Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så att dess egendomligheter och framför allt dess skönhetsdrag
ej utplånas, och att den bör efter behof förädlas, så att en kal
och ful nejd göres rikare och vackrare. Detta är den urgamla
naturskyddstanken, lika gammal och dock lika ung som själfva
naturen, vår moder. Människosjälens naturliga dragning till
det sköna söker sitt föremål äfven i naturens skönhet såsom
landskap, eller i en viss utsmyckning af jordens yta med
skogar, lundar och örter i ett visst harmoniskt förhållande.
Redan den gamle författaren till Genesis kallar träden i
lustgården »ljufliga att se», och det är karakteristiskt för gamla
testamentet, att den, som går på Guds vägar eller som till
kropp och själ är en hjälte, liknas vid ett lifskraftigt och
frodigt träd, medan den gudsförgätne skildras som ett träd med
förtorkade rötter och vissnande löf. Både grekiska och
romerska skalder, både Homeros och Vergilius hafva i sina dikter
målande skildrat vackra landskapstaflor, och hos Plinius läser
man följande ord, en kort men vältalig predikan i
naturskyddsfrågan: »Quænam qualisque esset vita sine arbore ulla sine
frutice viventium?» (Hvad och hurudant vore lifvet för de
lefvande, om jorden saknade träd och buskar?).
Af samma innehåll är det motto, som en äldre schweizisk
naturskyddsförening (»L’Association pour la protection des
plantés» i Geneve, grundad 1883) satte öfver sin årsskrift:
»Om du vill förstå växternas betydelse, så föreställ dig en
värld utan dem, och jämförelsen skall förskräcka dig, ty du
får en föreställning om döden».
Framför allt måste således växtligheten kring människornas
hemvist skonas, bevaras och vårdas -— detta är det
angelägnaste naturskyddet, ty det är för oss människor det
nödvändigaste. Det är nödvändigt icke blott för vårt nöje utan äfven
för vår trefnad, och därmed står och faller äfven vår hälsa
och vår arbetsförmåga. Och allra mest kräfves ett
hemnaturskydd till förmån för städernas befolkning, som är mest
afstängd från umgänget med naturen och underkastad stadslifvets
många artificiella, för att ej säga naturvidriga förhållanden.
Sokrates har en gång yttrat, att jorden ej hade något
värde för honom, utom såsom en boningsplats för människan.
Vi svenskar åter äro i allmänhet mycket fallna för
naturumgänge, ja, för natursvärmeri -— men gent emot människor äro
vi mindre sällskapliga. Det är just likt oss att afsätta våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
