella företag samt ordf, i
Sveriges fastighetsägareförb. 1940—50.
Sedan 1940 är han ordf, i styr, för ab.
Stockholms spårvägar och v. ordf, i
Statens biltrafiknämnd. — Gift 1918
med Ruth Karin Widman. S. Sw.
Österberg, Carl Gustaf,
tidningsman, politiker, f. 18 sept. 1864 i
Uppsala, f 28 jan. 1926 i Nyköping.
Föräldrar: byggnadssnickaren Anders ö.
och Augusta Christina Charlotta
Ers-dotter. — Efter några års praktik i
typografyrket blev ö. 1889
sätterifak-tor på ett tryckeri i Stockholm och
följ, år tryckeriföreståndare vid
Es-kilstuna-Kuriren. Han stannade där
till 1903, då han inköpte
Södermanlands Nyheter i Nyköping, vars red.
han därefter var till sin död. ö. var
stadsfullmäktig i Nyköping från 1906
och fullmäktiges ordf. 1917—18,
landstingsman 1911—14 samt led. av
Andra K. 1900—05 och av Första K.
från vaderiksdagen 1914 till urtiman
1918. —■ Sin främsta politiska insats
gjorde ö. inom rösträttsrörelsen, som
under hans ledning vann en
betydande omfattning i Södermanland. Han
tillhörde rösträttsförb:s verkst.
utskott och deltog i de båda
folkriksdagarna 1893 och 1896. Från
Eskils-tuna-Kurirens tryckeri utgingo en
mängd småskrifter i rösträttsfrågan.
Efter rösträttsrörelsens stagnation
var ö. en av initiativtagarna till
Frisinnade landsfören., vars
förtroenderåd han tillhörde från stiftandet
1902. ö. var en av dem som tidigast
uppträdde mot det proportionella
valsystemet. — Gift 1892 med Johanna
Mathilda Nilsson. S. Sw.
östergren, August, agronom, f.
26 aug. 1874 i Alunda skn, Uppsala
län, t 3 mars 1935 i Stockholm.
Föräldrar: lantbrukaren Anders Petter
Persson och Brita Helena
Mathsdot-ter. —• ö. genomgick Ultuna
lant-bruksinst. 1895—97 och Alnarps
me-jeriihst. 1897—98 samt studerade
1912—15 vid Stockholms högskola,
där han blev fil. kand. 1914. Han var
förvaltare av jordbruket vid
Forsbacka och Högbo bruk i Gästrikland
1898—1905, jordbruks- och
mejerikonsulent hos Stockholms läns
hushållningssällskap 1905—10 samt
stats-konsulent för det mindre jordbruket
1910—20 och för egnahemsväsendet
1920—26. Med understöd av
statsmedel företog han från 1907 studieresor
bl. a. till Danmark, Tyskland och
Holland. Av Ö:s statliga uppdrag må
nämnas, att han var ordf, i 1915 års
jordbrukskassekommitté, led. av
statens krigsberedskapskommissions
sub-kommitté (1917) för folknäringen
samt led. av och sekr. hos 1921 års
fastighetskreditsakkunniga. Han var
1918—29 ordf, i Sveriges
lantbruks-lärareförb. samt deltog 1918 i
stiftandet av Jordbrukareungdomens förb.
(J.U.F.), tillhörde dess styr från
början och var v. ordf, där från 1921 till
sin död. — ö. ägnade ett ingående
studium åt jordbrukets kreditfrågor,
som han flitigt behandlade i både
dagspress och fackpress. Hans
viktigaste skrifter rörande jordbruket och
dess ekonomi äro ”Den naturliga
gödseln, dess skötsel och användning”
,(1909; 7:euppl .1928), ”Om
rotfrukts-odling, dess betydelse oeh utförande”
(1910; 2:a uppl. 1912), ”Ventilation
av kreatursstallar” (1913,
prisbelönad av Lantbruksakad.), ”Vilka
faktorer påverka jordbrukets
produktion ... ?” (s. å.), ”Norrland och dess
kolonisation” (s. å.),
”Jordbrukskassor” (1916), ”Jordbruket och
egna-hemsfrågan samt nybildning av
mindre jordbruk” (1919), ”Kalken och
jordbruket” (1920; 4:e uppl. 1929),
”Den sekundära
jordbruksfastighets-krediten . .(s. å.), ”Jordbruket och
penningen” (1921; 3:e uppl. 1929),
”Ungdomen och jordbruket” (1921;
2:a uppl. 1929) samt ”Vägen till
ekonomisk hälsa” (1922). — Ogift. S. L.
östergren, A u g u s t, ämbetsman,
politiker, f. 28 maj 1832 i Svarttorps
skn, Jönköp. län, f 22 okt. 1914 i
Stockholm. Föräldrar: sergeanten
Jakob Ludvig ö. och Christina Jaens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
