Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
hänsynslösa förföljelsen, för hvilken den utsatts och som gjort
den alltmera sällsynt. Kungsfiskarens föda utgöres såsom
namnet antyder af småfisk och andra smärre vattendjur. För
fiskodlaren, som sätter penningvärde på hvarje fiskyngel i sina
vatten, blir därför kungsfiskaren förhatlig. Man ställer i
ordning inbjudande sittplatser åt kungsfiskaren i form af pålar,
som slås ned i vattnet, men lägger förrädiskt ut saxar på dessa
pålar, så att den intet ondt anande fågeln faller ett offer för
dessa försåt. Men de fiskar, som kungsfiskaren, om den skulle
slå sig ned här hos oss, eventuellt skulle komma att bortfånga
spela absolut icke någon ekonomisk roll. Det är mest elritsor
(kvidd) och annat dylikt småplock, som den fångar. Från de
få fiskodlingsdammar, som finnas i vårt land, kan man ju jaga
bort den, om den skulle infinna sig där och taga fiskyngel.
För de fria vattnena kan ju den skattning af fiskstammen, som
en så liten fågel kan göra, ej vara af någon betydelse, allra
helst som fisk ej enbart ingår i hans diet utan också snäckor,
vatteninsekter m. m. dylikt.
Men om kungsfiskarens inflyttande hit blefve en
verklighet, hade vårt lands fauna därmed fått ett synnerligen
intressant tillskott. Vårt landskap skulle få en härlig liten prydnad,
ty med afseende på sina vackra, delvis lysande färger kan
kungfiskaren med framgång upptaga täflan med flertalet af till
och med tropikernas färgpräktiga fågelvärld. Man ser ofta
kungsfiskaren kallas en »flygande ädelsten». Den är på
öfversidan blågrön, mörkare på vingarne, mera bjärt turkosblå på
ryggen och öfre stjärttäckarne, stundom går färgen mera i
grönt, stundom mera i blått. Undersidan är rödbrun, ungefär
kastanjefärgad, med strupen, ett streck öfver ögat och en fläck
på sidan af halsen hvita. Näbben är svart, hos honan stundom
orange eller gul vid basen af undernäbben.
Kungsfiskaren trifs bäst vid åar och bäckar, som omgifvas
af en rik växtlighet. Alar, pilar, och videbuskar, hvilkas
grenar hänga ut öfver vattnet, eller stubbar, rotändar och dylikt,
som skjuta upp ett stycke öfver vattenytan, lämna
kungsfiskaren omtyckta sittplaster. Därifrån kan han få en
öfverblick öfver sitt fiskevatten, och han håller skarp utkik. Orörlig
spanar han efter byte. Visar sig så en liten fisk eller
vattenskalbagge, störtar han sig plötsligen hufvudstupa i vattnet
och griper sitt byte med stor säkerhet och återvänder sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
