Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hallands Väderö af Sigurd Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1910. Det är i synnerhet ek- och bokskogen mellan
Kalskärslid och Hälledammen samt de väldiga ekarna i
Kapellhamnskärret, som fallit för sågen och yxan. Härom
emellertid mera nedan. Sådan Hallands Väderö ännu i denna stund
är, torde ön med sitt utomordentligt rika växtlif i
naturskönhet icke öfverträffas af någon annan plats i vårt land.
Härtill kommer ett fågellif, som på den som i maj eller första
hälften af juni gästar ön kan verka nästan bedöfvande. På
skären närmast ön, Kapellhamnsskären på sydsidan,
Skäppaskären på östsidan och strandklipporna på nordsidan samt de
på något afstånd från ön belägna stora, vackra Vingaskär och
Oskär häcka tusentals sjöfåglar: fiskmåsar, gråtrutar, tärnor,
tejstar, ejdrar, småskrakar och änder. När man på våren kommer
ut på ett af dessa skär, som på långt håll lysa röda af trift,
står det öfver en ett moln af hvita, skriande fåglar, och man
måste akta på hvarje steg för att icke trampa på ägg och ungar.
Jag begagnar här tillfället att inlägga ett godt ord för
gråtrutarna och fiskmåsarna, om hvilkas nytta och skada det så
mycket tvistats och hvilkas lif på dessa skär jag i så många
år varit i tillfälle att studera. Under häckningstiden har man
långt upp på fasta landet tillfälle att skåda en vacker syn:
hvar helst en plöjare går fram, får man se en skara af de
stora hvita och gråblå fåglarna följa plogen i spåren och plocka
upp hvarje larv och insekt, som plogjärnet bragt upp ur den
svarta myllan. Ofta har det händt, när jag på ett af skären
tagit en fiskmås- eller trutunge i handen, att den lille i
förskräckelsen fått en uppkastning, och det har då, med ett enda
undantag, alltid visat sig, att hans förtäring bestått af insekter
(larver och imagines). En gråtrutunge på Oskär krängde en
gång upp ej mindre än tre stora, feta ollonborrar. Till följd
af det milda klimatet under de senare åren (man kan troligen
säga under de senaste 16 åren, ty en verkligt sträng vinter
har man här ej haft sedan 1894 —- 95) öfvervintra gräsänderna
på ön; redan de sista dagarna i mars har jag funnit
gräsandsreden på en holme i Hälledammen. Ejdrarna häcka nästan
öfverallt på fria platser å ön, både vid stranden och högt upp
på land, på klipporna och på betesmarkerna. Ett år fann jag
7 ejderbon tätt intill hvarandra invid och under enbuskar.
Under våren och försommaren är skogen fylld af
sångarnas och trastfåglarnas sång och kvitter, dufvornas kutter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
