Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de Berta, skar det mig i hjertat, och jag erinrade mig
Strålkrans’ ord: “Ni skail blifva gränslöst olycklig,“
Tre dagar efter bröllopet hade jag sagt farväl åt
prostgården och i sällskap med professorn anträdt resan
till IJpsala, der våra vägar skulle skiljas.
Dyster och tyst, som det egnar och anstår en
yngling, hvilken råkat ut för en olycklig kärlek, anträdde
och fortsatte jag resan.
Att jag var förälskad, var säkert; att jag borde
vara ytterst förtvifiad, var lika afgjo’rdt.
Af professorn blef jag i TTpsala införd i en familj,
der jag skulle bo och hafva min varelse.
Afskedet från den, som jag aktat och värderat
såsom min lärare och far, var kort, men plågsamt. H,varken
professorn eller jag yttrade ett enda ord om saknad eller
något dylikt. Han sade blott:
«
— Låt se, att du fortfarande gör mig heder, och
nu farväl till nästa år.
— Jag skall bjuda till att arbeta så, att professorn
blir nöjd, svarade jag och tryckte den hand, som ledt
mina första steg på kunskapens väg.
E
LFTE
KAPITLET.
Äter stod jag ensam hland idel främlingar; åter
kände jag mig böjd att lefva ett isoleradt och af
studier upptaget lif.
I hvilken feher hålles man icke, då man skall taga
• *
examen och innan man känner resultatet deraf! Andtli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
