Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
lill sin sittplats. Där slår han fisken ett par gånger mot
grenen och sväljer den så med hufvudet förut. Om på en längre
stund ej något, som kan tjäna att stilla hans hunger,
uppenbarar sig, flyger kungsfiskaren med snabba, surrande vingslag
vanligen lågt öfver vattnet till någon annan lämplig fiskeplats.
Det är när han på detta sätt skjuter hän öfver vattnet som
hans färgprakt kommer till sin fulla rätt, isynnerhet när solen
skiner på den ljusblå ryggen.
Kungsfiskaren är en enstöring. Man ser blott enstaka
exemplar, och de tyckas ha hvar sitt fiskeområde, inom hvilket
de ej tåla andra.
Till häckplats väljes helst en åbrink eller en brant
bäckstrand med något lerartad jordmån. Här utgräfver fågeln med
näbb och klor en gång, som från en så undangömd öppning
som möjligt med 5—6 centimeters genomskärning sträcker sig
ganska långt in, stundom ända till en meter. Den stiger något
inåt och innerändan är något utvidgad. En båle eller ett bo
i egentlig mening bygges emellertid ej härinne, utan
underlaget utgöres helt enkelt af måltidsrester i form af uppkastade
fiskben. Äggen äro glänsande hvita. Ungarnes antal är 5 till
8, i lyckliga fall ända till 10. Fortplantningen är sålunda
ganska god, så att naturen söker sörja bra för artens
bibehållande. Vi skulle sålunda tämligen lätt kunna få en liten
stam af kungsfiskare, om de finge vara i fred för människorna.
Det är klart, att en fågel med så fagert yttre och så
intressanta vanor som kungsfiskaren skulle blifva föremål för
legender och öfvertro. Grekerna trodde att Keyx och Halkyone,
ett härskarepar i Trachis, af de på dem förtörnade gudarne
förvandlats till kungsfiskare. Men Halkyone var dotter till
vindguden, Aiolos, och därför lät denne alla vindar hvila, när
den till fågel förvandlade dottern skulle rufva sina ägg. En
nästan lika besynnerlig fransk legend omtalar, att
kungsfiskaren ursprungligen varit en enkel gråfärgad fågel, men när Noah
släppte den ur arken, flög den mot den nedgående solen, och dess
öfversida fick då himmelens blå färg, under det att undersidan
rödbrändes af solen. Kungsfiskaren ansågs under medeltiden
besitta många »dygder» eller hemliga krafter. Så skulle t. ex.
kroppen af en död och torkad kungsfiskare afvända blixten
m. m. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
