Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fullkomligt. I fall denue son vore du, sådan du
nu är, skulle jag med upphöjd panna göra det.
— Gertrud, jag fruktar, att du öfverskattar dina
egna känslor och att du nu säger så, derfor att du
anser dig vara fullkomligt säker på att aldrig komma i ett
dylikt predikament.
— Jag yttrar icke andra åsigter, Conny, än dera,
som äro dikterade af min öfvertygelse. Hvad rör det mig,
hvems barn du är? Icke kan det inverka på mina
känslor; icke kan föräidrarnes fel eller dygder låna någon
skam eller storhet åt barnen, då dessa icke liafva någon
del i dem.
Conny betraktade sin fästmö med större intresse än
någonsin.
— Jag hade icke trott dig vara mäktig så mycken
sjelfständighet, inföll han.
— Och jag, Conny, fruktar, att det är mycket smått
och godt, som du icke trott mig om, och som jag ändå
är mäktig af. Du har gjort som de flesta öfverlägsna
män: du har i mig sett endast ett oförståndigt barn.
men ej en q vinna. Jag medger gerna, att jag är ett
barn i mycket; men i min kärlek till dig är jag det icke.
I allt, som rör den, är jag qvinna. Gränsen för min.
tiilgifvenhet har jag ännu ej kunnat upptäcka, och jag
vet med mig sjelf, att den icke finnes. Dig skulle jag
kunna förlåta allt, äfven om jag upptäckte, att du
bedragit mig, att du älskade en annan.
Gertrud hade talat med en för henne ovanlig
energi, och sanningen af livad hon sade stod att läsa i
hennes ögon.
— Jag tror dig, Gertrud, sade Conny och tryckte
hennes hand med värma, och hvem vet, om jag icke rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
