Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturskyddet i Danmark och Norge. Efter A. Mentz och N. Wille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
afbildat särskildt märkliga träd från olika trakter af landet och
sålunda gjort sig till tolk för samma idé som den professor
Conwentz senare utvecklat genom sina »Forstbotanische
Merkbücher». Ej heller saknas exempel på enstaka åtgärder af ren
naturskyddsinnebörd, vidtagna såväl på offentligt som på
enskildt initiativ. Redan så tidigt som på 1820- och 30-talen
blefvo i Danmark en hel del mer eller mindre märkliga
flyttblock fridlysta, visserligen icke såsom naturminnen, utan i
egenskap af »Oldtidsmindesmærker», och genom bäfverns
fullständiga fridlysande i Norge, hvarom kungörelse utfärdades 1895,
har, såsom man har skäl hoppas, detta intressanta djur blifvit
räddadt åt Skandinaviens fauna.
Om någon naturskyddsrörelse i modern mening kan det
emellertid lika litet i Danmark och Norge som hos oss bli tal
förrän efter professor Conwentz uppträdande här i Norden. I
Danmark har det hela sedermera ordnats tack vare enskildt
initiativ och på rent administrativ väg, medan norrmännen liksom
vi svenskar tagit sin tillflykt till lagstiftning.
Våren 1905 höll professor Conwentz i den danska
hufvudstaden ett föredrag i naturskyddsfrågan, liknande det han året
förut hållit i Stockholm, och kort därefter bildades genom
samverkan mellan Naturhistoriska, Botaniska och Geologiska
föreningen i Köbenhavn det ofvannämnda »Udvalget for
Natur-fredning», bestående af nio ledamöter, tre från hvardera
föreningen. Detta ständiga utskott, hvars ordförande är den
framstående botanikern professor Eugen Warming, har till
uppgift »att inom Danmark söka från förstörelse och utrotning
skydda såväl enskilda växt- och djurformer, hvilka spela en roll
i landets natur eller historia eller erbjuda intresse i något annat
hänseende, liksom äfven hela samhällen af dylika djur och växter;
dessutom vill det verka för skyddande af synnerligen
natursköna trakter, landskap och landskapsformer eller andra
naturföremål, som äro egendomliga för landet eller tjäna till att
belysa dess historia, så att eftervärlden genom desamma måtte
kunna bilda sig en föreställning om landets tidigare naturliga
utseende och dess ursprungliga djur- och växtvärld; likväl att härvid
tages all hänsyn till berättigade kulturella och materiella kraf.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
