Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergren, August - Östergren, Axel - 1. Östergren, Carl - 2. Östergren, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
östergren
547
östergren
August östergren.
Målning (detalj) av Axel Jungstedt 1913.
dotter. — ö. blev student i Lund 1851,
avlade kameralex. s. å. och
hovrätts-ex. 1853 samt utnämndes efter
tings-meritering till v. häradshövding 1858.
Han blev assessor i Göta hovrätt 1863,
revisionssekr. 1866, var
expeditionschef i Civildep. 1866—71, tf.
lagbyråchef i Justitiestatsexpeditionen 1874
—76 och samtidigt led. av nya
lagberedningen samt 1876—89
justitie-råd. Åren 1889—96 var han statsråd
och chef för Justitiedep., 1896—99
president i Kammarrätten. Han var
led. av Andra K. 1874—76 och av
Första K. 1890—98. — ö. ägde stort
anseende som juridisk kapacitet och
utövade även politiskt inflytande ss.
principfast konservativ. Som
justitieminister genomförde han bl. a. den
s. k. ”vingklippningen”, d. v. s. en
begränsning av städernas
representationsrätt, avsedd att minska
frihandelspartiet i Andra K. ö:s extrema
konservatism kom till synes i bl. a.
unions- och rösträttsfrågorna. En
mindre lycklig formulering av
motiven till en proposition om
diplomatiska ärendens behandling 1891 väckte
i synnerhet i Norge missnöje och
bidrog att ge den unionsfientliga
riktningen där vind i seglen. ö:s avgång
ur ministären föranleddes av
oenighet med statsminister Boström om
detaljerna i den beslutade
rosträtts-propositionen och gav upphov till
demonstrationer mot statsministern av
förstakammarhögerns ultras. — ö.
blev jur. hedersdr i Uppsala 1893. —
Gift 1864 med Hildegard Amalia
Hessle. S. Sw.
Östergren, Axel Reinhold, jurist,
ämbetsman, f. 7 sept. 1866 i Mofalla
skn, Skarab. län, f 17 maj 1929 i
Stockholm. Föräldrar: komministern
Per Adolf Ö. och Kristina Johansson.
—■ Efter mogenhetsex. i Skara 1885
och hovrätlsex. i Uppsala 1889
full
gjorde ö. sedvanlig tingstjänstgöring
med därtill hörande
domarförordnanden men var också verksam i
Stockholms rådhusrätt och Fångvårdsstyr.
Samtidigt hade han även trätt i
tjänst hos Svea hovrätt, där han
sedermera med olika avbrott var
adjungerad led. till dess han 1908(—18)
utnämndes till häradshövding i
Sun-nervikens domsaga, ö. blev 1915 den
förste innehavaren av det då
nyinrättade militieombudsmansämbetet, som
han innehade till 1919. Föreg. år
utnämnd till häradshövding i Luggude
domsaga kvarstod han på denna post
endast till 1921, då han blev president
i Kammarrätten, i vilket ämbete han
förblev till sin död. ö. blev jur.
hedersdr i Uppsala 1927. — På grund
av sin stora arbetsförmåga och allm.
duglighet togs ö. i anspråk för en
mängd utredningsuppdrag, särskilt
på fastighetsrättens område. Han var
sålunda 1904—05 led. av
jordregister-kommittén, biträdde vid ett flertal
tillfällen Lagberedningen vid
omarbetningen av lagfarts- och
inteck-ningsförordningarna, var 1908—11
Axel östergren.
led. av
konkurslagstiftningskommit-tén samt biträdde från 1908 och var
led. 1909—11 av
stadsfastighetsregis-terkommittén. Åren 1912—20 var ö.
ordf, i kommissionen för utredning av
frågan om upplåtelse av kronojord
till egna hem. Han utredde vidare
frågan om uppläggning av
jordregister för Kopparb. län och biträdde i
Justitiedep. vid handläggning av
jordregisterärenden. År 1914 utsågs han
till ordf, i den då tillsatta
fastighetsregisterkommissionen, utsågs 1919 att
biträda jordbalkskommissionen i
frågan om inskrivning av rätt till fast
egendom och blev 1920 ordf, i sistn.
kommission. Han var vidare ordf, i
kommissionen för utredning betr,
ägo-stycknings- och jordavsöndrings-
inst:en 1919—20. ö:s sista
utredningsuppdrag var ordf.-skapet i 1928
års pensionsförsäkringskommitté. —
Ö. var bl. a. stadsfullmäktig i
Uddevalla och tillhörde styr, för de
nordiska juristmötena. Han utgav ett
antal uppsatser i juridiska ämnen. —
Gift 1911 med Emma Johanna
’Wi-weka Grönvall. Spr, (L. T—r)
1. östergren, Carl Ludvig, skald,
skolman, f. 6 maj 1842 i Norrköping,
t 10 april 1881 i Gävle. Föräldrar:
klädesfabrikören Carl Gustaf Ö. och
Daniella Lovisa Adolf ina Ö. — Ö. blev
tidigt föräldralös. Efter skolgång i
Norrköping blev han 1861 student i
Uppsala, där han invaldes i Namnlösa
sällskapet, till vars publikationer
”Sånger och berättelser” (1863 och
1865) han lämnade poetiska bidrag
under signaturen Fjalar. Han var
sällskapets siste sekr. (1866—67).
Efter en studieresa till Tyskland och
Frankrike blev han 1869 fil. dr och
docent i litteraturhistoria på en avh.
över Vitalis. S. å. utnämndes han till
adjunkt i Gävle. — Sin poetiska
alstring samlade Ö. i ”Dikter” (1871) och
”Nya dikter” (1879), som utmärkas
av en enkel, flärdlös stil, formell
ledighet och rytmisk variation men
sakna personlig egenart. Starkast är
han påverkad av Runeberg men har
också tagit intryck av tysk lyrik, som
han på ett förtjänstfullt sätt tolkat
(Chamisso, Eichendorff, Grün,
Rück-ert m. fl.). En väsentlig del av hans
produktion utgöres av naturpoesi,
där sommarstämningarna dominera.
I allmänhet rör han sig i en
idyllvärld, prisar skönhetens makt,
skildrar ungdomligt svärmeri eller stilla
familjelycka. Flera dikter präglas av
varm fosterlandskärlek. Hans
livsinställning är ljus och optimistisk och
utpräglat idealistisk. Ett typiskt
uttryck för hans medkänslamed de arma
i samhället ger hans sentimentala
men kanske mest populära dikt,
”Tiggaren”, där den gamle krigaren och
invaliden räknar släktskap med
Runebergs veteraner. I sin senare
diktning reagerade ö. inför vissa
företeelser i sin samtid, såsom den
begynnande naturalismen, försvarsoviljan och
emigrationen. — Som skolman var Ö.
mycket uppskattad. Med sin
flärdlös-het, sin stilla, allvarsamma läggning,
sin ljusa idealism och sitt vänsälla
väsen var han en rik och givande
personlighet. — Gift 1870 med Maria
Sofia Hedén. E. Bf
2. östergren, Karl Olof,
språkman, f. 17 febr. 1874 i Gävle. Son till
ö. 1. —■ Efter studentex. i Uppsala
1892 blev ö. fil. kand. 1898 och fil. lic.
1903 därst. oeh disputerade 1905 på
”Stilistiska studier i Törneros’
språk”. Sistn. år blev han docent i sv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
