Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturskyddet i Danmark och Norge. Efter A. Mentz och N. Wille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naturskyddet i Danmark och Norge
EFTER A. MENTZ OCH N. WILLE.
Då man går att se till hvad som uträttats för
naturskyddssaken i andra land, vore det utan tvifvel i sin
ordning, att man i första rummet vände sig till Tyskland, den
moderna naturskyddsrörelsens vagga och det land, där man
tidigast och grundligast tagit itu med ett organiseradt
naturskyddsarbete. En utförlig redogörelse för rörelsens utveckling
i Tyskland skulle emellertid taga alltför stort utrymme i denna
årsskrift, hvadan vi låta anstå därmed till ett kommande
tillfälle och för denna gång inskränka oss till att i korthet tala
något om naturskyddet i våra grannland Danmark och Norge.
Vi finna härvidlag en god ledning i tvänne, hvar och en i sitt slag
särdeles förträffliga skrifter, den ena af doktor A. Mentz i
Viborg: »Naturfredning særlig i Danmark», utgifven 1909 af
det danska Udvalget for Naturfredning, den andra af
föreståndaren för Den Botaniske Have i Kristiania, professor N. Wille:
»Om Naturens Mindesmærker og deres Bevarelse», särtryck ur
Det Norske Geografiske Selskabs Aarbog 1909.
Det är f. ö. samma ärade författare vi ha att tacka för
klichéerna till de intressanta bilder, som illustrera denna uppsats.
Liksom hos oss har äfven i Danmark och Norge, särskildt
inom vetenskapsmännens krets, funnits en och annan framsynt
person, som redan tidigt i olika sammanhang gifvit uttryck åt
själfva naturskyddstanken. Den danske zoologen Oluf Winge
framkom sålunda 1886 med ett förslag om inrättande af
skyddsområden för djur och växter. I Norge framhåller man såsom
föregångsman på området professor F. C. Schübeler, som i sitt stora
arbete om »Norges Plantevækst» alltifrån 1862 beskrifvit och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
