Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
slättbygden, den s. k. Österlen, hör till provinsens rikaste och
bördigaste delar. I själfva verket kan man knappast tänka
sig större motsatser på skånska slätten än här: jämna eller
småkulliga områden med fruktbara och gifvande åkrar, om-
växlande med rullstensåsar, som bågformigt genomdraga landet;
där bredvid stora mossmarker — och så ytterst mot hafvet
ett af dyner uppfylldt, halfmånformigt flygsandsfält. Sand-
hammaren, som följer den södra och östra kusten på en sträcka
af c:a 13 km., är också ett område med naturliga gränser:
i söder och öster hafvet, i norr och väster Kåsebergaåsen samt
den vidsträckta s. k. Hagestads mosse. Utsikten skymmes
västerut af Kåsehufvud, ett flattoppigt, tämligen högt och brant
mot sjön sluttande berg, som är beläget ute på en udde. Här-
ifrån kunna vi börja vår vandring längs stranden först österut,
till dess att kusten böjer sig i nordlig riktning, och så fortsätta
norrut upp till fyren, som ligger i nordöstra delen af flygsands-
området. Vi få då en ganska god öfverblick öfver de här
belägna dynernas uppkomst och utveckling samt de olika vege-
tationsbälten, hvari växterna låta gruppera sig från hafvet och
inåt land.
Sanden och vinden äro ju de viktigaste betingelserna för
bildning af dyner. Sandkornen bestå af kvarts med diverse
föroreningar, och ju mer det finnes af detta genomskinliga
mineral, desto renare hvit är sanden. Här på Sandhammaren
har den en ovanligt klart hvit färg, hvilket visar, att den
hufvudsakligen består af kvarts. Den är dessutom mycket fin-
kornig och bildar ofta med vindens tillhjälp fåror på ytan,
s. k. »sandvågor», som äro alldeles analoga med de bildningar,
som förekomma på hafsbottnen, och som åstadkommas af
vattnets vågrörelser. Ofta får man äfven se vackra koncen-
triska cirklar i sanden; dessa ha då ritats af marehalmens
eller strandrågens blad, hvilka svängas omkring af vinden.
Särskildt då man går med långsamma steg öfver sanden,
märker man också ett knastrande ljud under fötterna; det hörs
alldeles som när man går på hård snö efter en stark frost.
Orsaken till detta fenomen, som äfven iakttagits på södra Born-
holm och vid tyska Östersjökusten, anses ligga däri att sanden
ursprungligen varit genomdränkt af saltvatten, som sedan af-
dunstat. Saltet har då utkristalliserats hufvudsakligen på ytan
och här bundit sandkornen samman till en tunn krusta, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
