Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dast general Behrend förbjuder er att på mig hava en
släktings anspråk, emedan jag icke vill veta av, att inom
min familj finnes en man, så utan all heder som ni.’
»Bröllopet gick således för sig emot min vilja; men
ingen makt i världen kunde förmå mig att övervara det. Jag
reste ur Miinchen, och greve Strhek ersatte min plats.
Irf^en vidare förklaring ägde rum emellan mig och Axel.
Dock insåg- jag klart, att intrigen var upprunnen i min
döende systers huvud för att avtvinga mig samtycket till
deras giftermål, och därvid gav hon än en gång vika för
sin okuvliga egennytta. Min kammartjänares angivelse
;öm natten, —^ allt var en väl utlagd snara, vari jag måste
?fastna. Tre månader därefter dog Leona, och ett år
senare reste Axel till Sverige för att fullgöra det löfte han
givit modern. Han hade redan då betydligt kallnat för sin
hustru. I och för denna resa antog han sin mors namn,
emedan han med skäl fruktade att under sitt rätta få svårt
att närma sig tlem han sökte. #
Sedan jäg lärt känna Axels karaktär, tvivlade jag på
hans redlighet vid utföågyndet av sitt uppdrag och lät,
$sg-nom hans betjänt, Gottpfrd, spionera på honom. På dellt
sätt erhöll jag kännedoili om att han varit uteslutande sy^
selsatt med sin böjelse för er. Medan han sålunda
överlämnade sig åt passionens rus, utan att tänka på de
plikter han trampade under fotterna, led Laura alla den
bedragna kärlekens kval, utan att ifrån sin man erhålla en
enda rad till tröst. Ofta kom hon till mig, gråtande och
bönfällande, att jag skulle återföra den förlorade eller
följa henne för att själv uppsöka honom. Jag var hård emot
det arma barnet; men hon hade ju också djupt sårat mina
känslor, då hon, genom sin v^iära, tvang mig till ett
medgivande, som jag avskydde. *Hade icke Laura haft sftt
lilla, endast några månader gamla barn, skulle hoij^säkert
rest ensam för att återfinna den, som nu alldeles glömde
henne. Slutligen reste jag själv till Sverige, emedan jag
genom Gotthard visste, att Axel gjorde ingenting annat än
överlämnade # sig åt sin^tygellösa .kärlek. Jag ankom till
Stockholm och förmådde Axel att överlämna saken, åt mig.
Men då han fortfor att vistas här, samt Laura i sina brev
på det mest bevekande sätt uppmanade mig att återföra
honom till henne, utverkade jag på hösten en ordtr ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
