- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1912 /
61

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

lämpligen inrymmas under samma lagbestämmelser. Ett
sådant förbud vore desto naturligare, som hvarken
grottorna, raukarna eller de öfriga »föremålen» kunna, annat
än i sällsynta undantagsfall, tänkas lända befolkningen till
nämnvärd praktisk vare sig nytta eller skada. Såsom
bestående af refkalk är f. ö. den bergart, hvari grottorna, raukarna
och delvis äfven dalarna i fråga äro utskulpterade, af
jämförelsevis ringa värde i stenindustrielit hänseende; ur nämnda
bergart kunna nämligen i regeln icke tagas större block af renare
kalksten, utan blott smärre sådana eller små stycken, och
sådana torde lätt nog kunna fås i grannskapet af ifrågavarande
föremål utan att dessa åverkas. Däremot är ref kal ken mången
gång värdefull såsom material för kalkbränning o. dyl.

Annorlunda ställer sig frågan, då det gäller klintarna.
Det är nämligen uppenbart, att man icke kan pretendera att
få dessa till hela deras utsträckning skyddade. Men ett
godt sätt vore, om en af direktiv åtföljd obligatorisk,
sakkunnig besiktning af klintsträckor kunde påbjudas, innan ägaren
eller arrendatorn ämnade i stenindustriellt eller liknande syfte
åverka ett klintområde, t. ex. genom anläggande af stenbrott.
Jag skall i det följande lämna exempel på, i hvilken hög grad
ett klintområde kan fördärfvas utan att man synes ha haft tanke
på att bevara traktens utseende.

Hoburgen. Exemplet är hämtadt från öns sydspets, det
pittoreska klippområdet Hoburgen — målet för generationers
utflykter sommartiden och det enda i sitt slag inom hela södra
tredjedelen af Gotland.

Det torde icke kunna vara ur vägen att citera en del af
det, Linné, Sveriges förste verklige turist, anf. ställe, säger på
tal om Hoburgen. »Denna Hoburg är et af det
märkwär-digaste, som naturen formerat på hela Gothland, och ligger
här til en oändelig högd1), såsom et det skiönaste Castell, på
alla sidor perpendiculairt} där Berget icke neder wid Roten,

på flere ställen, woro smalare;–––––Fältet war ofwan på

Hoburgen 397 steg i Norr och Söder, men 145 i Öster och

r) Topografiska kartan angifver, oriktigt, 20 meter för dess kron; det dubbla
kommer verkligheten närmare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:35:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1912/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free